Svenska folket vill ha ett förbud mot djurförsök på apor

Sedan 2003 är det förbjudet att utföra djurförsök på människoapor i Sverige, men fortfarande genomförs försök på flera olika sorters apor vid Astrid Fagreus Laboratorium i Stockholm. Det är numera den enda anläggningen i Sverige där det förekommer försök på apor.

Demoskop ringde under 2014 upp upp 1 000 personer från 15 år och uppåt och frågade dem om deras inställning till försök på apor för medicinsk forskning. Av de tillfrågade svarade 63 procent att de är för ett förbud. Bara 31 procent svarade att de var mot. Bland kvinnor är stödet för ett förbud ännu större, hela 74 procent.

Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt, är inte förvånad över resultatet:

– Djurförsök på apor hör inte hemma i ett modernt, djuretiskt samhälle. Demoskops undersökning visar tydligt att politiker och forskare är i otakt med svenska folket och nu måste satsa mer på alternativ till djurförsök. Det är också viktigt att den svenska regeringen sätter press på EU inför revideringen av djurförsöksdirektivet, som tillåter försök på apor.

Djurens Rätt uppmanar nu Sveriges ansvariga politiker att lyssna till svenska folkets röst.

Råmaterialet från opinionsundersökningen hittar du här. Samtliga Djurens Rätts opinionsundersökningar hittar du här.

Astrid Fagraeus Laboratorium (AFL)

AFL i Stockholm är det enda laboratorium i Sverige som håller apor som används i djurförsök. AFL var tidigare en del av Smittskyddsinstitutet (SMI), men är nu en del av Karolinska Institutet. Vid AFL hålls också andra djur som används i försök, som råttor, kaniner, marsvin och gräsänder.

Vid AFL hålls krabbmakaker (Macaca fascicularis) och rhesusapor (Macaca mulatta). Krabbmakaker lever i Sydostasien och på Mauritius. Rhesusapor lever i ett område som sträcker sig från Afghanistan till Indien, södra Kina och Sydostasien.

Enligt handlingar lämnade till Jordbruksverket importerar AFL apor till djurförsök från Nederländerna, men det är inte apornas ursprungsland. Anläggningen i Nederländerna är bara mellanstation, en karantänstation. Enligt anmälan till Jordbruksverket om införsel av apor till Sverige är ursprungslandet istället Kina, Israel, Mauritius, Filippinerna eller Indonesien. AFL uppger att aporna hämtas "mestadels" från Kina.

Enligt AFL tar anläggningen i Kina inte in viltfångade apor. EU:s direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål tillåter att det till uppfödningsanläggningar tas in viltfångade apor. Direktivets mål är att från visst datum ska det inte vara tillåtet, men formuleringen är sådan att det i verkligheten inte finns något bestämt datum.

Det är en lång resa för aporna, med bil till flygplats, flyg till Nederländerna och sedan med bil till Sverige. Den sista delen av resan, från Nederländerna till Sverige, tar drygt 17 timmar.

År 2009 importerade AFL 13 apor, alla var tre år gamla honor. År 2010 importerade AFL 24 honor som var fem år gamla och sju honor som var sex år gamla.

Den tid som aporna hålls på AFL och används i försök beror på vad det är för försök de används i. I försök om HIV kan de användas upp till två år (osäker uppgift, eftersom det inte tydligt redovisas i ansökan om etisk prövning av djurförsök), därefter dödas de. Vid testning av möjliga läkemedel kan ett försök pågå i 2-4 veckor. I vissa försök dödas apan därefter och i andra används apan i ett nytt försök någon månad senare. Apor används i försök med PET-kamera eller annan bildteknik upprepade gånger i flera år, som mest nio gånger per år.

De äldsta aporna på AFL är 13 år gamla (muntlig uppgift, maj 2013). AFL kan som mest hålla 150 apor. Åren 2008-2009 hade de 130-140 apor, vilket är det största antal som hållits.

Jordbruksverkets föreskrifter om försöksdjur kräver mer om hur apor som används i djurförsök ska hållas jämfört med användning av andra arter. Enligt föreskrifterna ska apor som används i försök hållas i par eller grupp, utrymmena ska innehålla visuella barriärer och olika flyktvägar, inredningen ska ge möjlighet för aporna att uttrycka sina normala beteendebehov, stimulera rörelse samt tillåta flykt uppåt. Berikningen ska vara anpassad till apornas artspecifika och individuella behov. Det ska finnas permanenta övervakningssystem som möjliggör övervakning av alla aporna och det ska vara konstruerat så att den som observerar inte kan ses eller höras av de apor som övervakas. Aporna ska ha tillgång till både inomhus och utomhusutrymme, men apor får hållas utan tillgång till utomhusutrymme om de används eller ska användas i försök med smittsamma ämnen eller genetiskt modifierade mikroorganismer.

På anläggning som håller apor för försök ska det enligt Jordbruksverkets föreskrifter finnas en etolog (etologi är läran om djurens beteende). Vid hållning av andra arter krävs det inte att anläggningen ska ha en etolog.

Enligt EU-direktivet 2010/63/EU bör, vid hållning av apor för försök, miljön göra det möjligt för aporna att utföra en komplex uppsättning dagliga aktiviteter. Djurutrymmet ska göra det möjligt för aporna att ha en så bred beteenderepertoar som möjligt och ge dem en känsla av trygghet, och de bör ha en tillräckligt komplex miljö för att individen ska kunna springa, gå, klättra och hoppa.

På AFL hålls aporna i grupper om två till tio individer. Burarna är olika stora. Minsta burstorleken är fyra kubikmeter (golvytan är två kvadratmeter och burens höjd är två meter) för två individer. Den största buren är på cirka 50 kubikmeter och höjden är 3,7 meter. De apor som används i försök om HIV och apor som används i vissa tester av möjliga läkemedel har inte tillgång till utevistelse.

Burarna miljöberikas på olika sätt och det finns siktbarriärer. AFL använder födoberikning och födosök. Leksaker och badbaljor används.

Aporna som hålls på AFL tränas för provtagning och för sövning, vilket minskar stressen. För en del apor, som efter träning inte ställer upp frivilligt, används bakstycket på buren (vilket är rörligt) vid provtagning eller sövning. Träning är ett krav från Jordbruksverket för tillstånd att använda apor i djurförsök.

Kraven på förhållandena för andra arter som används i försök skiljer sig på flera sätt från de krav som gäller för hållning av apor. Möss och råttor hålls t ex i små torftiga plastlådor, med en eller två saker som miljöberikning eller ingen alls.

Försöken

Detta är exempel på de djurförsök som utförs på aporna på Astrid Fagraeus Laboratorium (AFL) i Stockholm.

Aporna används av forskare vid Karolinska Institutet i försök främst om HIV och i försök med bildtekniker som positron emission tomografi (PET) för att utveckla nya spårämnen för forskning och diagnostik av sjukdomar. Företaget Adlego Biomedical utför testning av möjliga läkemedel på apor som hålls på AFL. AFL utför studier av effekter av miljöberikning och träning.

AFL har en godkänd ansökan om etisk prövning av djurförsök som handlar om att studera hur effekterna av miljöberikning och träning påverkar apornas välfärd. Ansökan omfattar 300 apor och gäller för fem år från augusti 2013. Dessa försök/studier utförs på apor som används i andra försök, som t ex försök med PET-kamera.

Försök med PET-kamera

Forskare vid Karolinska Institutet använder bland annat bildtekniken positron emission tomografi (PET) i försök på apor, för att utveckla nya spårämnen som används för att undersöka signalsystemen i den levande människohjärnan. Det handlar om forskning om sjukdomar som schizofreni, depression, fobier och ADHD.

Apan hålls sövd under hela försöket. Den dos av substansen som injiceras ska inte orsaka komplikationer eller biverkningar. En försöksdag består vanligen av två eller tre PET-försök eller med användning av annan bildteknik, där varje försök tar 90-120 minuter.

Den aktuella ansökan om etisk prövning av djurförsök omfattar försök på 50 apor. Varje individ kan användas i upp till nio försöksdagar per år. Individer kan användas i sådana här försök i flera år.

PET-försök har i Sverige utförts på apor i 30 år.

SIV-försök

Forskare vid Karolinska Institutet använder makaker i försök för att försöka utveckla vaccin mot HIV och för att studera hur immunsvaret utvecklas efter vaccination.

Asiatiska apor, makaker, är inte mottagliga för HIV-1-infektion (som kan orsaka aids). Därför smittas makakerna istället med SIV-virus eller SHIV-virus. SIV-virus finns hos afrikanska apor och orsakar inte sjukdom hos dem, men hos makaker kan SIV leda till immunbristsjukdom liknande aids. Detsamma gäller hybridviruset SHIV.

Schimpanser och gibbonapor är mest mottagliga för HIV-1-infektion, men de får inte användas i sådana försök i Sverige. Andra arter, som möss eller kaniner, är inte mottagliga för HIV-infektioner.

Den aktuella ansökan omfattar försök på 100 apor. Ansökan är otydligt skriven om hur lång tid som individer används i försök, men det verkar vara upp till två år. Försök ska avbrytas och apan dödas innan det utvecklats symtom på infektion. Apor som ändå utvecklar symtom dödas om det bedöms att de inte kan behandlas.

På Smittskyddsinstitutet och Karolinska Institutet har det utförts SIV-vaccinförsök på makaker sedan 1988.

Testning av möjliga läkemedel

Adlego Biomedical AB är ett kontraktslaboratorium som utför uppdragsforskning för läkemedelsföretag. De utför tester av möjliga läkemedel på möss, råttor och andra arter. De utför en del sådana tester också på apor.

De har nu två försök, som omfattar totalt 60 apor. I december 2012 avslog Stockholms norra en ansökan från Adlego om försök på 60 apor med följande motivering: "eftersom försök i detta skede inte bör tillåtas på apa utan först på lägre stående djur som hund eller gris och då resultaten från de tidigare försöken på möss inte har redovisats varken beträffande tumörer eller toxicitet".