Riktlinjer på EU-nivå om stärkt djurskydd för fiskar
De riktlinjer som nu publicerats av EU-plattformen för djurskydd är det första konkreta steget som tagits på EU-nivå för stärkt djurskydd inom fiskuppfödning. Riktlinjerna har antagits av plattformen och tagits fram av en arbetsgrupp, ett så kallat “own initiative” som är en informell arbetgrupp som rapporterar till plattformen, ledd av Grekland tillsammans med Spanien, Italien, Tyskland, Danmark, Norge och representanter från civilsamhället, vattenbruksbranschen och experter. Från koalitionen Eurogroup for Animals, där Djuren Rätt är en av medlemsorganisationerna, har Douglas Waley deltagit i arbetsgruppen och från Sverige har forskaren Albin Gräns deltagit som oberoende expert.
Inledningsvis slås det i dokumentet fast att fiskar är kännande varelser, att hållningen av dem medför ett etiskt ansvar att försäkra fiskarnas välfärd och att hänsyn måste tas till deras artspecifika behov. Smärta, obehag, lidande, sjukdomar, dödlighet, stress, aggression och beteendestörningar ska förebyggas och minimeras. Naturligt beteende och positiv välfärd ska främjas maximalt.
– Det är mycket positivt att EU-plattformen för djurskydd antagit riktlinjer om djurskydd för fiskar, ett steg i rätt riktning. Nu måste de börja användas. Jag noterar till exempel att det i riktlinjerna bekräftas att fiskar inte bör bedövas med koldioxid vid slakt, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.
Riktlinjerna har fokus på vattenkvalitet och hantering. Slakt nämns genom hänvisning till OIEs (The World Organisation for Animal Health) rekommendationer om djurskydd vid transport och slakt av uppfödd fisk. Enligt OIE leder koldioxidbedövning (koldioxid löst i vatten, av OIE inte benämnd som en bedövningsmetod utan en avlivningsmetod) till dålig djurvälfärd och avråds därför från. Djurens Rätt arbetar för införandet ett slutdatum för den mycket plågsamma och ineffektiva koldioxidbedövningen av fiskar vid slakt, samt för att det ska avsättas mer resurser till forskning om bättre bedövningsmetoder.
Publicering av riktlinjerna sammanfaller med att EU-kommissionen planerar att använda sådana riktlinjer som en del av sina “Strategiska riktlinjer för en hållbar utveckling av vattenbruket i EU” vilka ska antas senare i år. Utifrån den strategin tar medlemsstater, inklusive Sverige, fram egna nationella strategier och handlingsplaner för hållbart vattenbruk.
