Fiskar och andra vattenlevande djur

Miljarder fiskar fångas varje år från det vilda. Så kallade fiskodlingar där fiskar föds upp i dammar eller burar blir också allt vanligare. Det är numera välkänt att fiskar kan känna smärta och lida.

Djuren som mäts i ton och kilon

Fiskar ses inte som individer, de mäts i ton och kilon. Därför är det svårt att veta exakt hur många fiskar som dödas årligen. Globalt rör det sig om storleksordningen tusen miljarder dödade fiskar varje år. Den vanligaste dödsorsaken inom det kommersiella fisket tros vara kvävning i luften när fiskarna tagits upp ur vattnet, vilket är mycket utdraget och plågsamt. Detta är möjligt och ses som lagligt eftersom vilda fiskar inte omfattas av djurskyddslagen.

Djurens Rätt arbetar för att fiskar ska ses som individer och ser det som en självklarhet att också fiskar som fångats från det vilda ska omfattas av djurskyddslagen. För fiskarna i vattenbruket, de som föds upp och slaktas, behövs det bättre regler kring både uppfödningen och slakten.

Hjälp oss utöka djurskyddet för fiskarnas skull!

Bli medlem i Djurens Rätt idag!

Läs mer om fiskarnas och andra vattenlevande djurs liv här nedanför

Omkring 200 000 ton fiskar dödas varje år i det svenska yrkesmässiga fisket.⁽¹⁾ Det motsvarar flera miljarder individer.⁽²⁾ Antalet är en uppskattning eftersom fiskarna i fångststatistiken räknas i kilo istället för i antal. Förutom de fiskar som fångas i haven blir så kallade fiskodlingar allt vanligare, där fiskar föds upp i tankar på land, dammar eller i burar i havet. Omkring hälften av allt fiskkött som konsumeras globalt kommer numera från sådana "odlade" fiskar.⁽³⁾ En orsak till att detta blir vanligare är att haven blir allt mer utfiskade. Men också uppfödningen av fiskar, så kallat vattenbruk, bidrar till utfisket av haven eftersom de flesta fiskar som föds upp i odlingar får foder som delvis är gjort av vildfångade fiskar.⁽⁴⁾ Därför går det åt väldigt många vildfångade fiskar då fiskar föds upp i så kallade fiskodlingar.

Enormt lidande till havs

Det är numera välkänt att fiskar kan känna smärta och lida.^{(5, 6, 7)} Ändå behandlas fiskar ofta som om de var känslolösa ting. Det råder inga tvivel om att när en krok tränger in i munnen eller svalget så är det plågsamt även för en fisk.⁽⁸⁾ Fångst med nät, trål och andra fångstmetoder skadar också fiskarna och kan innebära en mycket utdragen död.⁽⁹⁾ Eftersom fiskarna är vilda djur omfattas de inte av djurskyddslagen och de krav som gäller för andra djur vid slakt och avlivning. Det vanligaste sättet som fiskar dödas på av människor är förmodligen genom kvävning.⁽¹⁰⁾ Detta är mycket plågsamt för fiskarna och tar flera minuter, för vissa arter betydligt längre tid.⁽¹¹⁾ Fiske är den vanligaste dödsorsaken hos alla arter av så kallade "matfiskar" i europeiska vatten.⁽¹²⁾

Onaturligt liv och plågsam slakt i "odlingar"

Fiskar som föds upp i "odlingar" utsätts för stort lidande orsakat av trängseln och sysslolösheten i inhägnaderna, där ensamlevande rovfiskar hålls i grupper om tio- eller hundratusentals individer i stor trängsel. De stressas svårt av trängsel, hantering, transporter och slakt.^{(13, 14)} När "odlade" fiskar slaktas är det fortfarande förekommande i Sverige och lagligt att bedöva dem i koldioxid, vilket är mycket smärtsamt och tar lång tid. De dödas sedan genom att gälarna skärs upp och de förblöder. Eftersom bedövningsmetoden är ineffektiv är det inte ovanligt att detta sker när fiskarna är vid fullt medvetande ^{(4, 15)}, något som strider mot djurskyddslagen. Forskare har sett att andelen fiskar som uppvisar livstecken efter bedövningen, i avblodningens senare del, kan vara så stor som en femtedel.⁽¹⁶⁾ Fiskar som föds upp för slakt räknas i vikt och inte som individer, men uppskattningsvis rör det sig om mellan fem och tio miljoner fiskar om året i Sverige.⁽¹⁷⁾

