Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Kycklingindustrins påverkan på klimat och miljö

Kycklingar som trängs på en svensk kycklinggård.

Konsumtion av kycklingar leder till att fler djurindivider dör jämfört med annan köttproduktion, men också till en större klimatpåverkan vid jämförelse med växtbaserade alternativ. Kycklingindustrin framhåller sina produkter som klimatsmarta, men stämmer det verkligen?

Nio anledningar till varför kycklingindustrin inte är klimatsmart

1. Kycklingproduktion genererar fortfarande upp till tio gånger mer växthusgasutsläpp än motsvarande växtbaserade proteinalternativ.1, 2

2. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation kan utsläppen från kycklingar antas vara högre än de från små idisslare, eftersom kycklingarna är så många och äter sådant människor kan äta.3 

3. 80 % av kycklingindustrins klimatutsläpp kommer från fodertillverkning.4

4. Kycklinguppfödning har stora krav på näringsrikt foder, vilket gör att det ofta består av soja och spannmål som hade kunnat gå direkt till humankonsumtion istället. Det är effektivare att mätta människor på odlad mat än att låta det gå igenom kycklingar.1, 5, 6

5. En kyckling äter tre till fyra kilo foder för varje kilo ätbart kött.7, 8 Foder som hade kunnat förädlas till växtbaserade livsmedel direkt istället.

6. Soja från Sydamerika, som upp till 20 % av kycklingarnas foder består av,7, 9 odlas i många fall i monokulturer.4 Sådan typ av odling som kräver ny mark är väldigt negativt för klimatet och står ensamt för ungefär 21 procentenheter av foderproduktionens klimatpåverkan för kycklingar.3

7. Naturvårdsverket har skrivit i en rapport att det inte finns något klimatvänligt med kycklingproduktion så länge inte miljövänligare, mer närproducerat foder, börjar användas.1

8. Efter foder är den näst största energianvändningen uppvärmning av stallen som kycklingarna hålls i.10, 11 Det behöver vara varmt för att kycklingarna ska överleva och växa fort.

9. Transporter av kycklingar och kycklingprodukter är försumbar i mängden växthusgasutsläpp fodret och uppvärmningen står för.4 Det innebär att produktion i ett varmare land med närproducerat proteinfoder, utan extra uppvärmning av stallarna, kan vara mer klimatsmart än svensk produktion.

Hållbarhet måste ta hänsyn till djurvälfärd

I debatten om hållbarhet och klimatet så är det viktigt att även ta hänsyn till djurvälfärden. Att välja kycklingkött av klimatskäl före andra köttslag riskerar att öka andra hållbarhetsproblem. Varje år föds över 99 miljoner kycklingar upp bara i Sverige, vilket gör att de står för 93 % av de landlevande djur som slaktas.17

År 2012 gick Jordbruksverket ut med att djurhälsa också behöver tas hänsyn till inom hållbar utveckling och att privata vinstintressen inte får gå över det ansvaret.12 Att arbeta med European Chicken Commitment (ECC) är ett enkelt och tydligt sätt att få med just detta i sitt hållbarhetsarbete. Genom att företag tar mer ansvar för kycklingars välfärd minskar även antibiotikaanvändningen och dödligheten, vilket både minskar risken för antibiotikaresistens och “matsvinn”. 

Fakta om kött och klimat

  • Kött är den livsmedelsgrupp med störst negativ klimatpåverkan. Tillsammans med mejeriprodukter orsakar produktionen av kött mer än hälften av jordbrukets totala mängd växthusgasutsläpp.1
  • Livsmedelsverket rekommenderar den svenska befolkningen att minska sin köttkonsumtion i sin helhet, så även kyckling.13
  • Årligen konsumerar varje svensk som äter ”animaliebaserad kost” livsmedel med utsläpp på ungefär 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år. En växtbaserad kost kan till skillnad från det hamna så lågt som 0,3 ton koldioxidekvivalenter per år och person.14
  • Ungefär 40 % av all ätbar mat som odlas globalt går direkt till djur inom animalieproduktionen istället för till människor.15
  •  En förbrukningsminskning av alla sorters kött kan leda till att mätta fler hungriga människor, samtidigt som det minskar antalet folkhälsosjukdomar orsakade av övervikt.16 
  • Det finns inte några hälsoskäl för att äta så mycket kött som det görs idag i Sverige, vare sig det är vitt eller rött kött.1
  • Det bästa valen av klimatskäl och djurskyddsskäl är alltid växtbaserade alternativ.

Källor

  1. Naturvårdsverket (2011) Köttkonsumtionens klimatpåverkan – Drivkrafter och styrmedel. Rapport 6456.
  2. Ripple W.J. m.fl. (2014) Ruminants, climate change and climate policy. Nature Climate Change 4(1): 2–5.
  3. Gerber P.J. m.fl. (2013) Tackling climate change through livestock – a global assessment of emissions and mitigation opportunities. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.
  4. MacLeod M. m.fl. (2013) Greenhouse gas emissions from pig and chicken supply chains – A global life cycle assessment. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.
  5. UNSCN (2017) Sustainable diets for healthy people and a healthy planet. Discussion Paper.
  6. Friel S. m.fl. (2009) Public health benefits of strategies to reduce greenhouse-gas emissions: food and agriculture. The Lancet 374: 2016–25.
  7. Cederberg C. m.fl. (2009) Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-report no. 793. SIK – The Swedish Institute for Food and Biotechnology.
  8. Piestun Y. m.fl. (2013) Thermal manipulations during broiler incubation alter performance of broilers to 70 days of age. Poultry science 92(5): 1155–1163.
  9. Tynelius G. (2008) Klimatpåverkan och förbättringsåtgärder för Lantmännens livsmedel-fallstudie Kronfågels livsmedel.
  10. Sonesson U., Davis J. & Ziegler F. (2010) Food production and emissions of greenhouse gases: an overview of the climate impact of different product groups. SIK Institutet för livsmedel och bioteknik.
  11. Anaje A. & Alegrim G. (2019) Värmeåtervinning av luft i kycklingstallar. Linnéuniversitetet, Driftsingenjörsprogrammet.
  12. Jordbruksverket (2012) Hållbar konsumtion av jordbruksvaror. Hållbar samhällsutveckling – vad innebär det? Rapport 2012:40.
  13. Livsmedelsverket. Kött och chark. Påverkan på klimatet. 
  14. Larsson J. (2015) Hållbara konsumtionsmönster: Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. Naturvårdsverket. Rapport 6653: 62–64.
  15. Garnett T. (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit? Food Climate Research Network Oxford Martin Programme on the Future of Food Environmental Change Institute, University of Oxford.
  16. UNSCN (2017) Sustainable diets for healthy people and a healthy planet. Discussion Paper.
  17. SCB (2020) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2019:12.
Anna Harenius

Anna Harenius | Sakkunnig

27 maj 2020

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem