Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Jordbruksverket föreslår nya föreskrifter om djurskyddskontroll - stor vinst för försöksdjuren men risk för mer godtycke i kontrollen

Remissrundan för Jordbruksverkets förslag om nya föreskrifter för djurskyddskontrollen avslutades förra veckan. Djurens Rätt, som var en av remissinstanserna, är mycket positiva till förändringarna för försöksdjuren men ställer sig frågande till att krav på vissa kontroller tas bort.

Förra veckan rapporterade Djurens Rätt om att Jordbruksverket lyssnat på kritiken i den anmälan vi lämnat in till EU-kommissionen och valt att rätta till de fel vi pekat ut i deras förslag om nya föreskrifter för djurskyddskontrollen.

I den här fördjupningsartikeln går vi igenom Jordbruksverkets förslag och förklarar hur de viktiga förändringarna Jordbruksverket nu föreslår ska lösa Sveriges långvariga brister i försöksdjurskontrollen. I slutet av artikeln kan du också läsa om ett mindre bra förslag som kan leda till mer godtycke i kontrollmyndigheters verksamhet. Djurens Rätt har delgett Jordbruksverket om vår oro inför detta i vårt remissvar som lämnades in den 17 december.

Det är framförallt fyra förändringar som Djurens Rätt har lämnat synpunkter om till Jordbruksverket. Två förändringar som  innebär en stor vinst för försöksdjuren är dels en ny regel om riskklassificering av kontrollobjekt på försöksdjursområdet, dels en regel som förtydligar vad som utgör kontrollobjekt på försöksdjursområdet. Två mindre bra saker i Jordbruksverkets förslag är för det första att de inte förtydligar kontrollmyndigheternas skyldighet att fastställa kontrollplaner inför kommande år, trots att Djurens Rätt sedan tidigare delgett Jordbruksverket uppgifter om att det fungerar dåligt i Sverige. För det andra vill Jordbruksverket ta bort en regel om skyldighet att kontrollera djurhållare som misstänks bryta mot djurskyddsreglerna.

Ny regel om riskklassificering av försöksdjursverksamheter

Riskklassificering är det arbete länsstyrelserna gör när de väljer ut vilka djurhållare som ska kontrolleras. För de flesta verksamheter fungerar det bra att varje länsstyrelse inventerar de djurhållare som finns i deras län och väljer ut de som ska få besök av en djurskyddskontrollant enligt reglerna om riskklassificering. När det kommer till försöksdjursområdet har den modellen fungerat dåligt. Det beror framförallt på två saker.

För det första ska en tredjedel av hela landets försöksdjursanvändare kontrolleras utifrån en riskklassificering enligt försöksdjursdirektivet. Eftersom Sverige tidigare valt att att använda sin vanliga modell för det har det lett till att län som har några få användare eller till och med inga permanenta kontrollobjekt varit tvungen att kontrollera en tredjedel av dem, trots att de egentligen varit så kallade lågriskanvändare eller bara gör enstaka djurförsök av så kallad ambulerande karaktär. Samtidigt har län med en hög koncentration av högriskanvändare bara behövt kontrollera en tredjedel av sina verksamheter trots att mer än en tredjedel av dem kan klassas som så kallade högriskanvändare med stora permanenta djurhus.

För det andra finns det en ganska stor grupp försöksdjursanvändare som har anknytning till flera län och många av dem skulle i praktiken riskklassificeras av samtliga länsstyrelser. Det tror Djurens Rätt är en av anledningarna till att så många försöksdjursanvändare har fallit mellan stolarna i den svenska djurskyddskontrollen.

Jordbruksverket har nu lyssnat på den kritik Djurens Rätt förde fram i vårt klagomål och ändrar i sitt förslag till nya föreskrifter om djurskyddskontroll reglerna om riskklassificering. Enligt förslaget ska kontrollobjekt på djurförsöksområdet nu ske på nationell nivå. Det kommer dels innebära att det verkligen är högriskanvändarna som i första hand kontrolleras, och dels att inga djurförsökverksamheter ska behöva falla mellan stolarna om förslaget går igenom.

Förtydligande om kontrollobjekt på försöksdjursområdet

I förslaget förtydligar även Jordbruksverket vad som är ett kontrollobjekt på djurförsöksområdet. Tidigare rådde stor förvirring om det i Sverige. Enligt försöksdjursdirektivet görs det nämligen skillnad på så kallade användare, transportörer och uppfödare av försöksdjur men det är bara användarna som omfattas av kravet på kontroll av minst en tredjedel. Även de andra ska kontrolleras men det finns ingen regel om hur ofta eller hur många.  I de svenska föreskrifterna valde Jordbruksverket ursprungligen att tolka detta som att en tredjedel av alla med tillstånd enligt 7 kap. 2 § djurskyddslagen ska kontrolleras årligen. Med andra ord alla som har tillstånd att bedriva försöksdjursverksamhet. 

