Ny utredning: trubbnosiga hundar kan strida mot finska djurskyddslagen

Den finska utredningen – gjord av Naturresursinstitutet (Luke), jord- och skogsbruksministeriet (JSM) och Livsmedelsverket – beskriver problemen med trubbnosiga hundar (eller brakycefali,, förkortad skalle) men där ingår också kriterier som kan tillämpas på en större grupp hundar.

Enligt utredningen kan trubbnosighet göra att hunden lider ökad risk att drabbas av ett flertal ärftliga defekter och sjukdomar som försämrar djurets livskvalitet och orsakar djuret lidande och oangelägenhet. Problemen är förknippade bland annat med djurets andningsförmåga, tanduppsättning, fortplantningsförmåga samt ögonens, hudens och matsmältningskanalens hälsa skriver Naturresursinstitutet i ett pressmeddelande.

- De här extrema egenskaperna skapar underlag för allvarliga problem, man bör undvika dem och aktivt söka sig de bort från dem, säger Riitta Kempe, forskare vid Naturresursinstitutet Luke till tv-kanalen Yle.

I utredningen konstateras det att framavlandet av en överdrivet kort skallform kan anses strida mot Finlands djurskyddslag.

De oangelägenheter för välbefinnandet som orsakas av överdrivet trubbnosighet och kort skallform, liksom också andra överdrivna drag, kan enligt utredningen avvärjas permanent endast genom att dessa drag ändras i mer normal riktning med hjälp av avel. För en del hundraser skulle kriterierna helt utesluta en stor del av hundarna från avel.

I utredningen föreslås också en skyldighet för veterinärer att rapportera ärftliga defekter och sjukdomar som krävt vård av ett djur som används för avel eller som försämrar djurets livskvalitet. Dessutom rekommenderas inrättandet av en etisk delegation för djuravel i Finland.

I Sverige finns inget uttalat förbud mot avel med så kallade trubbnosiga raser. Men djurskyddslagen är tydlig med att det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman.

Enligt Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter får hundar och katter inte användas i avel om de har sjukdomar, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan nedärvas och kan medföra lidande för deras avkommor, eller kan hindra avkommorna att bete sig naturligt.

2015 ställde sig mer än 500 svenska veterinärer bakom ett upprop - Trubbnosupppropet - där de skrev att det är hög tid att ta ett samlat grepp om aveln och importen av hundar med andningssvårigheter i Sverige.

Djurens Rätt förespråkar adoption i första hand om en ny familjemedlem införskaffas eftersom det inte bidrar till efterfrågan på samma sätt. Det finns individer av raser som har ärftliga problem som är hemlösa och de behöver fortfarande få ett hem hos omtänksamma familjer. Vi uppmanar därför att adoptera djur oavsett ras, men att medvetenhet bör finnas om att problem kan uppstå. Det är dock inte själva individerna som är problemet, de har fått medfödda problem på grund av långvarig riktad avel. Individerna är allt som oftast fina, men det är inte rimligt att låta fler sådana högrisk-individer födas fram. Läs vår fördjupning om avel här