Andra vattenlevande djur

Vattenlevande ryggradslösa djur som räkor, kräftor, humrar och musslor dödas också för livsmedelsproduktion. Det finns inga uppgifter om antal individer för dessa arter, men det handlar sannolikt om miljarder. Det finns all anledning att tro att kräftdjur och åtminstone vissa blötdjur upplever smärta, läs mer om det i fördjupningen "Förmåga till lidande hos ryggradslösa djur".

Fiske för även med sig mycket lidande och död för marina däggdjur som sälar och valar liksom sjöfåglar, som ofta fastnar i fiskeredskap. Fisket ödelägger dessutom de vattenlevande djurens livsmiljö.

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om djurfabriker.

Med din hjälp kan Djurens Rätt påverka mest där det gör störst skillnad för flest individer. Vårt mål är en lagstiftning som fullt ut respekterar alla djurs rättigheter men tyvärr är det långt ifrån dagens verklighet. Samhällsförändring tar tid men med din hjälp så kan vi göra skillnad!

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Källor

Sveriges officiella statistik (2017) Det yrkesmässiga fisket i havet 2016.
Uppskattning gjord med hjälp av Sveriges officiella statistik (2017) Det yrkesmässiga fisket i havet 2016 och medelvikter för de olika arterna med hjälp av Havs- och vattenmyndigheten.
FAO (2016) The State of World Fisheries and Aquaculture 2016. Contributing to food security and nutrition for all. Rome. Länk till rapporten: http://www.fao.org/3/a-i5555e.pdf
Naturskyddsföreningen (2014) Miljöanpassat vattenbruk i Sverige - en näring med stor potential. Länk till rapporten: http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Vattenbruk.pdf
Chandroo K. P. et al. (2004) Can fish suffer?: perspectives on sentience, pain, fear and stress. Applied Animal Behaviour Science 86: 225–250.
Sneddon L. U. (2003) The evidence for pain in fish: the use of morphine as an analgesic. Applied Animal Behaviour Science 83: 153–162.
Broom D. M. (2001) Evolution of pain. I Pain: its nature and management in man and animals, red. Soulsby, Lord and Morton, D. Roy. Soc. Med. Int. Cong. Symp. Ser., 246: 17-25.
Cooke S. J. & Sneddon L. U. (2006) Animal welfare perspectives on recreational angling. Applied Animal Behaviour Science 104: 176-198.
Barthel B. L. et al. (2003) Effects of landing net mesh type on injury and mortality in a freshwater recreational fishery. Fisheries Research 63: 275–282.
Robb, D. H. F. & Kestin, S. C. (2002) Methods used to kill fish: Field observations and literature reviewed. Animal Welfare 11: 269–292.
Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority.
Lövin I (2007) Tyst hav – jakten på den sista matfisken. Ordfront Förlag AB.
CIWF & WSPA (2007) Closed waters: The Welfare of farmed Atlantic salmon, rainbow trout, Atlantic cod & Atlantic halibut.
Iversen et al (1998) Recovery from loading and transport stress in Atlantic Salmon (Salmo salar) smolts during commersial well boat transport and effects on survival after transfer to sea. Aquaculture 243, 373-382.
Håstein T (2004) Animal welfare issues relating to aquaculture. Global conference on animal welfare: an OIE initiative, Paris 23–25 February 2004.
Kiessling A et al (2013) Riskbedömning av slakt av odlad fisk i Sverige. Projekt: 31‐4568/11. Rapport insänd till Jordbruksverket.
Uppskattning gjord med hjälp av Sveriges officiella statistik (2017) Vattenbruk 2016, och medelslaktvikter.

Fiskar och andra vattenlevande djur

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer.

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.”

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret