Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Utredning föreslår att grovt djurplågeribrott införs i Sverige

Foto: Shutterstock

Grovt djurplågeribrott, med ett maximalt straff på fyra års fängelse, ska införas i brottsbalken för de allvarligaste fallen av djurplågeri. Det var huvudförslaget när landsbygdsminister Jennie Nilsson idag tog emot utredningen om straff och andra sanktioner vid brott mot djur. Förslaget är något som Djurens Rätt har framfört under lång tid och organisationen gläds åt att det nu kan bli verklighet.

Utredningen om straff och andra sanktioner vid brott mot djur tillsattes av regeringen i augusti 2018 för att säkerställa att de allvarligaste brotten mot djur har tillräckligt stränga straff och att bestämmelserna om brott och straff är ändamålsenliga och effektiva. Djurens Rätt välkomnade att utredningen tillsattes.

- Vi har sett behovet av skärpta straff länge eftersom det är ett problem att brott som begås mot djur prioriteras ned av rättsväsendet. Att utredningen uttryckliga säger att de grövsta brotten ska prioriteras och få större genomslag är viktigt, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Utredningen föreslår att grovt djurplågeribrott införs i brottsbalken. Idag kan den som döms för djurplågeri dömas till böter eller fängelse i högst två. Straffet för grovt djurplågeribrott föreslås vara fängelse i minst sex månader och högst fyra år.

- Jag ser mycket positivt på att utredningen föreslår att brottsrekvisitet grovt djurplågeri införs, det är något Djurens Rätt har arbetat för under lång tid. Samhället måste visa i handling att brott mot djur tas på allvar,säger Camilla Bergvall.

Utredningen hade också i uppdrag att utreda om vissa av djurskyddslagens bestämmelser bör avkriminaliseras och att straff i de fallen ersätts med sanktionsavgifter. Utredningen föreslår nu att så ska ske.

- Förslaget att straff ersätts med sanktionsavgifter är jag oroad över. Det vore olyckligt att avkriminalisera vissa överträdelser av djurskyddslagens bestämmelser. Tvärtom vill vi att djurskydds- och djurplågerilagstiftningens status höjs och då är det viktigt att överträdelser inte förbises, inte heller när det gäller djurskyddslagen. En avkriminalisering kan skicka signaler om att vissa bestämmelser om hållning och hantering av djur inte är så viktiga, säger Camilla Bergvall.

Förslag och synpunkter som Djurens Rätt tidigare har framfört till utredningen

  • Det finns behov av en straffskärpning för djurplågeri och för brott mot djurskyddslagen. Det är ett problem att brott som begås mot djur inte sällan prioriteras ned av rättsväsendet. Det är också viktigt att personer som utför brott mot djur också döms till utbildning och träning i djuretiska frågor. Det sista gäller inte minst barn och ungdomar, som annars riskerar att gå vidare och utföra grövre brott, både mot djur och mot människor.
     

  • Vi vill se införandet av brottsrekvisitet grovt djurplågeri. Vi stödjer också djurskyddslagsutredningens (SOU 2011:75) förslag om att grovt brott mot djurskyddslagen införs där straffskalan är fängelse i högst fyra år.
     

  • Det vore olyckligt att avkriminalisera vissa överträdelser av djurskyddslagens bestämmelser. Tvärtom vill vi att djurskydds- och djurplågerilagstiftningens status höjs och då är det viktigt att överträdelser inte förbises. En avkriminalisering kan skicka signaler om att vissa bestämmelserna om hållning och hantering av djur inte är så viktiga.
     

  • Vi ser negativt på att straff ersätts med sanktionsavgifter. I det sammanhanget är det värt att nämna att det skulle vara problematiskt om kontrollmyndigheten ska bedöma om en överträdelse ska anmälas eller om det ska utfärdas sanktionsavgift. Vi frågar oss också vilken slags uppföljning som skulle komma efter utfärdande av sanktionsavgift? Kan den som gjort överträdelsen och fått en sanktionsavgift utfärdad betala och sedan göra samma eller andra överträdelser upprepade gånger men fortsättningsvis bara betala de utfärdade sanktionsavgifterna? Så som är fallet med sanktionen felparkeringsavgift.
     

  • I huvudsak menar vi att anmälningsskyldigheten är positiv och bör vara kvar. Att det saknas resurser är inte en godtagbar orsak till att ta bort anmälningsskyldigheten.
     

  • Vi menar att en dom eller strafföreläggande om företagsbot ska kunna leda till djurförbud.

Djurens Rätt arbetar för att förändra värderingar och lagstiftningen på ett sätt som innebär att de mer tar hänsyn till djurens intresse. Allt för ofta nedprioriteras djuren. Det tänker vi ändra på.

Sarah Mansouri

Sarah Mansouri | Kommunikationsansvarig

11 februari 2020

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem