Vår tids tänkare

Detta är ett utdrag ur Josefin Strangs intervju med Peter Singer från Tidningen Djurens Rätt nr. 3/2021. Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd.

När han presenteras av andra brukar orden inte skrädas. Peter Singer beskrivs ofta som världens mest inflytelserika levande filosof, den moderna djurrättsrörelsens fader och en av världens främsta tänkare. Själv föredrar han en lite måttligare introduktion: professor i bioetik vid Princetons universitet, författare av klassikern Djurens frigörelse från 1975, aktuell med essäsamlingen Why vegan? och skribent i en rad andra fält, såsom global fattigdom.

Peter Singer sitter i arbetsrummet hemma i Melbourne, de skärpta pandemirestriktionerna har lett till att en planerad turné i Australien och Nya Zeeland skjutits upp. Nyligen publicerades en debattartikel där han argumenterar för obligatorisk vaccinering, därför har det på sistone rasslat in både hån och hyllningar. Just nu jobbar han med att uppdatera klassikern Djurens frigörelse, därför är en av böckerna på arbetsbordet en tegelsten om djurförsök med den lite otympliga titeln Animal Experimentation: Working Towards a Paradigm Change.

– Jag reviderar kapitlet om djur som används i försök, den senaste kompletta revideringen av Djurens frigörelse gjordes 1990, så den texten är ganska utdaterad nu. Jag har försökt skriva in mer nutida experiment och tittat på många rapporter om djurförsök – och jag hade hoppats att saker skulle förbättrats mer än de har, måste jag säga.

Föräldrarna flydde judeförföljelsen i Österrike och Peter Singer föddes 1946 i Melbourne. Hans uppväxt var bemedlad och sekulär, diskussioner med storasysterns pojkvän banade väg för filosofistudierna. Som 24-åring hade han fortfarande ingen tanke på djuren, men det skulle strax ändras.

Under tidigt 70-tal ska Peter Singer luncha med studiekamraten Richard Keshen på universitetet i Oxford. Richard frågar om den brunaktiga pastasåsen innehåller kött, svaret är ja, så han väljer salladen. En etisk diskussion tar fart och ger ringar på vattnet. En grupp studenter blir uppslukade av djuretiska frågor och ska senare kallas Oxford-vegetarianerna, många av dem skulle bli tongivande inom den moderna djurrättsrörelse som var på gång att rivstartas. År 1975 är det dags för Peter Singer att släppa Djurens frigörelse och vid lanseringen trodde han att boken skulle förändra världen snabbt.

– Jag tänkte att mina förhoppningar inte var helt orealistiska. För mig kändes argumenten så uppenbart solida. De filosofiska argumenten var viktiga så klart, men jag tyckte också att faktamaterialet jag presenterade var chockerande. Jag hade inte känt till den industriella djurhållningen innan det slumpartade mötet med Richard Keshen. Jag tänkte att läsarna inte heller skulle veta mycket om experimenten som utförs på djur, säger han.

Han poängterar också att det var 70-tal, där relativt radikala politiska krav inte var några konstigheter. Visserligen betraktades inte djuretik som en seriös fråga över huvud taget på den tiden, men Singer trodde att världen inte skulle kunna värja sig mot djurens lidande i lantbruk och laboratorier.

– Jag tänkte att vettiga människor skulle ta till sig de etiska argumenten och säga ”det här är hemskt, jag vill inte vara en del av det här, så jag ska sluta äta kött” – och om tillräckligt många hade slutat äta kött och ställt politiska krav, så skulle tillvägagångssätten förändras.

Djurens frigörelse kallas ofta djurrättsbibel och många av dagens djurvänner är missionärer utan att veta om det själva. Singers fåra av filosofin kallas utilitarism, som enkelt förklarat går ut på att den rätta handlingen är den som leder till minsta möjliga lidande, och mesta möjliga lycka. Det speglas exempelvis i Djurens Rätts devis om att göra så stor skillnad för så många djur som möjligt.

Boken populariserade också begreppet ”speciesism” som betyder diskriminering baserat på arttillhörighet, de besläktade orden rasism och sexism känner du redan igen. En typisk illustration av speciesism är en hund och en gris sida vid sida – men varför hittar du den ena i soffan och resterna av den andra i kylskåpet?