Av någon anledning har tillämpningen av de reglerna sedan fokuserat på försöksdjursanläggningar, trots att det inte står något om det i reglerna. Eftersom en anläggning kan ha flera användare och tvärtom samt att alla användare inte har någon anläggning har det bidragit till att det varit svårt för sverige att klara kraven på försöksdjurskontroller.

Nu föreslår Jordbruksverket att föreskrifterna ska innehålla ett förtydligande om att kontrollobjekt på försöksdjursområdet är alla med tillstånd att använda, förvara och föda upp försöksdjur. Det innebär alltså att Sverige kommer att ha ett mycket strängare krav än vad som gäller enligt EU:s regler eftersom även minst en tredjedel av alla med tillstånd att föda upp, förvara tillhandahålla försöksdjur måste kontrolleras varje år om förslaget går igenom.

Inget förtydligande om myndigheternas skyldighet att upprätta kontrollplan

I vår undersökning upptäckte även Djurens Rätt att det finns ett problem med att länsstyrelserna inte följer reglerna om att de ska fastställa kontrollplaner. Enligt föreskrifterna är de nämligen skyldiga att varje år fastställa en plan för kommande kalenderårs djurskyddskontroll. När Djurens Rätt i april 2021 begärde ut innevarande års plan från samtliga länsstyrelser var det bara fem länsstyrelser som hade en sådan. I planen ska de bland annat ta upp den planerade kontrollen och vilka resurser som krävs för att de ska kunna utföra den.

Att länsstyrelserna inte gör detta tror Djurens Rätt kan vara en bidragande orsak, både till att reglerna om försöksdjurskontrollen inte efterlevs och att länsstyrelserna själva säger att det beror på resursbrist.

Jordbruksverket har inte gjort några justeringar av de reglerna i sitt förslag. Men Djurens Rätt, som är en av remissinstanserna som ska lämna synpunkter på förslaget, har påtalat för Jordbruksverket att det behöver förtydligas när planerna ska vara fastställda. Vi har även föreslagit att länsstyrelserna ska skicka in sin fastställda kontrollplan till Jordbruksverket innan kontrollåret börjar för att öka incitamentet för länsstyrelserna att planera sin kontroll och nödvändiga resurser i tid.

– Det här är ett viktigt steg i rätt riktning, men för att kontrollerna ska fungera är det viktigt att länsstyrelserna får tillräckligt med resurser också. Annars finns det en risk att kontrollen på andra områden blir lidande, avslutar Camilla Bergvall.

Slopad skyldighet att utföra kontroller utöver riskklassificering

Jordbruksverket har också föreslagit att ta bort en nuvarande regel som säger att kontrollmyndigheterna är skyldiga att utföra kontroller när det finns anledning att misstänka att djurskyddslagstiftningen eller beslut som fattats med stöd i den inte efterlevs. Regeln gäller alla djur som hålls i fångenskap, inte bara försöksdjuren.

Jordbruksverket menar att den skyldigheten redan täcks av andra regler och hänvisar till ett antal paragrafer i djurskyddslagen. De reglerna handlar dock om vilka myndigheter som är kontrollmyndigheter. Det verkar därmed som att Jordbruksverket anser att det är underförstått att kontrollmyndigheterna ska utföra kontroller när de misstänker att reglerna inte efterföljs. Men någon uttrycklig skyldighet att göra det finns inte i reglerna.

Regeln som Jordbruksverket nu föreslår att ta bort innehåller också en skyldighet för kontrollmyndigheterna att kontrollera djurhållare innan de utfärdar tillstånd att bedriva yrkesmässig och annan mer omfattande verksamhet med vissa djurslag. Inte heller den skyldigheten regleras uttryckligen i djurskyddslagen. Bland de verksamheter som inte längre kommer behöva kontrolleras innan de får tillstånd finns pälsfarmning och uppfödare av sällskapsdjur där det redan idag finns djurfabriker som föder upp bland annat exotiska djur.

Om Jordbruksverkets förslag att ta bort 14 § i föreskrifterna om djurskyddskontroll genomförs innebär det i praktiken att kontrollmyndigheterna får större utrymme för godtycke  med kontroller hos djurhållare som misstänks bryta mot djurskyddsreglerna och kontroller hos djurhållare som vill driva vissa större verksamheter. Det innebär också att resursbrist och hög belastning på kontrollmyndigheterna kan leda till att viktiga kontroller inte utförs, helt i enlighet med regelverket. Det finns en stor risk att statistiken om djurvälfärd inte kommer att återspegla sanningen eftersom fler djurskyddsbrott aldrig upptäcks.

Djurens Rätt arbetar aktivt för att förbjuda och ersätta djurförsök. Detta gör vi genom genom att påverka lagstiftning samt arbetar hårt för att se till att mer pengar ska avsättas för djurfri forskning. Håller du med oss? Bli medlem i Djurens Rätt idag!

Peter Hultgren

Peter Hultgren | Sakkunnig djurförsök

20 december 2021

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem