Kor, kalvar & tjurar

Hjälp oss ge korna och kalvarna tid tillsammans

För att en ko ska producera mjölk behövs kalvar. Därför insemineras kor för att bli gravida och föda kalvar. För att vi människor ska få mjölken, skiljs mammorna och kalvarna åt kort efter födseln. En process som orsakar otroligt mycket lidande. En ko kan ropa länge efter sin kalv efter att den tagits ifrån henne. De behöver varandra. Djurens Rätt arbetar för att alla djur som ska ses som kännande individer med rätt till sina egna liv. Därför ser vi det som en självklarhet att kor ska ha rätt till sina kalvar och kalvar till sina mammor. Läs mer om hanteringen av mjölkkalvar här.

Hjälp oss att se till att korna och kalvarna får vara tillsammans. Stöd vårt arbete och hjälp oss inspirera fler att välja vego för djurens skull. Bli medlem i Djurens Rätt idag!

Det finns drygt 1,4 miljoner nötdjur, det vill säga kor, kalvar och tjurar, i Sverige.⁽¹⁾ Av dem är ungefär 300 000 kor som hålls för mjölkproduktion, 200 000 är kor som hålls för att föda upp kalvar till slakt, och drygt 900 000 är kalvar och ungdjur samt vuxna handjur som föds upp för slakt.⁽¹⁾ 425 630 nötdjur dödades i Sverige år 2018.⁽²⁾

Vad händer med kalvarna?

För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Därför insemineras korna (utsätts för konstgjord befruktning) ungefär en gång per år. Inom mjölkindustrin tas kalven normalt från kon direkt eller någon dag efter födseln. Både kon och kalven stressas av separationen ^{(3, 4)}, och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende ⁽⁵⁾. Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och eftersom de inte producerar någon mjölk dödas de flesta och blir till kött vid ett till två års ålder.^{(2, 6)} Det är inte ovanligt att handjur hålls i gruppboxar på spaltgolv utan strö.

Bedräglig reklambild

På sommaren har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under 2-4 månader.⁽⁷⁾ För lakterande kor - kor som producerar mjölk - räcker det enligt bestämmelserna att de får vara ute sex timmar per dygn, medan kor som inte lakterar, kvigor och stutar ska vara ute hela dygnet. Anledning till det är att korna ska kunna mjölkas. Eftersom korna är lakterande under större delen av sitt liv innebär reglerna att de kan hållas inomhus över 90 procent av sitt liv. Betesrätten omfattar inte kalvar yngre än sex månader eller tjurar ⁽⁷⁾, så de hålls ofta inne året om. Trots att betesreglerna är anpassade för att underlätta för bönderna kritiseras reglerna. När kor är på bete och äter gräs får de i sig mindre kraftfoder vilket ofta leder till minskad mjölkproduktion under sommaren⁽⁸⁾ och när gårdarna växer blir det svårare att ordna tillräckligt med betesmark för alla djur. Både branschorganisationer, till exempel LRF ⁽⁹⁾, liksom politiker, verkar för lättnader i betesreglerna. Organisationen Sveriges Mjölkbönder har arbetat aktivt för att avskaffa beteskravet. Läs mer om hur en stor majoritet av svenska konsumenter tycker att det är viktigt att djuren får gå ute.

Många kor hålls fortfarande uppbundna

Omkring en femtedel av korna i mjölkindustrin i Sverige hålls uppbundna inomhus under större delen av året.⁽¹⁰⁾ Det har varit det traditionella sättet att hålla kor i Sverige. För korna som hålls uppbundna innebär det att de inte kan vända sig om eller klia sig, de kan bara stå upp eller ligga ned. De får heller ingen motion och väldigt begränsade möjligheter till sociala kontakter.⁽⁵⁾

Andelen uppbundna kor minskar från år till år. De kor som inte hålls uppbundna hålls i så kallade lösdriftssystem. En lösdrift består av liggbås och/eller ätbås i rader. Båsen backar korna in och ut ur. Mellan båsraderna finns gångar där korna kan gå. Golven är ofta hårda och halkiga och det kan bli trångt i gångarna vilket tillsammans begränsar kornas möjligheter till rörelse också i lösdrift. Men lösdriftssystemen innebär en klar förbättring för korna när det gäller rörelsefrihet och möjlighet till naturligt beteende. Det finns även potential att förbättra dem genom att öka ytorna och erbjuda mer utevistelse.

Allt större gårdar

Mjölkgårdarna i Sverige blir stadigt färre, men samtidigt större och mer rationaliserade. År 2016 hade en genomsnittlig mjölkgård runt 85 kor.⁽¹¹⁾ År 2005 var motsvarande antal 46 kor.⁽¹¹⁾ Mellan år 2017 och 2018 ökade den genomsnittliga besättningsstorleken från 89,1 till 91,8 mjölkkor.⁽¹²⁾ De nya gårdar som byggs har olika typer av lösdriftssystem.

Avel gör korna sjuka

Det naturliga för en ko är att producera 5-10 liter mjölk om dagen till sin kalv. Avel är en faktor som har lett till att en mjölkko idag kan producera över 50 liter mjölk om dagen. Det här sliter hårt på korna, och bidrar till sjukdom som till exempel juverinflammation.⁽¹³⁾

Det mesta köttet kommer från mjölkindustrin

I genomsnitt får en ko i mjölkindustrin leva i fem år innan hon slaktas.⁽¹⁴⁾ På slakteriet bedövas kor, kalvar och tjurar med ett skott i huvudet av en bultpistol innan de får halsen uppskuren och förblöder till döds.

Man kan inte skilja mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom mer än hälften av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin.⁽⁶⁾ Det kött som inte kommer från mjölkindustrin kommer från så kallade köttraser eller köttraskorsningar. En annan koppling mellan mjölk- och köttindustrin är att det är vanligt att en del av det foder som grisarna i köttindustrin äter, utgörs av vassle från mjölkindustrin.

Ekologisk mjölkindustri

Runt 16 procent av korna i Sverige som hålls för mjölkproduktion hålls i den ekologiska mjölkindustrin.⁽¹⁵⁾ Några skillnader och likheter mellan ekologisk och konventionell mjölkproduktion är: Kalvarna tas från korna tidigt, efter minst ett dygn efter födseln säger KRAVs regler, även inom ekologisk produktion. Även uppbundna djur förekommer i ekologisk produktion, men då krävs rastning två gånger i veckan.⁽¹⁶⁾ KRAV-godkända nötdjur ska erbjudas utevistelse två månader längre än betesperioden, och även tjurarna ska få tillgång till utevistelse, men inte nödvändigtvis bete. Kalvar ska få komma ut på bete från 4 månaders ålder istället för 6 månader.^{(7, 16)} Enligt de ekologiska reglerna ska djuren också ha fri tillgång till grovfoder,som till exempel hö eller ensilage.

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om djurfabriker eller läs om hanteringen av mjölkkalvar.

Om du vill läsa mer om Djurens Rätts arbete för djuren - klicka här.