Kor, kalvar & tjurar

För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Kalvarna tas ifrån korna direkt efter födseln.

Hjälp oss ge korna och kalvarna tid tillsammans

För att en ko ska producera mjölk behövs kalvar. Därför insemineras kor för att bli gravida och föda kalvar. För att vi människor ska få mjölken, skiljs mammorna och kalvarna åt kort efter födseln. En process som orsakar otroligt mycket lidande. En ko kan ropa länge efter sin kalv efter att den tagits ifrån henne. De behöver varandra. Djurens Rätt arbetar för att alla djur som ska ses som kännande individer med rätt till sina egna liv. Därför ser vi det som en självklarhet att kor ska ha rätt till sina kalvar och kalvar till sina mammor. Läs mer om hanteringen av mjölkkalvar här.

Hjälp oss att se till att korna och kalvarna får vara tillsammans. Stöd vårt arbete och hjälp oss inspirera fler att välja vego för djurens skull. Bli medlem i Djurens Rätt idag!

Det finns drygt 1,4 miljoner nötdjur, det vill säga kor, kalvar och tjurar, i Sverige.⁽¹⁾ Av dem är ungefär 300 000 kor som hålls för mjölkproduktion, 200 000 är kor som hålls för att föda upp kalvar till slakt, och drygt 900 000 är kalvar och ungdjur samt vuxna handjur som föds upp för slakt.⁽¹⁾ 425 630 nötdjur dödades i Sverige år 2018.⁽²⁾

Vad händer med kalvarna?

För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Därför insemineras korna (utsätts för konstgjord befruktning) ungefär en gång per år. Inom mjölkindustrin tas kalven normalt från kon direkt eller någon dag efter födseln. Både kon och kalven stressas av separationen ^{(3, 4)}, och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende⁽⁵⁾. Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och eftersom de inte producerar någon mjölk dödas de flesta och blir till kött vid ett till två års ålder.^{(2, 6)} Det är inte ovanligt att handjur hålls i gruppboxar på spaltgolv utan strö.

Bedräglig reklambild

På sommaren har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under 2-4 månader.⁽⁷⁾ För lakterande kor - kor som producerar mjölk - räcker det enligt bestämmelserna att de får vara ute sex timmar per dygn, medan kor som inte lakterar, kvigor och stutar ska vara ute hela dygnet. Anledning till det är att korna ska kunna mjölkas. Eftersom korna är lakterande under större delen av sitt liv innebär reglerna att de kan hållas inomhus över 90 procent av sitt liv. Betesrätten omfattar inte kalvar yngre än sex månader eller tjurar ⁽⁷⁾, så de hålls ofta inne året om. Trots att betesreglerna är anpassade för att underlätta för bönderna kritiseras reglerna. När kor är på bete och äter gräs får de i sig mindre kraftfoder vilket ofta leder till minskad mjölkproduktion under sommaren⁽⁸⁾ och när gårdarna växer blir det svårare att ordna tillräckligt med betesmark för alla djur. Både branschorganisationer, till exempel LRF ⁽⁹⁾, liksom politiker, verkar för lättnader i betesreglerna. Organisationen Sveriges Mjölkbönder har arbetat aktivt för att avskaffa beteskravet. Läs mer om hur en stor majoritet av svenska konsumenter tycker att det är viktigt att djuren får gå ute.

Många kor hålls fortfarande uppbundna

Omkring en femtedel av korna i mjölkindustrin i Sverige hålls uppbundna inomhus under större delen av året.⁽¹⁰⁾ Det har varit det traditionella sättet att hålla kor i Sverige. För korna som hålls uppbundna innebär det att de inte kan vända sig om eller klia sig, de kan bara stå upp eller ligga ned. De får heller ingen motion och väldigt begränsade möjligheter till sociala kontakter.⁽⁵⁾

Andelen uppbundna kor minskar från år till år. De kor som inte hålls uppbundna hålls i så kallade lösdriftssystem. En lösdrift består av liggbås och/eller ätbås i rader. Båsen backar korna in och ut ur. Mellan båsraderna finns gångar där korna kan gå. Golven är ofta hårda och halkiga och det kan bli trångt i gångarna vilket tillsammans begränsar kornas möjligheter till rörelse också i lösdrift. Men lösdriftssystemen innebär en klar förbättring för korna när det gäller rörelsefrihet och möjlighet till naturligt beteende. Det finns även potential att förbättra dem genom att öka ytorna och erbjuda mer utevistelse.

Allt större gårdar

Mjölkgårdarna i Sverige blir stadigt färre, men samtidigt större och mer rationaliserade. År 2016 hade en genomsnittlig mjölkgård runt 85 kor.⁽¹¹⁾ År 2005 var motsvarande antal 46 kor.⁽¹¹⁾ Mellan år 2017 och 2018 ökade den genomsnittliga besättningsstorleken från 89,1 till 91,8 mjölkkor.⁽¹²⁾ De nya gårdar som byggs har olika typer av lösdriftssystem.

Avel gör korna sjuka

Det naturliga för en ko är att producera 5-10 liter mjölk om dagen till sin kalv. Avel är en faktor som har lett till att en mjölkko idag kan producera över 50 liter mjölk om dagen. Det här sliter hårt på korna, och bidrar till sjukdom som till exempel juverinflammation.⁽¹³⁾

Det mesta köttet kommer från mjölkindustrin

I genomsnitt får en ko i mjölkindustrin leva i fem år innan hon slaktas.⁽¹⁴⁾ På slakteriet bedövas kor, kalvar och tjurar med ett skott i huvudet av en bultpistol innan de får halsen uppskuren och förblöder till döds.

Man kan inte skilja mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom mer än hälften av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin.⁽⁶⁾Det kött som inte kommer från mjölkindustrin kommer från så kallade köttraser eller köttraskorsningar. En annan koppling mellan mjölk- och köttindustrin är att det är vanligt att en del av det foder som grisarna i köttindustrin äter, utgörs av vassle från mjölkindustrin.

Ekologisk mjölkindustri

Runt 16 procent av korna i Sverige som hålls för mjölkproduktion hålls i den ekologiska mjölkindustrin.⁽¹⁵⁾ Några skillnader och likheter mellan ekologisk och konventionell mjölkproduktion är: Kalvarna tas från korna tidigt, efter minst ett dygn efter födseln säger KRAVs regler, även inom ekologisk produktion. Även uppbundna djur förekommer i ekologisk produktion, men då krävs rastning två gånger i veckan.⁽¹⁶⁾ KRAV-godkända nötdjur ska erbjudas utevistelse två månader längre än betesperioden, och även tjurarna ska få tillgång till utevistelse, men inte nödvändigtvis bete. Kalvar ska få komma ut på bete från 4 månaders ålder istället för 6 månader.^{(7, 16)} Enligt de ekologiska reglerna ska djuren också ha fri tillgång till grovfoder,som till exempel hö eller ensilage.

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om d jurfabriker eller läs om hanteringen av mjölkkalvar.

Om du vill läsa mer om Djurens Rätts arbete för djuren - klicka här.

Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta att sätta press på politikerna att förändra lagarna som påverkar djuren och inspirera fler att göra djurvänliga val som att välja veganskt eller icke djurtestat.

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Källor

Sveriges officiella statistik (2019) Antal nötkreatur i december 2018.
Sveriges officiella statistik (2019) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2018:12
Fredriksson M. et al. (2006) Optimal hälsa och välfärd för kalvar. JBT – Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU.
Lidfors L. et al. (2004) Ko-kalvseparation: Mindre stress när mjölkkor och kalvar skiljs tidigt. SLU, Fakta Jordbruk 13:2004.
Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Natur och Kultur, LT:s förlag. Stockholm.
Svenskt Kött. Om kött. Hemsida: www.svensktkott.se, besökt 2019-02-26.
Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m., SJVFS 2017:24, L104.
Jordbruksverket (2014) Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen – en studie av tre typgårdar. Rapport 2014:16.
Lantbrukarnas Riksförbund (2013) "Mjölkbönder vill ta mer ansvar för betet" Pressmeddelande 2013-09-09.
Växa Sverige. Personligt meddelande 2020-04-16.
Jordbruksverket. Fascinerande fakta om mjölkkor och mjölkföretag 2005-2016. Hemsidan besökt 2019-02-26. https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2015/01/21/fascinerande-fakta-om-mjolkkor-och-mjolkforetag-2005-2014/
Sveriges officiella statistik (2018) Lantbrukets djur i juni 2018
Flyrén, L (2011) Finns det ett samband mellan ökad mjölkproduktion och mastit? SLU, Självständigt arbete i veterinärmedicin.
Arla. Frågor om kor. Hemsida besökt 2019-02-26.
Sveriges officiella statistik (2018) Ekologisk djurhållning 2017.
KRAV regler 2018.

Kor

Kalvar

Tjurar

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer.

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.”

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret