Vad tycker Djurens Rätt om andra djurrättsaktivister som använder hot och våld i sitt arbete?
I början av 2019 gjorde tidningen Göteborgs-Posten en artikelserie där de granskat hot och våld och som drabbar lantbrukare i Sverige. Artiklarna om metoder som används av en liten grupp djurrättsaktivister fick stor uppmärksamhet i media och frågan om hur Djurens Rätt ser på detta återkommer ibland. Här redogör vi därför Djurens Rätts ståndpunkt.
Djurens Rätt tycker att det är självklart att lantbrukare (eller andra näringsidkare) inte ska behöva utsättas för hot eller våld. Vi har sedan vårt bildande 1882 alltid arbetat med demokratiska metoder och har en tydlig värdegrund om ickevåld som gäller både människor och djur.
– Metoder som hot och våld används av liten grupp människor i samhället som begår flertalet brott. Det är inte representativt för djurrättsrörelsen i stort och det gör oss väldigt ledsna att se att det förekommer. Det är inte rätt väg framåt för att skapa förändring för djuren, säger Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig på Djurens Rätt.
Djurens Rätt vill påverka systemet och de lagar kring hur djur får hållas. Olagliga aktiviteter är inte förenligt med ett aktiv engagemang i Djurens Rätt och för oss är det självklart att arbetet för djuren bedrivs med demokratiska metoder.
– Det finns stora både etiska och djurskyddsliga problem inom olika djurindustrier i dag och allt fler människor bryr sig om djuren och väljer att konsumera mindre animaliska produkter. Och det är just genom konsumenters val och genom förbättrade lagar som vi kan skapa en hållbar förändring för djuren, inte genom hot och våld, säger Moa Richter Hagert.
Genom information till allmänheten, opinionsbildning, politisk påverkan och samarbeten med företag arbetar vi för en värld där djur respekteras som kännande individer.
