Hönor och tuppar

Hjälp oss göra burägg till historia

Omkring 300 000 hönor hålls fortfarande i burar i Sverige. Burarna är så trånga att hönorna inte ens kan burra upp sina fjädrar.

Djurens Rätt arbetar för att göra burägg till historia. Vi har under många år arbetat aktivt med att förbättra situationen för hönorna och tillsammans med våra medlemmar har vi lyckats få alla livsmedelskedjor att göra buräggen till historia.

Bli medlem idag och ta ställning för hönorna

Trånga burar

Av hönorna i Sverige levde ungefär 3,5 procent, motsvarande omkring 300 000 hönor, i burar år 2021.⁽¹⁾ De burar som är tillåtna i Sverige ska innehålla inredning som ska fungera som ströyta, rede och sittpinnar. Burarna kallas därför ibland för inredda. Det får vara högst 16 hönor i en sådan bur och ytan per höna är minst 600 kvadratcentimeter.⁽²⁾ Det är mindre yta än ett A4-ark.

Det begränsade utrymmet gör att hönsen inte kan flyga, och det är för trångt för att de ska kunna sträcka på benen och vingarna, eller ens burra upp fjädrarna. Hönor behöver betydligt större utrymme än burarna medger för att utföra många viktiga beteenden, som att putsa sig.^{(3, 4)} 

Inredningen i burarna fyller inte heller sin funktion. Forskning har visat att många hönor aldrig besöker ströbaden.⁽⁵⁾ Det kan bero på att hönan knappt får plats att göra sitt sandbadebeteende i ströbadet och att de annars brukar sandbada i grupp. I Sverige är det även tillåtet att endast ge tillgång till ströbadet fem timmar per dygn.⁽²⁾

Det "rede" som erbjuds är ett sluttande gallergolv utan bäddmaterial. Sittpinnarna är nära golvet och uppfattas antagligen inte av hönorna som den upphöjda sovplats de behöver.⁽⁶⁾

Grupper på tusentals hönor

Av de hönor som inte hålls i bur hålls de flesta "frigående inomhus" i grupper på tusentals eller till och med tiotusentals hönor.⁽¹⁾ Medan höns i naturligt sammansatta flockar är sällan fler än 20–30 individer.⁽⁷⁾ De stora gruppstorlekarna i äggindustrin innebär att hönorna utsätts för en social situation som de inte är anpassade för. Ett allvarligt problem i stora grupper är onormala beteenden som till exempel fjäderplockning och kannibalism. Beteenden som även förekommer i allvarlig grad i burarna, på grund av sysslolöshet.⁽⁸⁾

Det blir ofta även en väldigt hög ammoniakhalt och dålig luftkvalitet i de stora hallarna. Det har gjort att högre nivåer av ammoniak tillåts enligt lagstiftning i vissa frigående system, eftersom det är svårt att ha lägre nivåer.⁽²⁾

Korta liv och plågsam död

Hälften av alla kycklingar som kläcks på kläckerier, som är anslutna till äggfabrikerna, är tuppar. Eftersom tuppkycklingarna inte lägger ägg, eller är tillräckligt snabbväxande för köttproduktion, dödas de direkt efter att de kläckts. Minst 15 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag i Sverige genom gasning eller malning/maceration.⁽⁹⁾ Forskning pågår för att kunna könsbestämma äggen redan innan de kläcks för att slippa avlivningen, och vissa andra länder i Europa har infört förbud mot avlivning av tuppkycklingar.

Hönorna i äggfabrikerna dödas när de är cirka 1 ½ år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen och är bensköra efter den krävande äggläggningen. Ungefär hälften av hönorna transporteras till ett slakteri för att dödas.^{(9, 10)} Årligen dör upp emot 10 000 svenska hönor i samband med sådana transporter på grund av t.ex. skador eller bristfällig ventilation.⁽¹¹⁾ 

På slakteriet bedövas hönorna med el.⁽⁹⁾ Vid elbedövning hängs hönorna upp i benen vid fullt medvetande och får sedan huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp. Håkantorp slakteri slaktar hönor från äggindustrin.

De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl i stallet de tillbringat större delen av sitt liv. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet.^{(12, 13)}

En del av de utsorterade hönorna gasas ihjäl i ett mobilt slakteri, "Chickpulp", som sedan maler ner de döda hönsen till minkfoder.⁽⁹⁾

Hönor med utevistelse

Ca 14 % av hönorna i Sverige finns inom den ekologiska äggindustrin och ca 4,5 % betecknas som "frigående utomhus".⁽¹⁾ De bor på liknande sätt som "frigående inomhus", men har tillgång till utevistelse under de varmare årstiderna. Skillnaden för de ekologiska hönorna är att de hålls i något mindre grupper, men fortfarande tusentals, och det får vara högst sex hönor per kvadratmeter istället för nio.⁽¹⁴⁾ 

Det är samma högproducerande raser, samma slaktmetoder och samma kläckerier, där tuppkycklingarna dödas, som används inom ekologisk äggproduktion och "frigående utomhus". 

Sju miljarder individer i äggfabriker

Hönor står för över 90 procent av den globala äggproduktionen och totalt hålls omkring sju miljarder hönor i fångenskap för att producera ägg. Länder med störst äggproduktion är Kina, Indien och Indonesien.⁽¹⁵⁾ I dessa länder hålls de flesta av hönorna i oinredda burar, även om viss förändring är på väg.

Hönor får inte hållas i oinredda burar sedan 2012 inom EU.⁽¹⁶⁾ Alla ägg inom EU ska vara märkta med en kod som visar vilket land ägget kommer ifrån, vilken lantbrukare som producerat ägget och vilken produktionsmetod som använts. Först i koden finns en siffra som visar vilken produktionsmetod som använts.⁽¹⁷⁾

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterial om djuren i djurfabriker.

Om du vill veta mer om Djurens Rätts arbete för djuren – klicka här.