Djurtransporter

I samband med transporter till slakterierna självdör varje år omkring 200 000 djur i Sverige.

De flesta djur i djurfabriker transporteras minst en gång i livet; till slakteriet. Många djur transporteras även från en uppfödningsplats till en annan.⁽¹⁾ Transporter innebär ett stort stressmoment för djuren. De stressas bland annat av att blandas med främmande individer på transporten, av kraftig kyla eller värme, trängsel, lastbilens svängningar och vibrationer och den främmande miljön.^{(2, 3}) På- och avlastning innebär de största stressmomenten för djuren och är särskilt stressande om djuren då blandas med okända djur.⁽⁴⁾

När det gäller till exempel grisar innebär långa transporttider en ökning av flera olika tecken på stress⁽⁵⁾ men även transporter på två timmar och på bra underlag innebär en ökning av stresshormoner i blodet^(6).

När nötdjur ska transporteras till slakt skickas ofta bara en eller ett fåtal individer från varje gård. Det innebär att slakttransportbilarna kör runt till flera gårdar och gör många stopp för att lasta på nya djur innan de blir fullastade och går vidare till slakteriet. De omständigheter som är mest stressande för nötdjur under transport är på- och avlastning, variationer i hastighet och körning på kurviga och gropiga vägar.⁽⁷⁾ Det är också mycket stressande när nya, främmande djur lastas på bilen.⁽⁷⁾ Dessa störningsmoment gör att djuren många gånger varken äter, dricker eller ligger ner under transport. Långa transporttider kan därför vara mycket påfrestande.⁽⁸⁾

Transporttiden vid transport av djur till slakt får i Sverige inte överstiga åtta timmar inom landet. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar (om fordonen uppfyller kraven för långa transporter). För fjäderfän som transporteras under dygnets mörka timmar, får transporttiden till närmaste slakteri förlängas med högst fyra timmar, förutsatt att fordonet uppfyller 9 § punkt 4 i Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur, SVSJVFS 2010:2.⁽⁹⁾

I Sverige får det alltså gå upp till tolv timmar från att en kyckling eller höna packas ned i en transportbur tills slakt. Under den tiden får kycklingen eller hönan ingen mat eller vatten och transportburen är så trång att djuren inte kan stå upp och knappt röra sig alls. Det stora antalet fåglar utsöndrar fukt och värme, som leder till en mycket kvav och varm miljö som blir som värst under sommaren. Är det kallt ute händer det istället att fåglar fryser ihjäl under transport. Många dör också av skador som de ådragit sig under lastningen eller på transporten.

Dödlighet i samband med transporter

I samband med transporter till slakterierna självdör varje år omkring 200 000 individer i Sverige, de allra flesta är kycklingar. År 2013 dog 184 000 kycklingar, 12 000 hönor och 521 grisar i samband med transporter till slakt.⁽¹⁰⁾ Ytterligare 71 grisar dog under uppställningen på slakteriet⁽¹⁰⁾ År 2016 dog 220 785 kycklingar, 12 346 uttjänta hönor från äggindustrin, 288 kalkoner, 235 grisar, 9 får/lamm och 5 nötdjur i samband med transporter till slakt.⁽¹¹⁾

Det finns många sätt att minska antalet djur som dör på vägarna. Kortare transporter är ett effektivt sätt. Enligt EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, minskar en transporttid på max fyra timmar för fåglar risken för dödsfall.⁽²⁾ Mekanisk ventilation av fordonen minskar också risken att fåglarna kvävs till döds eller dör av värmeslag.⁽²⁾

Export av levande djur

Djur transporteras också till länder både i och utanför EU för att de ska användas i avel eller slaktas. Så fort Sveriges gränser har passerats gäller inte längre de svenska tidsgränserna, utan djuren kan transporteras betydligt längre.

År 2012 exporterades närmare 1 000 nötdjur från Sverige till Ryssland och ytterligare drygt 600 till Pakistan och Turkiet.⁽¹²⁾ Under 2014 skickades 130 nötdjur och 48 får utomlands för avel.⁽¹³⁾ År 2016 exporterades 134 nötdjur bland annat till Estland och Lettland.⁽¹⁴⁾

År 2014 transporterades 36 858 grisar från Sverige till Tyskland, Polen och Storbritannien.⁽¹³⁾ Det var en kraftig ökning; 2013 skickades drygt 5000 grisar utomlands för slakt.^{(12, 15)} År 2015 exporterades omkring 2 200 grisar till Tyskland för slakt.⁽¹⁶⁾

2016 skickades drygt 400 000 fåglar från Sverige till Tyskland och Polen för slakt.⁽¹⁷⁾

EU:s djurtransportregler

EU:s förordning för djurtransporter som trädde i kraft 2007 har fått hård kritik från djurskyddsorganisationer och allmänhet. EU-kommissionen skrev själva i sin rapport till parlamentet redan 2011 att allvarliga djurskyddsproblem under transport kvarstår och att lagtexten är dåligt anpassad till verkligheten. I dag finns ingen övre maxgräns för hur länge transporterna får pågå, och ett alltför stort tolkningsutrymme för en effektiv efterlevnad av reglerna. Det gör att medlemsländerna hanterar överträdelser väldigt olika. En revision av lagstiftningen är nödvändig för att komma tillrätta med dessa problem. När det gäller transporttiden behövs en maxgräns på 8 timmar vid transport av däggdjur respektive max 4 timmar vid transport av fåglar, införas.

Ersätta transporter av levande djur med transport av kött

Samtidigt som djurtransporterna av djurskyddsskäl behöver bli kortare och bättre på många sätt, måste arbetet för att ersätta transporter av levande djur till slakt med transport av kött, intensifieras. I samarbete med Eurogroup for Animals arbetar Djurens Rätt för det.

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om djurfabriker.

Djurens Rätts verksamhet finansieras av gåvor och medlemskap. Med din hjälp kan vi informera allmänheten om djurens situation och skapa opinion. Vi kan påverka de som har makt att förändra.

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Källor

Kaspersson K. & Gullstrand J. (2004) Ekonomiska drivkrafter för djurtransporter. Livsmedelsekonomiska institutet. Rapport 2004:7.
EFSA (2011) Scientific Opinion concerning the welfare of animals during transport. Panel on Animal Health and Welfare. EFSA Journal 9(1):1966.
Sällvik, K., Lundgren, A-K., Gebresenbet, G., Rantzer, D., Gustafsson, G., Svendsen, J., Jeppsson, K-H. (2004) Transport av slaktsvin från gård till slakteri – Studier av klimat, beteende och vibrationer i bilen, skador på djuren samt förslag på förbättringar. Rapport 130, SLU Alnarp.
Gebresenbet G. (2003) Aktuellt forskningsläge kring djurtransporter: utvärdering och rekommendation, Bilaga 11 till SOU 2003:6.
Aradom, S., Gebresenbet, G., Bulitta, F. S., Bobobee, E. Y. & Adam, M. (2012) Effect of Transport Times on Welfare of Pigs. Agricultural Science and Technology A 2 (2012) 544-562.
Algers, B., Algers, A., Benfalk, C. & Ladberg, E. (2006) Kronisk och akut stress av svin i samband med slakt. Effekter av transport och buller på beteende, fysiologi och köttkvalitet hos slaktsvin. Rapport till Jordbruksverket.
Gebresenbet G. & Eriksson B. (1998) Effects of transport and handling on animal welfare, meat quality and environment with special emphasis on tied cows. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för lantbruksteknik. Rapport 233.
EU-kommissionen, Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare (2002) The welfare of animals during transport (details for horses, pigs, sheep and cattle). Rapport, 11 mars 2002.
Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur, SJVFS 2010:2, Saknr L5.
Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2014-01-23.
Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2017-06-29.
Jordbruksverket. Personligt meddelande 2014-01-14.
Jordbruksverket. Personligt meddelande 2015-04-16.
Jordbruksverket. Personligt meddelande 2017-02-24.
Dagens Nyheter. Låg efterfrågan gör att grisarna sänds till Polen. www.dn.se, 2014-02-15.
Jordbruksverket. Personligt meddelande 2016-02-02.
Jordbruksverket. personligt meddelande 2017-03-10.

Djurtransport

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer.

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.”

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret