Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Kornas rätt till bete fortsatt hotad

Det faktum att det av djurskyddsskäl är viktigt att korna får komma ut på bete är inget nytt. Ändå fortsätter branschorganisationer och politiker att propagera för ett slopat beteskrav.

LRF bjöd i en debattartikel 6 augusti i Svenska Dagbladet in landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till ett krismöte den 12 augusti. LRF ville diskutera ett nytt förslag på hur svenska mjölkbönder skulle kunna få ersättning för de kostnader som, enligt LRF, den svenska lagstiftningen medför. Landsbygdsministern kunde inte komma på mötet. Enligt LRF har svenska mjölkbönder sämre förutsättningar att möta mjölkkrisen än sina europeiska kollegor, framförallt på grund av högre svenska lagkrav kring djurvälfärd och miljöskydd, till exempel den svenska beteslagstiftningen. LRF nämner Finland som gott exempel. I Finland finns inget lagstadgat beteskrav, men de flesta korna går ändå på bete där eftersom de finska mjölkbönderna enligt LRF får ekonomisk ersättning för vad det kostar att hålla korna på bete.

I en gemensam replik till LRF är företrädare för bland andra SLU och Sveriges Veterinärförbund, tydliga med att försämrat djurskydd i form av slopat beteskrav, inte främjar lantbruket. Debattörerna påminner i repliken om att det förslag som LRF vill se inte är genomförbart i praktiken. Det vill säga att beteskravet slopas och att de som fortsätter hålla sina kor på bete då skulle få ekonomiskt stöd genom EU-medel . Jordbruksverket kan inte ge stöd inom Landsbygdsprogrammet för varken sådant som är lagkrav eller praxis i landet. Bete för kor sommartid är praxis i Sverige idag. Slopas lagkravet är kor på bete fortfarande praxis. Dessutom, menar debattörerna, existerar stora ekonomiska problem i den animaliska livsmedelsproduktionen i många europeiska länder trots sämre djurskyddslagar än i Sverige och underökningar visar att konsumenter i Sverige väljer att köpa svenska animaliska produkter på grund av, som de uppfattar det, bättre djurhållningen. Att försöka rädda den svenska livsmedelsproduktionen genom att sänka djurskyddsnivåerna "vore därför att såga av den gren man sitter på".

 I repliken hänvisas också till en nyligen publicerad genomgång av befintlig forskning som visar att det, tvärtemot vad LRF påstår, lönar sig ekonomiskt att hålla korna på bete. Även kor som hålls i lösdriftssystem när de är inomhus.

 Betets fördelar är väl dokumenterade

I Djurens Rätts rapport Mjölkfabriken finns fakta om betets fördelar ur ett djurskyddsperspektiv. På bete får korna rörelsefrihet, frisk luft, mjukt underlag, möjlighet att fritt umgås med och dra sig undan från varandra och inte minst får de äta färskt gräs. Även om korna gått i lösdrift är det något helt annat att röra sig på öppna ytor och kunna vandra, springa och hoppa. Betesgången tillåter naturliga beteenden och normala sociala interaktioner. Många av de skador och sjukdomar som mjölkraskor drabbas av under uppstallningen lindras när de kommer ut på bete. Inte minst ben och klövar mår bra av det skonsamma underlaget. Även andra sjukdomar som till exempel livmoderinflammation och juverinflammation påverkas positivt av bete. Det är känd kunskap. Ändå fortsätter både branschorganisationer och politiker att ifrågasätta den viktiga betesrätten. Ett aktuellt exempel är Magnus Oscarsson, Riksdagsledamot KD och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, som i ATL den 17 aug skriver att Kristdemokraterna vill ta bort beteskravet för kor i lösdriftsstallar, trots att bete har stora fördelar även för de kor som hålls just i lösdriftstallar.

Linda Björklund

Linda Björklund | Etolog

24 augusti 2015

Kor

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem