Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Konferens med fokus på djurskyddsforskning

Presentationsbild som visar många små kycklingar i ett stort stall och överkryssade mindre bilder på hönor tillsammans med sina kycklingar. Under de bilderna visas en tidslinje över när det är ljust och mörkt i kycklingstallarna, 6 timmar mörker, följt av 18 timmar ljus per dygn.
Harry Blokhuis, SLU, presenterade projektet ”Never wake a sleeping broiler ‐ An undisturbed natural resting pattern in broilers”. Foto: Linda Björklund

Den 21 november anordnade Jordbruksverket sin årliga Djurskyddskonferens, den här gången i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitets vetenskapliga råd för djurskydd. Årets tema var ”Djurskyddsforskning - till nytta för djuren och människorna”.

Konferensen som hölls på Ultuna i Uppsala spelades in och kommer kunna ses här.

Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör, var en av de som inledde konferensen och hon betonade vikten av kunskap, forskning och det goda samtalet. Dialog med djurskyddsorganisationerna är en prioriterad fråga för Christina Nordin, som efter konferensen hade ett positivt och givande möte med Djurens Rätt, Djurskyddet Sverige, WAP, CIWF Sverige, Sveriges Konsumenter och Svenska Djurskyddsföreningen.

– Vi hade ett bra möte med Jordbruksverkets nya generaldirektör där vi pratade om samverkansformer och hur vi från civilsamhället kan komma in tidigt i processer. Vi lyfte också vikten av att djurens välfärd alltid sätts i centrum så att djurskyddet inte får stå tillbaka för konkurrenskraft, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande, Djurens Rätt.

Anna Harenius, Linda Björklund och Camilla Björkbom, Djurens Rätt, står bredvid varandra på Djurskyddskonferensen och ler mot kameran.

Djurens Rätts etologer Anna Harenius och Linda Björklund och förbundsordförande Camilla Björkbom deltog i Djurskyddskonferensen. Foto: Margareta Steen.

Under förmiddagen presenterades de tre uppdrag som det vetenskapliga rådet arbetat med under året: uppdrag Hund & katt, uppdrag Mink samt uppdrag Gris (som inte avslutats än). Hund- och kattrapporten togs fram av rådet efter förfrågan från Jordbruksverket i samband med att Jordbruksverket tar fram nya föreskrifter för hållning av hundar och katter. Föreskriften kommer snart på extern remiss. Grisuppdraget arbetar rådet med efter förfrågan från Djurens Rätt och flera organisationer. Det uppdraget handlar främst om tidig avvänjning av smågrisar och relaterar till de föreskriftsändringar som innebär tillåten avvänjning från dag 21 (istället för dag 28) i vissa fall. Jordbruksverkets nya grisföreskrifter trädde ikraft i december 2017, efter stora protester från bland andra Djurens Rätt.

Lena Lidfors, medlem av vetenskapliga rådets expertgrupp, presenterade uppdrag Mink. Det uppdraget fick rådet av Jordbrusverket, som i sin tur fått i uppdrag av regeringen att utvärdera välfärden hos minkar inom pälsdjursproduktionen. Vad Jordbruksverket kommit fram till ska de rapportera senast 11 januari 2019. Jordbruksverket använder det vetenskapliga rådets minkrapport som ett av flera underlag i sin utvärdering. Anna Harenius, etolog på Djurens Rätt, ställde en fråga om två studier om simvatten som inte nämns i rapporten och vad orsaken till det är. Lena Lidfors svarade att för en av de nämnda studierna måste det varit en miss att den inte finns omnämnd. Att den andra studien inte finns med i rapporten verkar åtminstone delvis ha sin förklaring i den handlar om minkar som hålls i hägnliknande miljö, istället för i burar, och därför inte av rapportförfattarna har ansetts vara helt relevant för det här uppdraget. Helena Röcklinsberg, lektor i djuretik vid SLU, kommenterade att när rådet tagit fram minkrapporten har de valt en mycket snäv definition av naturligt beteende och välfärd, i frågan om minkarna behöver vatten eller inte. Röcklinsberg påminde om vikten av att välja en bredare definition. Lena Lidfors bekräftade att rapporten tagits fram utifrån att minkar ska hållas och utifrån vad som är praktiskt möjligt när det kommer till att hålla många minkar för pälsproduktion.

Efter lunch ägnades tiden till presentationer av några av de projekt som beviljats medel av Jordbruksverket, inom ramen för Jordbruksverkets uppdrag i livsmedelsstrategin: att främja konkurrenskraft och djurvälfärd i livsmedelsproduktionen. Presentationerna, liksom intrycket för dagen i stort, var mycket intressanta och hade hög relevans sett ur ett djurvälfärdsperspektiv.

Katinca Fungbrandt från Gård & Djurhälsan presenterade projektet ”Orsak till samt förebyggande rutiner mot håravfall i nötbesättningar med utegångsdjur”. Lusangrepp leder till håravfall vilket är särskilt allvarligt när djuren hålls utomhus också under årets kallare delar. En viktig fråga som projektet söker svar på är vad som är gemensamt för de rutiner/djurhållningen hos de uppfödare som inte ger förebyggande behandling mot lusangrepp på nötdjur som hålls utomhus året om utan ligghall (inom formerna för kontrollprogrammet för utegångsdjur utan ligghall), men vars djur ändå klarar sig utan lusangrepp.

Albin Gräns, SLU, presenterade sitt projekt om förebyggande av hjärt-kärlsjukdom hos uppfödda fiskar. Albin Gräns började med att ta upp det faktum att undersökningar har visat en majoritet (79 procent) av befolkningen bryr sig om fiskvälfärd och berättade sedan om sitt projekt som handlar om att ta reda på mer om vilka stressorer i hanteringen av fiskarna och i deras levnadsmiljö på fiskodlingarna som påverkar fiskarnas hälsa och dödlighet.

Albin Gräns, SLU visar ett cirkeldiagram som visar att 79 procent ´bryr sig om fiskvälfärd.

Albin Gräns, SLU, håller en presentation om fiskvälfärd och påminner om att en stor del av befolkningen bryr sig om hur fiskar har det och vad de utsätts för. Foto: Linda Björklund

Det tredje projektet som presenterades var det om inventering av miljöfaktorer och skötselrutiner i svenska smågrisbesättningar, av Rebecka Westin, Gård & Djurhälsan. Åtgärder för minskad smågrisdödlighet kräver ingen raketforskning menade Westin. Det som krävs är att suggans och smågrisarnas behov tillgodoses. Åtgärder som att fixera suggan eller avvänja smågrisarna tidigare var Rebecka Westin tydlig med att de inte är framkomliga vägar. Suggan behöver ges tillgång till bobyggnadsmaterial, smågrisarna behöver värme och tillräckligt med råmjölk (framförallt för energins skull).

Rebecka Westin, SLU, visar en bild av en fixerad sugga. Bilden är överkryssad med ett rött kryss.

Rebecka Westin menar att det inte är en framkomlig väg att fixera suggan, i strävan efter att minska smågrisdödligheten. Foto: Linda Björklund

Att kycklingar har ett stort behov av sin mamma, bland annat för att få ro till ostörd sömn, föreläste Harry Blokhuis, SLU, om. ”Never wake a sleeping broiler ‐ An undisturbed natural resting pattern in broilers” är titeln för ett projekt som nyligen startat på SLU. Kycklingarna i köttindustrin är selekterade för en mycket hög tillväxt. Beteendemässigt skiljer de sig dock inte mycket från djungelhönsen som kycklingarna härstammar från. Hönan är den som, om kycklingarna och hönan skulle få leva tillsammans, tar initiativ till när det är sovdags och när det är tid för att vara vaken och aktiv.

I kycklingstallarna med tiotusentals kycklingar finns inga mammor. Kycklingarnas kan inte synkronisera sin sömn med varandra och när någon vill sova är det stor risk att den snart blir väckt av någon av alla de andra kycklingarna i stallet som inte sover just då. Ljusprogrammen i stallarna är ofta inställda på sex timmars mörker följt av 18 timmars ljus, och inte anpassade till kycklingarnas behov av många, kortare stunder av sömn i mörker. I projektet ska användandet av alternativ till mammor studeras, till exempel ett slags litet ”hus” där det är mörkt och varmt och som kycklingarna kan gå in i.

En prowerpointbild av kycklingkött föpackat i kyldisk i butik, en kyckling och en paragraf över hur många veckor det tagit för en kyckling att nå slaktvikten, olika årtal.

Tiden det tar för en kyckling att nå slaktvikten har förkortats drastiskt på grund av selektion för snabb tillväxt. Foto: Linda Björklund

Jordbruksverket har i uppdrag att bidra till att öka Sveriges matproduktion och företagens lönsamhet ”på ett hållbart sätt”. Något som flera gånger under dagen nämndes av Jordbruksverket, är att djurskydd är en viktig del av hållbarheten.

Linda Björklund

Linda Björklund | Etolog

23 november 2018

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem