Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Hästars behov åsidosätts fortsättningsvis i ny hästföreskrift

Två hästar springer i motljus på en äng.
Foto: Sara Asteborg

Jordbruksverket beslutade den 10 januari om nya föreskrifter för hästhållning. Reglerna träder ikraft den 1 mars 2019. Djurens Rätt hade gärna sett att Jordbruksverket satt hästarnas behov mer i fokus och infört till exempel tydligare regler om hästars rätt till social kontakt och rörelse utomhus. Det behövs också ett slutdatum för när hästar inte ska få hållas uppstallade i spiltor längre. En del föreskriftsändringar är positiva.

När det gäller spiltor inför Jordbruksverket ingen ändring. Vi vill se ett slut på uppstallning av hästar i spiltor inom kort, eftersom det starkt begränsar hästarnas möjligheter till naturligt beteende. Här måste hästarnas behov få väga mycket tyngre än de gör idag i avvägningen mot ekonomiska intressen. Det behövs också ytterligare begränsningar i hur länge hästar ska få hållas i spilta. 16 timmar per dygn som även fortsättningsvis tillåts, är alldeles för lång tid, och det behövs tidsbegränsning för boxhållning också, där saknas det helt idag. Djurens Rätt ser positivt på att hästar inte får hållas i spiltor som byggts efter dessa föreskrifters ikraftträdande (1 mars 2019). Men, det är inget nytt i sak och har redan gällt i mer än tio år, eftersom det kravet finns i nuvarande föreskrift som trädde ikraft 1 augusti 2007.

Ytterligare ett exempel där hästarnas behov ställs emot, och tillåts väga mycket lättare än ekonomiska intressen, är rätten att få röra sig fritt i sina naturliga gångarter utomhus. Bestämmelsen är viktig och behövs, men den har brister på flera sätt. Det är oacceptabelt att fortsättningsvis tillåta hästhållning som inte har plats och mark för att kunna hålla hästarna utomhus i hagar så stora att de utan problem kan röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Kravet på att hästar dagligen ska ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter utomhus är viktigt och det är bra att det finns kvar, men menar vi, det borde gälla alla. Det hade också behövt kompletteras med en mer specifik tidsangivelse än ”dagligen”, till exempel ”större delen av dagen”.

Vi ser mycket positivt på att det tydliggörs att hästars foderstat ska vara grovfoderbaserad. Det är också bra att det att det inte blir tillåtet att klippa av hästars känselhår. I nuvarande föreskrift är det bara ett allmänt råd.

Jordbruksverket väljer att ta bort det allmänna rådet om på vilket sätt och när avvänjning av föl bör ske, med argumentet att det saknas vetenskapliga underlag som kan användas för att formulera riktlinjer som minskar risken för lidande i samband med och efter avvänjningen. Det är viktigt att föreskriften fungerar förebyggande och ett exempel på kunskap som finns och som bör användas som underlag för mer detaljerade regler om avvänjning för att förebygga lidande, är att den naturliga tiden för avvänjning hos hästar är omkring 12 månader.

Det är positivt att det i paragrafen om utrustning som används till hästar, läggs till ordet ”lidande”. Den nya lydelsen är: ”Utrustning som används till hästar ska vara väl anpassad till hästen och användas på ett sådant sätt att den inte orsakar hästen lidande, skador eller sjukdom”. Det är också bra att det införs en paragraf som säger att så kallad hobbling är förbjudet. Med hobbling avses att begränsa hästens rörelsefrihet genom att binda ihop hästens ben, eller att på bete eller motsvarande binda ihop flera hästar med varandra, fästa ett tyngd eller annat hindrande föremål som inte kan betraktas som uppbindning, eller binda ihop andra delar av hästen för att minska deras möjlighet att förflytta sig.

När det gäller paragrafen om hästars behov av social kontakt har Jordbruksverket bytt ut formuleringen ”Hästars behov av social kontakt ska tillgodoses” mot ”Hästar ska normalt sett hållas så att de kan se, höra, känna lukten av och ha daglig fysisk kontakt med andra hästar i hage och/eller under den tid de står uppstallade i box eller spilta”. Det är bra att det blir ett krav att hästar ska hållas med artfränder. Men, Djurens Rätts förslag har varit att de båda formuleringarna kan och bör komplettera varandra. Det är en svag skrivning att den fysiska kontakten med andra hästar ska ske i hage ”och/eller” när de står uppstallade, liksom att kontakten ska ske ”dagligen”, vilket kan betyda allt från någon minut till större delen av dagen.

Tillägget om att hästar som före dessa föreskrifters ikraftträdande har ”hållits så att deras behov av social kontakt uppfyllts på annat sätt än enligt första stycket” även fortsättningsvis får hållas så under förutsättning att hästarna inte ”mår uppenbart dåligt” menar vi, och vi har framfört det till Jordbruksverket under arbetets gång, är mycket olyckligt. Det kan vara lätt att missa att en häst mår dåligt på grund av avsaknad av social kontakt med andra hästar, vilket inte nödvändigtvis betyder att hästen mår bra. Utgångsläget måste vara den grundläggande kunskap vi har om hästar; de är flockdjur med stort socialt behov, vilket det finns ordentligt med forskning som visar. Enligt djurskyddslagen har hästar rätt att få bete sig naturligt och sociala interaktioner är en mycket viktig del av hästars naturliga beteende.

Paragrafen om liggytornas beskaffenhet menar vi har försämrats, med avseende på vikten av att hästar ges strö. Paragrafen lyder: ”Liggytor ska vara torra, rena och ha en god liggkomfort. Liggytor ska också vara jämna och halksäkra. Strömedel ska ha god hygienisk kvalitet”. Nuvarande skrivning, vilken vi föredrar, säger att liggytorna ska vara försedda med strö eller vara konstruerade på ett sätt som ger motsvarande komfort. Vi anser också att nuvarande formulering ”Strömedel ska vara av lämplig typ” hade behövt vara kvar, eftersom den säger mycket mer om ströet, än att det ska ha god hygienisk kvalitet.

Det har varit stort fokus på att de nya hästreglerna ska bli mer funktionsinriktade. Den flexibilitet som kan följa med en sådan utveckling kan vara positiv, men innebär också en risk för att reglerna blir otydliga och därmed svårare att följa och kontrollera efterlevnaden av. Vi ser en sådan risk med flera av ändringarna.

Den nya föreskriften finns att läsa här.

Linda Björklund

Linda Björklund | Etolog

14 januari 2019

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem