Intervju med Kadri Taperson

Organisationen Loomus som den ser ut idag är ung och bildades först i början av maj 2014. Men namnet har funnits sedan tidigare, men var då en istället en organisation som drev djurhem och omplaceringsverksamheter.

– Förutom Loomus fanns också organisationen Loomade Nimel i Estland, men vi kände behov av att bilda en ny organisation som jobbade mer inriktat mot media och med politiska frågor. Det var ingen konflikt eller splittring utan vi bestämde gemensamt att det behövdes en ny typ av röst för djuren i Estland. Det var så Loomus så som organisationen ser ut idag kom till för två år sedan, vi behövde ett nytt verktyg för att placera djurrättsfrågan på dagordningen. Djurrättsrörelsen i Estland har funnits i 10 år och vi samarbetar fortfarande mellan organisationerna - Estland är inte så stort och alla känner alla.

Vilka frågor har ni högst på dagordningen just nu?
– Förbud mot pälsdjursfarmer och ett förbud mot vilda djur på cirkus! Båda dessa frågor pågår just nu. Förbudet mot vilda djur på cirkus ligger hos regeringen, och när det gäller ett förbud mot pälsdjursfarmer så lämnade vi för 1,5 år sedan över en namninsamling med mer än 10 000 underskrifter till regeringen för ett förbud mot pälsfarmer. Lagen i Estland säger att samlar du ihop minst 10 000 underskrifter så måste riksdagen beakta uppropet. Vi arbetar kontinuerligt för att påverka det kommande beslutet.

Det är förstås fantastiskt men samtidigt lite genant för Sverige om Estland hinner före med förbud mot både pälsfarmer och vilda djur på cirkus.
– Estland är ett litet land med en ung djurrättsrörelse, men den är väldigt stark och har ett stort inflytande. Och möjligheten att påverka politiskt i Estland gäller inte bara djur. Efter självständigheten från Ryssland har mycket hänt i Estland och landet utvecklas hela tiden, så det finns stora möjligheter att påverka.
– Och förbud i Estland skulle naturligtvis fungera som inspiration också för andra länder, så vi jobbar hårt för det.

Ser du någon stor skillnad på situationen för djuren i Estland jämfört med t.ex. Sverige?
– Jag tror att länder som Sverige och Finland ligger lite före Estland när det kommer till sällskapsdjur som hundar och katter som är direkt kopplat till vår levnadsstandard, människor i Sverige och Finland har mer tid och pengar att ge sina djur. Men när det gäller situationen för lantbruksdjur så ser jag ingen större skillnad, det ser nog likadant ut.

Om du ser på djurrättsrörelsen i stort, tycker du att vi rör oss i rätt riktning?
– Jag skriv en bok, Loomade poolt, för några år sedan där jag intervjuade människor från fem länder som är engagerade för djur, och alla hade en positiv inställning till framtiden. Ibland kan jag känna mig ledsen över att utvecklingen inte går fort nog, men när jag läser om hur allt fler börjar äta veganskt och hur det utvecklingen i samhället går framåt så känner jag mig hoppfull. Jag tror också att miljö- och hälsoargumenten spelar en viktig roll, även om vi är själviska som människor och inte bryr oss om djuren måste vi ta hänsyn också till vår hälsa och till vår närmaste omgivning.
– Att jämföra Estland idag jämfört med för 10 år sedan, då är det en jättestor skillnad.

Vad vill du skicka med för budskap till de yngre aktivister som precis har börjat engagera sig för djuren?
- Att det är deras tur! Det är de unga som är framtiden och vi har stora förhoppningar på dem - det är inte människor i min ålder som kommer att förändra världen. De har också tur att födas in i en värld där det redan finns en djurrättrörelse och där veganism är utbredd, så var det inte tidigare, då behövdes allt byggas på grunden. Nu blir du direkt del av en global rörelse för djuren och det handlar mer om att välja rätt sida, den enda sidan, och att jobba vidare.

Följ Loomus arbeta genom deras sociala medier. Facebook:www.facebook.com/loomadeeestkoste. Twitter:www.twitter.com/LoomusNGO. Och Instagram:www.instagram.com/loomusngo.