Hoppa till huvudinnehåll

Politisk förändring för djuren

Politisk förändring för djuren
Foto: Pealiku/Shutterstock

Riksdag och regering kan kännas som någonting som finns långt borta någonstans, men politikerna i riksdagen är ofta närmre än du tror. Det är också de som kan påverka vår svenska djurskyddslag och hur djuren har det.

För att ge en guide till hur du kan påverka riksdagspolitiker har vi pratat med personer som suttit eller sitter riksdagen: Miljöpartiets Helena Leander från Miljöpartiet, Vänsterpartiets Jens Holm och Socialdemokraternas Sara Karlsson. Alla tre är eller har varit ledamöter i Miljö– och jordbruksutskottet och har erfarenhet av aktivism i djurfrågor både i och utanför riksdagen.

Denna text är ett utdrag ur Djurens Rätts handbok Förändra – en handbok i praktik djurrätt, riktad till främst unga djurengagerade. Mer om handboken, med tillhörande filmer och poddar, hittar du på www.forandra.org. Missa inte avsnitten som handlar om just hur du förändrar politiskt.

Helena Leander var riksdagsledamot för Miljöpartiet mellan åren 2006 och 2014. Hennes första råd till den som vill påverka riksdagen är att ha en bra idé om vad det är du vill påverka. Du vill kanske lägga ner pälsdjursfarmerna eller att alla grisar ska ha rätt till utevistelse.

– En allmän uppmaning att "Sluta plåga djur" kan vara lite svår för politikerna att ta till sig och veta vad man konkret ska göra, förklarar Helena.

Sen är det egentligen två delar som behövs, menar hon. Dels ska du ju få politikern att tycka att det här är en bra sak, men om du vill få politikern att ändra åsikt så gäller det att antingen förmedla budskapet oavsett vad väljarna tycker eller så använder du en stark opinion för att få fram budskapet.

– Bäst är såklart om du kan kombinera dem. Ett bra budskap med en stark opinion bakom, säger Helena Leander.

Jens Holm som är riksdagsledamot för Vänsterpartiet håller med om att en stark opinion i en fråga är viktig.

– Politiker bryr sig väldigt mycket om väljarströmmar och röster. Kan vi se att det är väldigt många som vill en sak så är vi som politiker och parti väldigt benägna att anpassa oss efter det. Det är väldigt bra att först visa på ett problem och sen visa på hur många som vill ha en lösning på det. Det är ganska grundläggande, men det funkar ofta, säger han.

Att ta fram rapporter, som Djurens Rätt gör, tycker politikerna är jätteviktigt och bra, men för att få politiker att ändra åsikt offentligt måste man också skapa press utifrån. Om någon ringer eller kommer på besök och berättar om en fråga som man tycker är jätteviktig, då blir politikerna såklart medvetna om situationen, men det sätter inte dem i en press inför någon annan än just den personen.

– Det är press utifrån som får oss att ändra oss. Det låter kanske jättecyniskt men så funkar det ju. Så funkar vi inte bara som enskilda politiker utan även som partier, säger Sara Karlsson, som är riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Att skapa press utifrån är inte helt enkelt för en enskild privatperson, men att då ta hjälp av medier och djurrättsorganisationer för att skapa uppmärksamhet kring frågan är en väg att gå.

Medias roll i politiken

Media är väldigt viktiga, det är riksdagspolitikerna överens om. För att en fråga ska få uppmärksamhet och politiskt utrymme behöver den också synas och höras i medierna.

– Vi läser alla tidningar och håller koll på sociala medier. Vid sidan av den direkta kontakten med politiker och partier så är det i medierna det händer, säger Jens Holm.

Även om aktivister och organisationer jobbar hårt varje dag så ger det inte alltid utdelning. Då gäller det att ha tålamod – plötsligt dyker det där tillfället upp där det är läge att lyfta en viktig djurfråga i medierna. Då gäller det att smida medan järnet är varmt.

– Det behöver hända något för att medierna ska rikta strålkastarljuset åt ditt håll. Det är viktigt att ha medierna med sig, säger Sara Karlsson.

Ta personlig kontakt

Förutom att skapa press på politikerna är det värdefullt att kontakta dem direkt. Olika politiker tycker att olika sätt är bäst att nå dem på, men ett inledande mejl verkar de flesta vara överens om är bra.

– Jag tycker att mejl är det absolut smidigaste för då kan jag sitta i lugn och ro och ta till mig. Inga pappersbrev, aldrig någonsin pappersbrev, säger Helena Leander.

– Jag tycker kombinationen av ett mejl och sen ett direkt samtal är en bra strategi. Det direkta samtalet ska aldrig underskattas, för vi får väldigt mycket mejl och då blir det väldigt mycket mejl som vi inte läser, säger Jens Holm.

Han föreslår att du några dagar efter att ha skickat ett mejl ringer politikern och följer upp det. Fråga: »Såg du vårt mejl och referensen till vår nya rapport om grisarnas liv i Sverige?« Då hör du direkt om den här politikern har missat det eller om hen har läst rapporten. Har hen inte läst kan du svara att du gärna skickar den igen ifall den hamnat i spamfiltret. Sen avslutar du samtalet med att det vore roligt att höra vad politikern och partiet hen representerar tycker i frågan. På så sätt kan du få politikern att säga att hen ska återkomma, och då måste hen läsa rapporten och bilda sig en uppfattning i frågan. Men det är viktigt att inte ringa i tid och otid utan bara när du verkligen har någonting att säga.

– Politiker är upptagna personer som de flesta andra, och då vill man inte ha någon som ringer klockan sju en fredagskväll eller ringer fyra gånger i veckan och säger samma sak. Visa respekt för den du kontaktar, säger Jens Holm.

Var trevlig

Ett tips som ständigt återkommer är att tänka på vilken ton du använder när du kontaktar politiker. Det samstämmiga rådet är att vara trevlig, även om du är upprörd över hur djuren behandlas. Helena Leander fascineras av att hon kan få många mejl från djurrättsmotståndare, till exempel jägare, som är väldigt otrevliga. De allra flesta är mycket mer mottagliga för budskapet om den som skriver använder en trevlig ton.

Ibland kan det vara svårt att vara trevlig och saklig när frågan berör och upprör dig väldigt mycket, men då menar Helena att du kan försöka ge uttryck för din upprördhet genom att skriva om den. Skriv att du blir så himla ledsen och upprörd av att se det här, snarare än att skriva att politikern som person är oempatisk. Då blir det lättare att påverka den du skriver till, eftersom du förklarar dina känslor och försöker få hen att förstå dem.

– På så sätt behöver man ju inte vara rädd för att ta in sina egna känslor. Sen kan man hänvisa till siffror och fakta som stöder frågan som man tar upp, säger Helena.

Jens Holm håller med. Man ska inte vara oförskämd, man ska däremot vara påläst och vara beredd på att en engagerad politiker ställer motfrågor om varför det ser ut som det gör.

Gör inte så här

Det finns några saker som politikerna varnar aktivister för att göra. Sabotageaktivism är otroligt okonstruktiv, tycker Helena Leander, exempelvis hot och våld.

– Dels för att jag tycker det är dåligt mot de personer som drabbas men också för att det verkligen för frågan bakåt. Då får man ägna djurrättsdebatten åt att prata om vilka metoder man eventuellt tar avstånd från eller inte i stället för att diskutera hur djurens verklighet ser ut.

Sara Karlsson tycker att man inte ska överskatta betydelsen av att ha rätt. Man måste förstås vara påläst och ha fakta som håller, det är grundplåten. Men det kan vara en farlig fälla att tro att det räcker med att ha rätt. Även om Djurens Rätt har gjort tusentals rapporter som är faktagranskade och visar hur verkligheten ser ut, så räcker det inte alltid hela vägen.

– Jag tror att man riskerar att fastna i en massa frustration om man hamnar i ett läge där man bara lutar sig mot att man har rätt, säger Sara Karlsson.

Ibland kanske man får acceptera att det inte går att skapa det där extra som gör att frågan lyfts politiskt. Man kanske måste vara beredd när det händer något i omgivningen som gör att frågan lyfts och då lägga in sin stöt.

– Det går ju att som organisation få uppmärksamhet för rapporter man skriver, men det måste finnas något nytt. Det måste finnas ett nyhetsvärde, förklarar Sara.

Det går att påverka

Den att det går att påverka riksdagen är de helt överens om.

– Det går att påverka, det tror jag ju såklart, säger Helena. Det man fick igenom med den här regeringen var ju ett förbud mot djursex, det var på grund av den massiva påverkan. Ingenting hade ju hänt om det inte hade märkts att det fanns ett starkt folkligt stöd i den här frågan. Men politiska beslut och reformer tar tid. Det gäller att ha tålamod.

– Ge inte upp för att det inte händer något just det året utan tänk i stället i termer av en generation, då går det helt plötsligt att göra väldigt mycket, säger Jens Holm.

Han föreslår också att man tittar de goda förändringarna, även om de kan vara små. Om det händer något bra i Norge, Nederländerna eller i grannkommunen, ta fasta på det och titta på vad de gjorde som var så bra och försök göra likadant.

– Man kan alltid välja att se glaset som halvfullt eller halvtomt, och varför inte välja att se det som halvfullt – om man nu gillar fulla glas, skrattar Jens.

Sara Karlsson tror att organisering utanför partipolitiken är viktig, så som i Djurens Rätt, men hon tror också på politiken som förändringskraft.

– Det är en av de stora anledningarna till att jag är politiker, att jag verkligen tror på den parlamentariska demokratin, säger Sara Karlsson.

– Det är ju inte alltid man känner att man har väldigt stort inflytande här och nu, men det är klart att man är med och förändrar även om man skruvar på små, små saker. Det får ju effekter även om man har svårt att se dem omedelbart, säger hon. Det är viktigt att inte låta inte ängslan hindra engagemanget. Vill man något så får man försöka jobba för det, och då hittar man vägar och man träffar personer som hjälper en rätt.

Camilla Bergvall

Camilla Bergvall | Författare till handboken Förändra!, ansvarig för pälsfrågor

14 maj 2018

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem