Djurens Rätt
05 November 2014

Känslig kritik riktas mot djurskyddet inom norsk fiskodling

Det är inte första gången som kritik riktas mot den norska fiskodlingen men någonting har förändrats, den här gången kommer kritiken även inifrån. Det har varit svårt för forskare att kritisera den norska laxodlingsindustrin. De flesta som framför kritik har velat vara anonyma.

– De vill inte vara "party poopers" i en bransch som ger oss stor omsättning och många arbetstillfällen. Men många är också rädda att förlora sina jobb, säger professor Trygve Poppe vid Norges Veterinärhögskola i en artikel som publicerats på Norska nationella forskningsetiska kommitténs hemsida.

Tillsammans med tre andra veterinärkollegor och ledande forskare inom området för fiskhälsa skrivit en uppmärksammad krönika vid namn "Fiskevelferden som forsvant" (fiskvälfärden som försvann). Denna har publicerats i Norsk veterinärtidskrift och i Dagens Näringsliv.

"Framför allt är det problem i samband med behandling mot löss som dödar fisken. Men löss är nog bara en del av ett större problem. Fisken är allmänt försvagad och mottaglig för infektioner", skriver de tre experterna på fiskhälsa.

Dödsfall som inträffar före slakt, kallas vedertaget "svinn" i branschen. Författarna menar att detta är en omskrivning för dåligt djurskydd hos laxarna.

Med rapporten bryter författarna ett tabu, att prata öppet om de problem som de säger många veterinärer aldrig pratar öppet om. Kritiken kommer nu inifrån och från experter som har arbetat med frågor om fiskvälfärd under större delen av sina yrkesverksamma liv.

– Borde inte vi som är utbildade för att vara djurens talespersoner, bli bättre på att tala för djurens sak i stället för fiskeindustrin saken? säger Trygve Poppe. Han fortsätter...
– Det råder ingen tvekan om att industrin är viktigt, för vi behöver den, och den ger arbetstillfällen och inkomster. Men vilka är det vi vill vara? Vilka vill vi framstå som?

Många håller med författarna och pratar om att kritiken som kommer fram nu bara är toppen av ett isberg. Men en del ömma tår har också trampats på och vissa är arga över kritiken.

– Så det är viktigt för oss att inte dra alla över en kam. Det finns gårdar i Norge som behandlar fisken väl och som har en låg dödlighet. Mycket har förbättrats i branschen. Men med det sagt, det finns många som inte tar fiskens välbefinnande på tillräckligt stort allvar.

Faktum är att strax under 20 procent av all odlad fisk som sätts ut, dör innan den anländer till slakteriet. Delvis av okända anledningar. Poppe säger att det finns exempel på anläggningar som förlorar upp till 300 ton fiskar i en behandling mot löss.

Detta är en indikation på att något är fundamentalt fel, säger han. Poppe beskriver en vild lax som "havets atlet, tuff som få". "Du kan knappt ta livet av en riktig vild lax. Jämförelsevis så dör många odlade laxar redan i förberedelsefasen för lössbehandlingarna."

Poppe förklarar det här med att fiskarna är stressade och vid allmänt dålig hälsa.

– Vi vet att odlad lax har ett cirkulationssystem som fungerar ganska dåligt. Bland annat har dessa fiskar små underdimensionerade hjärtan. Ett litet hjärta med fel form fungerar inte bra. Hade inte varit laxen varit viktlös på grund av vattnet den simmar omkring i, hade den varit sängliggande.

Han riktar kritik mot att fiskarna sällan ses som individer. De dödas inte som andra djur utan krossas eller kvävs ofta till döds. Kvävning är mycket plågsamt för fiskarna och tar flera minuter, för vissa arter betydligt längre tid.

Branschen har allt för länge blundat för att se fiskar som de individer de är. Istället har de behandlats som objekt, som varor i en industri.

– Den här kritiken är extremt viktig för att visa konsumenterna hur näringen ser ut och för att kunna föra en vidare diskussion om hur djurskyddet inom fisket ska förbättras. Branschen har allt för länge blundat för att se fiskar som de individer de är. Istället har de behandlats som objekt, som varor i en industri. Vi kan se detta i djurindustrin i stort men ingenstans blir det så tydligt som när det gäller fiskar, säger Lena Lindström, etolog på Djurens Rätt, som nu hoppas på en öppnare debatt i de här frågorna.

Det är numera väl känt att fiskar och andra vattenlevande djur kan känna smärta. Här kan du läsa mer om fiskars förmåga till lidande och om fiskar i livsmedelsindustrin.

Moa Richter Hagert

Moa Richter Hagert

fd kommunikationschef
Dela: