Köttskatt en het fråga i Almedalen
Svensk Kött arrangerade ett seminarium där köttskatt var ett ämne, landsbygdsminister Eskil Erlandsson fick redogöra för sin inställning till en köttskatt när han frågades ut av Aftonbladet, ett par SLU-seminarier var inne och snuddade vid ämnet, Per Jensen nämnde det under sin föreläsning på biblioteket i Almedalen och det debatterades i SVT:s program Debatt på tisdagskvällen. Och så här sa Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt under sitt tal i Almedalen: "Vi måste nog minska på flygandet och äta lite mindre kött".
Men frågan om hur en köttskatt skulle fungera i praktiken diskuterades främst på seminariet Minska köttkonsumtionen med ekonomiska styrmedel?, arrangerat av Svensk mat- och miljöinformation under Almedalsveckan. Sarah Säll, doktorand i miljöekonomi på SLU, föreläste om sin forskning som rör hur en köttskatt skulle påverka efterfrågan på kött och hur mycket det skulle minska utsläppen av växthusgaser, kväve och fosfor.
Hennes argument till varför en köttskatt är nödvändig är att den behövs därför att animalieproduktionen orsakar stora utsläpp som har en negativ påverkan på den globala uppvärmning, övergödning, försurningen och den biologiska mångfalden. Idag har vi miljökostnader som inget betalar för menar Sarah Säll, och ekonomiska incitament är nödvändiga för att vända denna utveckling.
Enligt hennes beräkningar orsaker nötköttet störst miljöpåverkan (med ett värde på 21), därefter fläsk (3,4), kyckling (1,9) och svenska bönor (0,2) kom längst ner i den jämförelse hon gjorde. Fläsk är dock det som bidrar till mest utsläpp av fosfor, och kyckling av ammoniak och kväve, så att hävda att dessa två är miljövänligt kött menar hon är ett feltänk. En köttskatt skulle enligt Sarah Sälls forskning innebära att utsläppen är ammoniak är de som skulle minska mest, medan koldioxidutsläppen är de som skulle påverkans i minst utsträckning.
För att fungera skulle en köttskatt läggas på konsumtionen av kött istället för produktionen, och därmed påverka importerat kött lika mycket som det som producerar i Sverige. Hennes beräkningar visar också att en köttskatt inte skulle slå mot de fattigaste i samhället i högst grad, vilket är ett motargument som framförs, utan vad som läggs på kött är ganska lika om man jämför olika inkomstgrupper, och att det skulle påverka de fattigaste och den rikaste grupperna i minst utsträckning.
I den avslutande paneldebatten ingick Hilda Runsten från LRF, Fredrik Hedenus från Chalmers och Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Hilda Runsten framhöll att det är väldigt viktigt att i sammanhanget skilja på produktion och konsumtion av kött, och att det är viktigare att ta tag i bl.a. den offentliga upphandlingen och matsvinnet än en köttskatt.
För Fredrik Hedenus ett minskad köttkonsumtion en väldigt central fråga, och där hans forskning visar att ekonomiska styrmedel är sättet att förändra utvecklingen - maten borde helt enkelt betala sina kostnader på samma sätt som t.ex. bensinskatten gör. Jens Holm redogjorde för Vänsterpartiets inställning i frågan, som är den att vi bör minska köttkonsumtionen, och sa att kött bör få samma status som vin; något vi äter sällan och då väljer med omsorg. Att äta kött vid varje måltid är ingen mänsklig rättighet avslutade Jens Holm.
