Vegotrenden är ingen trend – det ser de unga kvinnorna till

Texten publicerades ursprungligen i Tidningen Djurens Rätt nr. 4/2019. Text av Bruno Lundgren.

År 2017 visade en opinionsundersökning som Djurens Rätt låtit göra, att nio procent av de tillfrågade ansåg sig vara vegetarianer eller veganer. Det är ungefär samma siffra som tidigare år. Inte särskilt märkvärdigt alltså. Men mer slående siffror från undersökningen visar att så många som var femte person i åldersgruppen 18–29 kallar sig vegetarian eller vegan. Det kunde indikera att något stort var på gång.

Den som tittade närmare på undersökningen kunde också konstatera att kvinnorna i större omfattning än männen var intresserade av vego. 60 procent av kvinnorna, i alla åldrar, menade att deras ”intresse för vego” hade ökat de senaste 12 månaderna.

Det är alltså framförallt bland unga och bland kvinnor som förändringen börjar. Sedan dess har undersökning efter undersökning visat att allt fler vill äta mer växtbaserat. I januari i år rapporterade Dagens Nyheter att fyra av tio svenskar uppger att de har minskat eller avstått från köttätande senaste året, enligt en mätning från DN/Ipsos.

Och det är mycket riktigt i åldersgruppen 18–29 som attitydförändringen är som störst även i DN-mätningen. Fler än hälften av de under 30 år har avstått eller minskat sin köttkonsumtion. Och det är kvinnorna som är mest förändringsbenägna. 53 procent av kvinnorna i alla åldrar har avstått köttätande, mot endast 33 procent för männen. I just denna undersökning anges det största skälet att avstå köttkonsumtion vara klimatet.

Ser vi statistiken lite från ett annat håll – hur mycket animalier den svenska befolkningen faktiskt konsumerar – så kan det konstateras att de flesta kurvor pekar nedåt. Mjölken är ett av de tydligaste exemplen. De senaste 20 åren har konsumtionen nämligen minskat med hela 37 procent. Översatt till antal liter per person innebär det, att år 1995 drack varje svensk nästan 120 liter mjölk om året, medan konsumtionen hade gått ned till cirka 74 liter år 2017.

Ser vi på den totala köttkonsumtionen har även den gått ned. Om än inte lika dramatiskt. År 2016 var den 87,7 kilo per person och år, för att 2018 gå ned till 83,5 kilo per person.

– Räknat i antal kilo ser siffrorna kanske inte så dramatiska ut. Men räknar man djuren som individer så är det mer dramatiskt, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

Jordbruksverket, som sammanställer statistiken, räknar djur i kilo snarare än som individer. Det gör att det är aningen svårt att exakt säga hur många individer som konsumeras varje år.

Men Djurens Rätt och Anna Harenius har gjort egna beräkningar. Omräknat från kilo till individer, innebär det till exempel att 157 miljoner kycklingar åts upp i Sverige år 2016. År 2018 konsumerades istället ungefär 151,5 miljoner individer.

– Det betyder att ungefär 5,5 miljoner färre kycklingar åts upp i Sverige år 2018 jämfört med 2016, säger Anna Harenius.

Så i takt med att matvanorna förändras och går mer mot växtbaserat, skonas liv inom djurindustrin. Och den utvecklingen drivs i mångt och mycket av unga kvinnor.

– Det är oftast unga kvinnor som sätter trenderna. Man kan säga att tjejerna är först på bollen, sen hänger killarna på, säger Sara Fröhling Lind, konsumentexpert på analysföretaget Ungdomsbarometern, som årligen gör undersökningar med drygt 20 000 ungdomar i åldrarna 15 och 24 år.

– Vi har en värderingsdriven ungdomsgeneration, säger Sara Fröhling Lind. Det innebär att man identifierar sig utifrån frågor man tror på. Man är till exempel miljövän, antirasist, feminist eller vegan, snarare än att man identifierar sig utifrån vad man gör.

Enligt Sara Fröhling Lind har tjejerna varit mer värderingsstyrda än killarna under flera år. Samtidigt tycks killarna snegla på och ta intryck av tjejernas värderingar. När killar till exempel anger varför de är flexitarianer, uppger 20 procent till Ungdomsbarometern att de är det under intryck av sin partner eller familj. För tjejer är motsvarande siffra endast åtta procent. Dessutom påverkar de unga kvinnorna även de som är äldre.

– Vi ser ju att en jättestor andel av de unga påverkar till exempel hela familjens matinköp.

Ungdomsbarometerns undersökningar visar också att de som anser sig vara veganer är det på grund av djurrättsskäl, medan de som anser sig vara flexitarianer eller vegetarianer är det av klimat- eller hälsoskäl.

– Att vara vegan är ett tydligare ställningstagande och ett mer värderingsstyrt beslut än att äta vegetariskt, säger Sara Fröhling Lind, som inte tror att vegotrenden är övergående.