Hoppa till huvudinnehåll

Vad vill partierna i djurpolitiken: Kristdemokraterna

Vad vill partierna i djurpolitiken: Kristdemokraterna

Så här svarar Kristdemokraterna på Djurens Rätts frågor inför riksdagsvalet i september.

Alla partiernas enkätsvar finns här

Svar med en bockmarkering är svar som vi bedömer ligger i linje med Djurens Rätts krav i samma fråga.

Kommer ert parti att verka för att ersätta djurförsök och hur anser ni att det ska göras?

Ja. Utvecklingen av alternativ till djurförsök går framåt. Datasimuleringsprogram och cellodlingar kan helt eller delvis ersätta djurförsök i många lägen. Inom högre utbildning i Sverige förekommer fortfarande djurförsök av rutin eller därför att kursansvarig lärare inte har tillräcklig kunskap om alternativen till djurförsök.

För användare av försöksdjur finns försöksdjursvetenskapsutbildningar, där forskaren får en inblick i viktiga frågor kring djuranvändningen. Studenterna får även en introduktion om alternativ, men denna information är långt ifrån tillräcklig för att studenten ska hitta möjligheter att använda alternativ i sin forskning, nu och i framtiden. Alla studenter på de utbildningar där djurförsök traditionellt förekommer borde få grundläggande utbildning om alternativa metoder.Pil

Kommer ert parti att stödja avveckling av pälsdjursfarmning?

Nej.

Kommer ert parti att verka för minskad köttkonsumtion och hur bör arbetet för att minska köttkonsumtionen bedrivas?

Vi kan minska konsumtionen av importerat kött men vi är i behov av en fortsatt stark svensk köttproduktion.

Kommer ert parti att verka för att alla grisar, kycklingar och hönor ska få rätt till utevistelse?

Nej. God djuromsorg kan uppnås ändå.

Kommer ert parti att stödja inrättandet av en expertmyndighet för djurskydd?

Idag finns redan en sådan expertmyndighet, eftersom ansvaret för djurskyddet ingår i Jordbruksverket, där expertis finns.

Vilka andra konkreta åtgärder kommer ert parti att föreslå för ett förbättrat djurskydd, nationellt respektive internationellt?

Det är viktigt att djurskyddslagstiftningen skärps inom EU. Strävan måste vara att svenska bestämmelser på djurskyddsområdet ska tjäna som vägledning för arbetet inom EU.

Det är inte minst viktigt att befintliga regler också efterlevs. Redan 2001 blev rutinmässig kupering (bortklippning) av grisarnas svansar förbjuden inom EU. Trots detta får, enligt EU:s livsmedelsmyndighet EFSA, den allra största delen av alla grisar inom EU sina svansar bortklippta. EU-kommissionen har framhållit att direktivet mot svanskupering inte efterlevs. Gemensamma regler för ursprungsmärkning av allt kött ska finnas inom EU, samma regler som idag gäller för nötkött ska gälla kött från andra djurslag.

De långa och ofta plågsamma djurtransporterna som förekommer inom EU är oacceptabla. För att korta transporter och transporttider bör EU främja närbelägna, eller mobila, småskaliga slakterier. EU-stöd av olika slag bör kunna användas för investeringar för att förbättra djurskyddet. Genom att underlätta tillkomsten av mobila och gårdsnära slakterier kan behovet av långväga transporter minskas.

I Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar med länder utanför unionen måste EU ställa bestämda miljö- och djurskyddskrav. Det är också viktigt att skärpa reglerna för antibiotikaanvändning. Huvudskälet är att minska antibiotikaresistens men det medför också bättre djurskydd eftersom djuren måste behandlas bättre för att hålla sig friska och välväxta.Pil

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem