Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Ny antibiotikautredning okritisk till Sveriges djurfabriker

Kycklingar i en djurfabrik med trängsel och smuts.
En kycklingfabrik. Foto: Shutterstock

1 augusti presenterades ett regeringsuppdrag om Sveriges arbete för att minska antibiotikaanvändningen bland djur. Utredningen ger förslag på åtgärder, men Djurens Rätt anser att det saknas kritik mot djurfabriker och att en förbättring i djurskyddet behövs för att komma tillrätta med risken för antibiotikaresistens på riktigt.

En stor mängd antibiotika används för djur globalt, som ett sätt att behandla åkommor som uppkommer i trängsel och misär, men också för att öka produktionen i vissa länder. I Sverige är användningen redan restriktiv, men drygt 9 ton antibiotika per år används fortfarande till att behandla djur. 

Både för att minska antibiotikaresistensen och för att öka djurens välfärd krävs åtgärder inom djuruppfödning över hela världen. I ett nytt regeringsuppdrag som presenterades 1 augusti har utredaren tagit fram underlag om Sveriges påverkan på användningen av antibiotika till djur globalt, och förslag på åtgärder för att minska problemen med användningen. Djurens Rätt är missnöjda med resultatet, då djurfabrikerna i Sverige kan få fortsätta som de gör utan några åtgärder.

– Den nya utredningen är enbart ett sätt för Sverige att visa upp att vi gör en del för att minska riskerna, men det saknas initiativ för att ställa om i grunden och bidra till en högre djurvälfärd där antibiotikaanvändningen nästintill kan elimineras. Inte minst borde kycklingfabrikerna göra mer för att minska risken för parasiter och bakterier som gör kycklingarna sjuka och bidrar till hög antibiotikaanvändning, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Utredningens frågeställningar beslutades av regeringen vilket har påverkat förslagen som presenterades. Sveriges landsbygdsminister kommenterade utredningen i ett pressmeddelande och lyfter att Sveriges antibiotikaanvändning till djur redan är ansvarsfull.

Fortsatta problem i svenska kycklingfabriker

I Sveriges kycklingfabriker används fortfarande antibiotika rutinmässigt för att komma till bukt med en tarmparasit som trivs när tiotusentals kycklingar hålls tätt i samma byggnad. Inom mer småskalig eller ekologisk kycklinguppfödning används inte sådant, utan istället har djuren bättre med utrymme och/eller vaccineras. För att kycklingarna ska få en bättre miljö krävs en omfattande avveckling av de storskaliga kycklingfabrikerna, ett stopp för aveln av turbokycklingar och en rejäl minskning i köttkonsumtionen.

– Det viktigaste vi kan göra för att minska antibiotikaanvändningen till djur är att välja bort djuren från tallriken och istället välja vego. Billigt kött från djurfabriker är sämst när det gäller antibiotika och resistenta bakterier, även om det är svenskt, avslutar Camilla Bergvall.

Läs mer om Djurens Rätts förslag på åtgärder för att både minska risker och öka djurvälfärden, i en rapport från 2022.

Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta att sätta press på politikerna att förändra lagarna som påverkar djuren och inspirera fler att göra djurvänliga val som att välja vego. 

Anna Harenius

Anna Harenius | Sakkunnig

1 augusti 2022

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem