Mastodon Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån
Djur i djurfabrikerna

Grisar

Omkring 2.5 miljoner grisar om året, i genomsnitt 285 grisar i timmen, bedövas med plågsam koldioxidbedövning varje år bara i Sverige.

År 2021 slaktades 2 651 110 grisar i Sverige.(1) Grisar som lever utomhus under naturliga förhållanden ägnar ungefär 50 procent av dagen åt att böka och beta.(2) Bland grisarna i djurfabrikerna får de allra flesta aldrig komma ut.

Hjälp oss hjälpa grisarna i jul 

De flesta svenska grisar hålls inomhus hela sina liv och känner solljus för första gången i livet när de åker till slakteriet. Väl där utsätts de för en plågsam koldioxidbedövning som framkallar starkt obehag och kvävningskänslor innan de slaktas. Det behöver inte se ut såhär. Bli månadsgivare i Djurens Rätt och var med och förändra grisarnas framtid. 

Bli månadsgivare! 

Trängsel och tristess

Efter ungefär en månad skiljs smågrisarna abrupt från mamman. Det är mycket tidigare än den naturliga åldern för avvänjning, som är cirka 17 veckor.(3) De växande grisarna hålls  ofta i grupper om cirka tio grisar i en box som är runt nio kvadratmeter. Där är de sedan tills de väger över 100 kilo och anses klara för slakt. Uppfödningen sker inomhus i stora stallar. Miljön är mycket ensidig och stimulansfattig. Grisarna har ingenting att sysselsätta sig med. De får mat två eller tre gånger om dagen och det blir dagens höjdpunkter.(2) Trängsel och konkurrens leder till stor stress före och under utfodringen. 

Beteendestörningar och bogsår

Djur som inte får utlopp för sina naturliga beteenden utvecklar ibland beteendestörningar. Hos grisar är det inte ovanligt att stressen, trängseln, sysslolösheten och hungern i fabrikerna leder till att djuren börjar bita på varandras svansar och öron.(4) I många andra länder klipps svansarna av på de nyfödda grisarna för att förhindra detta. Årligen rapporteras runt 60 000-70 000 grisar med svansskada från slakterierna i Sverige.(5) En del suggor lider av smärtsamma liggsår, så kallade bogsår, bland annat på grund av de hårda golven.(6)  Enligt en svensk studie från 2008 hade hela tolv procent av de slaktade grisarna fullt utvecklade, smärtsamma magsår, och över 50 % hade någon påverkan på magsäcken.(7)

Kastrering

De nyfödda hangrisarna kastreras någon dag efter födseln. Ingreppet görs på omkring 3 000 grisar varje dag. Kastrering utan bedövning förbjöds i Sverige den 1 januari 2016. Kirurgisk kastrering med bedövning innebär mindre lidande än utan bedövning, men kastreringen innebär alltid en stressande hantering av grisarna. Att ge bedövningsmedel innebär mer och längre hantering och fasthållning av grisarna. Injektion av bedövningsmedlet kan också innebära smärta och bedövningen i sig tar inte bort all smärta i samband med ingreppet.  Anledningen till att grisarna kastreras är att de som äter griskött ska slippa så kallad galtlukt, som är en obehaglig lukt och smak hos köttet från en del okastrerade hangrisar.(8) En annan anledning till kastreringen är att grisarna hålls så trångt att de inte kan gå undan från varandra och att de är sysslolösa. I sådana begränsande miljöer kan grisarna skada varandra på grund av aggressiva och sexuella beteenden, och detta blir värre utan kastrering.(9) Så kallad vaccinering mot galtlukt, också kallad immunokastrering, är en mer skonsam metod än den kirurgiska kastreringen. Den metoden är än så länge ganska ovanlig i Sverige.(8)

Transporter och slakt

Vid ungefär sex månaders ålder transporteras grisarna till slakt. På slakterierna är gasning med koldioxid den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av grisar, både ekologiskt och konventionellt uppfödda. Grisarna drivs in i en hisskorg som sänks ned i ett schakt med koldioxid för att de ska förlora medvetandet. Grisar upplever starkt obehag och får kvävningskänslor av koldioxid, vilket gör att de kämpar för att ta sig ur hissarna under de 20 sekunder som det minst tar innan de blir orörliga.(10) Det kan ta uppemot 1½ minut i gasen innan de förlorar medvetandet.(11) Efter bedövningen dödas grisarna genom att halsen skärs upp och de förblöder, hängandes upp och ner.

Ekologisk grisuppfödning

Det finns två typer av ekologisk grisproduktion i Sverige: KRAV-godkänd och EU-ekologisk. För båda gäller att djuren ska få ekologiskt foder, det vill säga fritt från konstgödsel och besprutning, och att de ska få utevistelse. Men medan KRAV:s regler kräver utevistelse i gräsbevuxna hagar under sommaren,(12) räcker det att de EU-ekologiska grisarna får komma ut i en mindre rastgård med betongunderlag i anslutning till stallet. Drygt en procent av alla grisar i Sverige är KRAV-godkända och får komma ut på bete.(13) År 2021 var knappt tre procent av alla grisar som slaktades i Sverige så kallade ekologiska grisar (både KRAV-grisar och grisar från så kallad EU-ekologisk produktion medräknade).(14)

Djurens Rätts arbete på EU-nivå

Under 2023 ska EU-kommissionen presentera ett förslag på ny djurskyddslagstiftning på EU-nivå. Djurens Rätt arbetar aktivt för att förslaget som presenteras ska vara ambitiöst och utgå från djurens behov. När det gäller grisar vill vi se bland annat följande:

  • Ett slutdatum för användning av den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar vid slakt.
  • Stärkt djurskyddslagstiftning för transporter av djur.
  • Ett slut på all stympning, inklusive svans- och tandklippning och ett förbud mot den rutinmässig kirurgisk kastreringen.
  • Utrymmeskrav och krav på tillgång till bekväma viloplatser med strö som tillgodoser både komfort- och beteendebehov.
  • Ett förbud mot enbart spaltgolv.
  • Rätt till utevistelse.
  • Krav på att alla grisar ska hållas lösgående under hela sina liv, ingen fixering ska vara tillåten.
  • Ett förbud mot restriktiv utfodring, exempelvis sådan som tillämpas till suggor.

Rutinmässig svansklippning, tandklippning och tandslipning av grisar har varit förbjudet i EU i mer än 20 år, trots detta är det fortfarande vanligt förekommande i flera av medlemsländerna. I Sverige är svans- och tandklippning förbjudet. 

I samarbete med Eurogroup for Animals och flera andra organisationer har Djurens Rätt drivit kampanjen End Pig Pain. Den 19 november 2018 överlämnades fler än 1 miljon namnunderskrifter för ett stopp på stympningar av grisar, till Vytenis Andriukaitis, EU-kommissionär med ansvarar för hälsofrågor och livsmedelssäkerhet. 

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om djurfabriker.

Gör din röst hörd för grisarna. Det är tack vare alla medlemmar och givare som vi kan fortsätta kämpa för en djurvänlig värld. Ditt stöd möjliggör att arbetet för djuren kan fortsätta och gör att vi tillsammans kan sätta press på politiker och makthavare. Din röst behövs mer än någonsin för djuren. 

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Källor

  1. Sveriges officiella statistik (2022) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2022:05
  2. Wülbers-Mindermann M. et al. (2000) Beteendeanpassad svinhållning – för minskad stress och sjuklighet. SLU, Fakta Jordbruk 17:2000.
  3. Jensen P. (2006) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm, Natur och Kultur.
  4. Westin R. (2003) Svansbitning hos gris relaterat till individuell tillväxt och ras. Examensarbete 2000:46, SLU.
  5. Jordbruksverket, personligt meddelande 2012-10-24 samt Livsmedelsverkets slaktskadestatistik, personligt meddelande 2013-12-20 och 2016-12-20.
  6. Svenska Pig (2009). Bogsår – förekomst och riskfaktorer. Pigrapport 42, april 2009.
  7. Svenska Djurhälsovården (2008). Magsår hos svenska grisar – besättningsbundet. Djurhälsonytt, 2008-06-23.
  8. Immunokastrering - ett kontroversiellt  alternativ. Artikel i tidningen Grisföretagaren, 2015-01-28.
  9. Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
  10. Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority (EFSA).
  11. Atkinson, S. et al. (2015) Group stunning of pigs during commercial slaughter in a Butina pasternoster system using 80% nitrogen and 20% carbon dioxide compared to 90% carbon dioxide. Sveriges Lantbruksuniversitet, Department of Animal Environment and Health.
  12. KRAV regler, utgåva 2022
  13. KRAV (2022) Personligt meddelande.
  14. Sveriges officiella statistik (2022) Ekologisk animalieproduktion 2021.
Grisar

Läs mer

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer. 

Men att undvika att bidra till djurhållningen i djurfabriker genom köttkonsumtion kan också minska riskerna. Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier. Veganer kan dock fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här och i vår rapport från 2022.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa. 

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom coronapandemin och som också drabbade minkar på minkfarmer.

Läs mer här och i vår rapport från 2022.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem
Djurens Rätt har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Allt innehåll © 2023 Djurens Rätt om inte annat anges.