Låt grisar slippa gasas med koldioxid
Denna debattartikel publicerades ursprungligen i Svenska Dagbladet den 14 december.
Ett snabbt och smärtfritt slut för grisen som hamnar på vår tallrik. Att det är viktigt skulle de flesta skriva under på. Väldigt många tror också att det är så det går till på slakterierna, i alla fall i Sverige. Tyvärr stämmer inte det. Eller som Henrik Schyffert i tv-programmet ”Köttets lustar” säger: ”Det är inte så att de somnar in på någon bolsterkudde.” Det är faktiskt väldigt långt därifrån och långt mycket värre än vad många kan föreställa sig.
Innan avblodningen måste grisarna bedövas, det vill säga göras medvetslösa. Det vanligaste sättet som grisar bedövas på i Sverige, och många andra länder, är genom gasning i koldioxid. De skräckslagna grisarna sänks ned i ett schakt med koldioxid, en sur gas, som orsakar grisarna smärta, obehag och stark ångest. Grisarna kämpar för att ta sig bort från gasen. Forskning har visat att det kan ta uppemot en minut innan de förlorar medvetandet. En hypotes, baserad på grisarnas beteende i gasen, är att de försöker skrika när de kämpar för sitt liv, men att koldioxiden gör att skriken inte hörs. Det här rimmar väldigt illa med vad svenska konsumenter och medborgare har för bild av svenskt djurskydd.
En orsak till att koldioxid används, trots dess allvarliga nackdelar, är att det är en billig gas. Den är också tung vilket gör att den går att använda nere i slakteriernas schaktsystem. Vid gasbedövning kan flera grisar bedövas samtidigt. De ses som en fördel eftersom det är många grisar i ett snabbt flöde på slakterierna. På mindre slakterier, där det rör sig om ett mindre antal grisar, förekommer andra bedövningsmetoder som el eller bultpistol. Positivt med gasbedövning, ur ett djurskyddsperspektiv, är att flera grisar kan bedövas i grupp, vilket är bra eftersom de är flockdjur. Just gasen koldioxid är dock utan tvekan en gas som inte borde användas vid bedövning av djur vid slakt.
Kunskap om problemen med koldioxiden har funnits länge. Till exempel så konstaterade Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, redan år 2004 att koldioxidbedövningen har allvarliga nackdelar ur ett djurskyddsperspektiv. Ändå tar varken politiker, myndigheter eller köttbranschen sitt ansvar. Ett slutdatum för när koldioxidbedövningen inte längre får användas skulle skicka en tydlig signal om att nu är det dags att ta den här frågan på allvar.
Om gaser som ur djurskyddsperspektiv är bättre än den ångestframkallande koldioxiden ska kunna börja användas, behövs en vilja till förändring och till att avsätta resurser för ombyggnad av slakterierna. Djurens Rätt har under lång tid påpekat och krävt att koldioxidbedövningen måste ersättas av mindre plågsamma metoder. Vi har slagit larm till både regeringen och till EU-kommissionen men de ekonomiska argumenten har vägt tyngre än djurens lidande. Vi menar att riksdagen snarast måste fatta beslut om ett slutdatum för koldioxidbedövningen. Det duger inte att skylla på att det är lika illa eller sämre i andra länder. Det duger inte heller att skryta med att svenska grisar har knorren kvar.
Grisar i Krav-godkänd produktion utgör ungefär 1 procent av de 2,5 miljoner grisar som slaktas i Sverige varje år. När det kommer till slakten finns det mycket att önska av Kravs regelverk. De tillåter fortfarande koldioxidbedövning. Den stora skillnaden mellan Krav-uppfödningen och den konventionella, sett till hur grisarna har det, är att Kravgrisarna får vara utomhus. De får böka i marken och beta gräs på sommaren. Resten av året hålls de i mindre rastgårdar. I konventionell produktion hålls grisarna inomhus hela livet i trånga, tråkiga boxar med betonggolv och alldeles för lite strö.
Det allra minsta att begära, och återigen, det här är något de flesta redan tror är fallet, är att åtminstone den sista stunden i grisens liv är fri från ångest och smärta. Det finns ingenmärkning som garanterar att grisen haft ett bra liv och ett lugnt, smärtfritt slut. För den som vill vara säker på att maten inte innehåller delar från stressade och rädda djur är det vegetariskt som gäller. Var snäll mot djuren, dig själv och klimatet – välj vegetariskt i jul!
