Djurtransporter

De flesta djur i djurfabriker transporteras minst en gång i livet; till slakteriet. Många djur transporteras även från en uppfödningsplats till en annan.⁽¹⁾ Transporter innebär ett stort stressmoment för djuren. De stressas bland annat av att blandas med främmande individer på transporten, av kraftig kyla eller värme, trängsel, lastbilens svängningar och vibrationer och den främmande miljön.^{(2, 3}) På- och avlastning innebär de största stressmomenten för djuren och är särskilt stressande om djuren då blandas med okända djur.⁽⁴⁾

När det gäller till exempel grisar innebär långa transporttider en ökning av flera olika tecken på stress⁽⁵⁾ men även transporter på två timmar och på bra underlag innebär en ökning av stresshormoner i blodet^(6).

När nötdjur ska transporteras till slakt skickas ofta bara en eller ett fåtal individer från varje gård. Det innebär att slakttransportbilarna kör runt till flera gårdar och gör många stopp för att lasta på nya djur innan de blir fullastade och går vidare till slakteriet. De omständigheter som är mest stressande för nötdjur under transport är på- och avlastning, variationer i hastighet och körning på kurviga och gropiga vägar.⁽⁷⁾ Det är också mycket stressande när nya, främmande djur lastas på bilen.⁽⁷⁾ Dessa störningsmoment gör att djuren många gånger varken äter, dricker eller ligger ner under transport. Långa transporttider kan därför vara mycket påfrestande.⁽⁸⁾

Transporttiden vid transport av djur till slakt får i Sverige inte överstiga åtta timmar inom landet. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar (om fordonen uppfyller kraven för långa transporter). För fjäderfän som transporteras under dygnets mörka timmar, får transporttiden till närmaste slakteri förlängas med högst fyra timmar, förutsatt att fordonet uppfyller 9 § punkt 4 i Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur, SVSJVFS 2010:2.⁽⁹⁾

I Sverige får det alltså gå upp till tolv timmar från att en kyckling eller höna packas ned i en transportbur tills slakt. Under den tiden får kycklingen eller hönan ingen mat eller vatten och transportburen är så trång att djuren inte kan stå upp och knappt röra sig alls. Det stora antalet fåglar utsöndrar fukt och värme, som leder till en mycket kvav och varm miljö som blir som värst under sommaren. Är det kallt ute händer det istället att fåglar fryser ihjäl under transport. Många dör också av skador som de ådragit sig under lastningen eller på transporten.

Dödlighet i samband med transporter

I samband med transporter till slakterierna självdör varje år omkring 200 000 individer i Sverige, de allra flesta är kycklingar. År 2013 dog 184 000 kycklingar, 12 000 hönor och 521 grisar i samband med transporter till slakt.⁽¹⁰⁾ Ytterligare 71 grisar dog under uppställningen på slakteriet⁽¹⁰⁾ År 2016 dog 220 785 kycklingar, 12 346 uttjänta hönor från äggindustrin, 288 kalkoner, 235 grisar, 9 får/lamm och 5 nötdjur i samband med transporter till slakt.⁽¹¹⁾

Det finns många sätt att minska antalet djur som dör på vägarna. Kortare transporter är ett effektivt sätt. Enligt EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, minskar en transporttid på max fyra timmar för fåglar risken för dödsfall.⁽²⁾ Mekanisk ventilation av fordonen minskar också risken att fåglarna kvävs till döds eller dör av värmeslag.⁽²⁾

Export av levande djur

Djur transporteras också till länder både i och utanför EU för att de ska användas i avel eller slaktas. Så fort Sveriges gränser har passerats gäller inte längre de svenska tidsgränserna, utan djuren kan transporteras betydligt längre.

År 2012 exporterades närmare 1 000 nötdjur från Sverige till Ryssland och ytterligare drygt 600 till Pakistan och Turkiet.⁽¹²⁾ Under 2014 skickades 130 nötdjur och 48 får utomlands för avel.⁽¹³⁾ År 2016 exporterades 134 nötdjur bland annat till Estland och Lettland.⁽¹⁴⁾

År 2014 transporterades 36 858 grisar från Sverige till Tyskland, Polen och Storbritannien.⁽¹³⁾ Det var en kraftig ökning; 2013 skickades drygt 5000 grisar utomlands för slakt.^{(12, 15)} År 2015 exporterades omkring 2 200 grisar till Tyskland för slakt.⁽¹⁶⁾

2016 skickades drygt 400 000 fåglar från Sverige till Tyskland och Polen för slakt.⁽¹⁷⁾

EU:s djurtransportregler

EU:s förordning för djurtransporter som trädde i kraft 2007 har fått hård kritik från djurskyddsorganisationer och allmänhet. EU-kommissionen skrev själva i sin rapport till parlamentet redan 2011 att allvarliga djurskyddsproblem under transport kvarstår och att lagtexten är dåligt anpassad till verkligheten. I dag finns ingen övre maxgräns för hur länge transporterna får pågå, och ett alltför stort tolkningsutrymme för en effektiv efterlevnad av reglerna. Det gör att medlemsländerna hanterar överträdelser väldigt olika. En revision av lagstiftningen är nödvändig för att komma tillrätta med dessa problem. När det gäller transporttiden behövs en maxgräns på 8 timmar vid transport av däggdjur respektive max 4 timmar vid transport av fåglar, införas.

Ersätta transporter av levande djur med transport av kött

Samtidigt som djurtransporterna av djurskyddsskäl behöver bli kortare och bättre på många sätt, måste arbetet för att ersätta transporter av levande djur till slakt med transport av kött, intensifieras. I samarbete med Eurogroup for Animals arbetar Djurens Rätt för det.

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om djurfabriker.