Kycklingindustrins klimatpåverkan

Konsumtion av kycklingar leder inte bara till att fler djurindivider dör jämfört med annan köttproduktion, utan också till en relativt stor klimatpåverkan vid jämförelse med växtbaserade alternativ.⁽¹⁾ Trots det har kycklingkonsumtionen snabbt ökat både i Sverige och världen.^{(1, 2)} 

Livsmedelsverket rekommenderar den svenska befolkningen att minska sin köttkonsumtion i helhet, inklusive kycklingkött.^{(3, 4)} FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har till och med kommit fram till att utsläppen från små idisslare kan antas vara lägre än från kycklingar, eftersom kycklingarna är så många och äter sådant människor kan äta.⁽⁵⁾ Även Världsnaturfonden anser att samhällets hela köttkonsumtion behöver minska av bland annat klimatskäl, och att det inte räcker med att enbart minska mängden rött kött. År 2021 fick nästan allt kycklingkött rött ljus i organisationens Köttguide.⁽⁶⁾

Den ökande efterfrågan på kycklingkött är inte bra för klimatet även om kycklingkött marknadsförs som ett klimatvänligare alternativ.⁽⁷⁾ 

Är något kött bra för klimatet?

Kött är den livsmedelsgrupp med störst negativ klimatpåverkan. Tillsammans med mejeriprodukter orsakar produktionen av kött mer än hälften av jordbrukets totala mängd växthusgasutsläpp.⁽²⁾ Årligen konsumerar varje svensk som äter ”normalkost” livsmedel med utsläpp på ungefär 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år. En växtbaserad kost kan till skillnad från det hamna så lågt som 0,3 ton koldioxidekvivalenter per år och person.⁽⁸⁾

Kycklingproduktion genererar ungefär 2–5 kilogram koldioxidekvivalenter växthusgasutsläpp per kilogram benfritt kycklingkött.⁽⁹⁾ Det är en mindre mängd utsläpp än de flesta andra typerna av kött, men fortfarande upp till tio gånger mer än för olika växtbaserade proteinrika alternativ.^{(2, 9, 10)}

Kycklingar äter sådant som människor kan äta

Dagens kycklingar lever intensivt vilket ställer stora krav på vilken sammansättning av foder de får.⁽¹¹⁾ Det innebär att de måste äta ett proteinrikt foder gjort på till exempel soja, eller till och med fiskmjöl, för att de ska växa så snabbt som möjligt. De flesta svenska kycklingar får i dagsläget ett foder som består av spannmål, baljväxter (soja från Sydamerika), oljeväxter och ibland  biprodukter från livsmedelsindustrin.⁽¹⁾ Svenska kycklingar får eventuellt mer certifierad soja än i andra länder, men kontrollen är bristande.⁽¹²⁾

Kycklingarna behöver äta minst 1,75 kg foder för varje kilo levande vikt.⁽¹³⁾ Det innebär att ungefär 3–4 kg foder går åt för varje kilo kött som kan produceras från kycklingarna.⁽¹⁴⁾ Även om de är effektivare ”foderomvandlare” än grisar eller nötkreatur är det fortfarande mer effektivt att människor äter sojan och spannmålen direkt.⁽¹⁵⁾ Eftersom kycklingar har en större andel soja i sitt foder än andra djur i djurfabrikerna, kan deras klimatbelastning också beräknas som högre än grisarnas.⁽⁴⁾ Kycklingindustrin är den industri som använder mest soja i hela världen, ungefär 37 % av all soja som används i världen går till kycklingar och höns för att producera kött och ägg.⁽¹⁶⁾ 

Ungefär 40 % av all ätbar mat som odlas globalt går direkt till djur inom animalieproduktionen istället för till människor.⁽¹⁷⁾  En förbrukningsminskning av alla sorters kött kan leda till att mätta fler hungriga människor samtidigt som det minskar antalet folkhälsosjukdomar orsakade av övervikt.⁽¹⁸⁾ Det finns inte några hälsoskäl för att äta så mycket kött som det görs idag i Sverige.⁽²⁾

Tillverkning av foder står för den största delen av kycklingproduktionens utsläpp av växthusgaser, ungefär 80 %.^{(3, 12)} Enbart 7 % av kycklingproduktionens klimatpåverkan beror på transporter.⁽⁵⁾ Soja från Sydamerika, som 15–20 % av kycklingarnas foder består av,^{(13, 19)} odlas i många fall i monokulturer på avskogad och ny mark vilket gör att stora mängder kol frigörs i samband med odlingen.⁽⁵⁾ Sådan typ av odling som kräver ny mark är väldigt negativt för klimatet och står ensamt för ungefär 21 procentenheter av foderproduktionens klimatpåverkan för kycklingar.⁽⁷⁾ Det är omöjligt att köpa tillräckligt mycket hållbart odlad soja om köttproduktionen ska vara densamma inom EU, som den var 2021.⁽²⁰⁾

Naturvårdsverket har hävdat att det inte finns något klimatvänligt med kycklingproduktion så länge inte miljövänligare, mer närproducerat foder börjar användas.⁽²⁾ Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet har kommit fram till att uppfödningen av kycklingar måste minska, till ungefär hälften mot idag, för att minska importen av soja.⁽²¹⁾

Kycklingar behöver uppvärmda stall

Den näst största energianvändningen vid kycklingproduktion är uppvärmning av stallen som kycklingarna hålls i.^{(11, 22)} Det behöver vara varmt för att kycklingarna ska överleva och växa fort. Ibland används fossila bränslen, men om uppvärmning av stallen sker genom eldning av t.ex. spån blir energianvändningen mindre.

Kycklingar bidrar inte till "öppna landskap"

Kycklingar av mer hälsosamma hybrider än turbokycklingar, och som också får vara utomhus, har större möjligheter att äta sådant som inte vi vill eller kan äta som exempelvis biprodukter från livsmedelsindustrin och insekter de hittar ute.⁽¹⁵⁾ Kycklingarna skulle då också få en mycket bättre välfärd. Men till skillnad från växtätande och betande djur bidrar inte kycklingar till de svenska miljömålen ”rikt odlingslandskap” eller ”rikt växt- och djurliv”.^{(2, 3)}

Om uppfödningen blir mindre intensiv hamnar kostnaderna på prislappen, istället för som idag då den sker på bekostnad av djurvälfärden. 

All animaliekonsumtion behöver minska

Att bara utesluta rött kött och byta ut det mot kycklingkött skulle ha negativ påverkan på klimatet eftersom efterfrågan på intensivt odlad soja och spannmål skulle öka.⁽¹⁵⁾ Samtidigt skulle djurvälfärden bli sämre eftersom fler individer skulle behöva födas upp för samma mängd kött.^{(2, 15)} All animaliekonsumtion behöver minska för att komma tillrätta med de klimatproblem som finns.^{(2, 23)}

• En helt växtbaserad kost är bäst ur klimatsynpunkt⁽²⁴⁾ och minskar utsläppet av koldioxidekvivalenter med minst 0,8 ton per person och år, vilket är upp till fem gånger mer effektivt än bara minskad köttkonsumtion.⁽²⁵⁾
• Växtbaserad kost kräver mindre mängd odlad mark och har lägre växthusgasutsläpp både räknat per 1 000 kalorier och per kilogram livsmedel än alla typer av animalier. Produktion av kycklingar kräver 3,7 m² odlad mark per 1 000 kalorier vilket är betydligt mer än för växtbaserade alternativ.⁽⁸⁾
• Om alla skulle äta växtbaserat skulle det bara krävas hälften så mycket odlingsmark som finns idag även om befolkningen skulle öka, samtidigt som viss biobränsleproduktion odlas istället för livsmedel på en del mark. När mark sparas genom en minskad animaliekonsumtion skulle de vilda djuren kunna få mer plats⁽²³⁾ vilket gynnar det svenska miljömålet rikt växt- och djurliv.⁽²⁾

Hållbarhet måste ta hänsyn till djurvälfärd

Jordbruksverket gick år 2012 ut med att djurhälsa också behöver tas hänsyn till inom hållbar utveckling och att privata vinstintressen inte får gå utöver det ansvaret.⁽²⁶⁾ Många klimatberäknande studier tar inte hänsyn till djurvälfärden.

En minskad kycklingkonsumtion är det som kan spara flest djurliv, förutom minskad fiskkonsumtion.⁽²⁷⁾ Den sammanlagda animalieproduktionen och -konsumtionen behöver minska med minst 30 % fram till 2030 för att komma tillrätta med de största klimatproblemen.⁽²⁸⁾

Vad vi äter har stora konsekvenser för klimatet och djuren. De allra flesta vill konsumera hållbara varor med hänsyn till både djur, människor och miljö.