Hoppa till huvudinnehåll

Jordbruksverket låter näringsintressen gå före djurskydd

Jordbruksverket låter näringsintresssen gå före djurskydd
Foto: Oleksandr Lipko/Shutterstock

Ändringar i Jordbruksverkets föreskrifter för lantbruksdjur kan innebära kraftiga försämringar för grisarna. Digivningstiden kan förkortas med en hel vecka och näringsintressen tillåts gå före djurskyddet.

Jordbruksverket har flaggat för ändringar, främst av redaktionell karaktär, i djurskyddsföreskriften med saknummer L100 - ”Föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m.”. Nu är remissen med ändringarna ute och ska besvaras senast 22 maj.

Djurens Rätt har tagit del av förslaget, som enligt Jordbruksverket "ligger i linje med regeringens livsmedelsstrategi" och innebär en ”regelutveckling på vissa områden för att ge en ökad flexibilitet och lönsamhet med fortsatt höga ambitioner på djurskyddsområdet."

Djurens Rätt kommer svara på remissen i sin helhet men väljer att redan nu kommentera den ändring som betyder att smågrisar ska få skiljas från sina mammor 7 dagar tidigare än dagens gräns på 28 dagar. Redan i dagsläget är de 28 dagarna väldigt tidigt att skilja en smågris från sin mamma, den naturliga tiden för avvänjning för grisar är tre till fyra månader.

En tidigare avvänjning av smågrisar föreslogs redan för två år sedan av branschorganisationen Sveriges Grisföretagare, i deras ansökan om få ett godkänt ”djuromsorgsprogram”, mer korrekt benämnt kontrollprogram.

Tidigare avvänjning var en av flera punkter i programmet som kritiserades ordentligt av djurskyddsskäl, av Djurens Rätt och flera andra aktörer. Tillåten fixering av suggor i samband med grisning och inseminering var ett annat. Över 20 000 personer skrev då under Djurens Rätts upprop mot kontrollprogrammet och fixeringen. Förslaget till kontrollprogram har varken godkänts eller avslagits av Jordbruksverket.

– Det vi ser nu, är att det förslag som för några år sedan var grisbranschens, dyker upp igen men denna gång med Jordbruksverket som avsändare. Det här är ännu ett exempel på att näringsintressen tillåts gå före djurskyddsperspektivet. Det är ett problem att samma myndighet ska ta hänsyn till både näringsliv och djurskydd och vi ser gång på gång att djurens intressen hamnar i andra rummet, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Anledningen till att branschen vill ha en tidigare avvänjning är att suggan ska skonas genom att ”bli av” med sina kultingar tidigare och att hon ska kunna bli dräktig snabbare igen för att föda nästa kull. Suggan har svårt att få i sig tillräckligt med mat för att ge di till de hungriga, växande smågrisarna.

Grundproblemet, och det är det som borde lösas, är att aveln fokuserar på alltför stora kullar med snabbväxande kultingar, av ekonomiska skäl. Att avvänja tidigt strider mot både suggornas och smågrisarnas naturliga beteende och är inte bra för smågrisarnas hälsa. Studier har visat att vid avvänjning vid tidigare än fyra veckors ålder, tar grisarna längre tid på sig att äta fast föda, dricker extremt mycket vatten och utvecklar beteendestörningar. Förekomsten av beteendestörningar ökar med lägre avvänjningsålder.

– När Jordbruksverket nu föreslår en tidigare tillåten avvänjning, tar de ingen hänsyn till grundläggande kunskap om grisars naturliga beteenden och behov, utan lutar sig enbart mot grisbranschens egen begränsade pilotstudie, som utfördes under 2014, säger Camilla Björkbom.

Linda Björklund

Linda Björklund | Etolog

20 april 2017

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem