Hoppa till huvudinnehåll
Illustration som visar en kalv som sticker ut sitt huvud ur en öppning, den har en märkning i örat. Bilden symboliserar livsmedelsindustrin

Djur i livsmedelsindustrin

Livsmedelsindustrin är det område där det största antalet djur används, antingen för att producera mat eller för att själva bli mat. På ett år dödas omkring 100 miljoner djur i den svenska livsmedelsindustrin.

Den ovanstående uppdelningen är egentligen överflödig, eftersom även de djur som används för produktion av ägg och mjölk dödas när de anses uttjänta. Som en följd av hård avel och hög produktion sker detta i regel efter några få år, eller ännu kortare tid. Några av de djur som dödas för att bli mat i Sverige är fiskar, kycklingar och grisar. Gemensamt för dessa djur är att de alla känner smärta och lidande. Fiskar skriker inte på samma sätt som grisar, men det betyder inte att fiskar inte lider när de fångas och kvävs i luften.

De allra flesta människor blir illa berörda när de ser ett nyhetsinslag om djur som lider under transporter eller misshandlas på slakteriet. Sådana inslag följs ofta av en våg av debattprogram och upprörda insändare. Det ställs krav på ökad kontroll och strängare regler. Djurens Rätt arbetar för sådana omedelbara förbättringar av djurens förhållanden, men vi stannar inte vid det. Vi anser att all uppfödning av djur inom livsmedelsindustrin innebär ett oacceptabelt utnyttjande av djuren, eftersom det tar ifrån dem deras liv. Djur är inte mat!

Vanliga frågor

Vad ska jag välja om jag vill äta bra kött? Har Djurens Rätt en lista?

Djurens Rätt arbetar för ett samhälle fritt från djurförtryck, och det innebär att vi vänder oss emot allt dödande och utnyttjande av djur. Även om djur kunde födas upp på ett bra sätt skulle vi tycka det var fel att ta deras liv - på ett sätt ännu mer fel än om de lever i misär, eftersom de då går miste om så mycket mer. Vi uppmanar därför till en kost utan kött och andra animalier, och vi menar att det är det bästa sättet att som konsument förändra för djuren. Ju färre djur som föds upp, desto större chans att de som är kvar kan få det lite bättre. Vi har därför inte heller några rekommendationer runt det "bästa valet" av animalier, eftersom vi tycker att det bästa valet är veganskt!

Samtidigt finns det förstås grader inom djuruppfödningen. Det många som undrar över hur djuren har det inom olika produktionsformer, och vi är måna om att sprida så korrekt information som möjligt. På vår hemsida under rubriken Lär dig mer - Djur i livsmedelsindustrin  beskriver vi hur kött- mjölk- och äggindustrin ser ut i Sverige. Vi beskriver också de generella skillnader som finns mellan konventionell och ekologisk/certifierad produktion. Några märkningar som finns idag av animaliska produkter kan också vara bra att känna till för att veta vad de egentligen innebär för djuren.

Svenskt Sigill är en märkning som inte går längre än svensk lag när det gäller djurskydd, men som visar att extra kontroller gjorts. EU-ekologiskt och KRAV går längre på vissa områden. Det är ganska stor skillnad mellan de två märkningarna när det gäller grisar, där KRAV kräver beteshagar sommartid och EU-ekologiskt endast betongverandor.  I övrig djurhållning är skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion ganska marginell. De båda ekologiska märkningarna kräver utevistelse, och det är förstås ett plus, speciellt för kycklingar, grisar och hönor som annars nästan aldrig får komma ut. Men i övrigt ser uppfödning, transporter och slakt likartade ut. Mjölkindustrin är ett exempel där skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt är liten från djurens perspektiv. Till exempel så tas kalvarna i regel ifrån kon inom ett dygn från födseln i båda produktionsformerna, trots att det naturliga för dem vore att leva tätt tillsammans i flera år och dia i minst ett halvår.

EU-lagstiftning kräver att alla äggförpackningar och varje ägg ska vara märkt med produktionsform. En trea först i stämpeln betyder burägg, en etta eller nolla att hönorna fått komma ut på sommaren. Vi är positiva till en liknande, obligatoriskt märkning av alla animaliska produkter.

Så gott som all slakt sker på ett likartat sätt för varje djurslag, oavsett om köttet sedan kallas ekologiskt eller inte. För kycklingar och grisar är bedövningsmetoderna mycket plågsamma. Kycklingarna kan antingen hängas upp i benen vid fullt medvetande, eller gasas med koldioxid. Grisar gasas också med koldioxid, vilket tar uppemot 20 sekunder och innebär kraftig panik och frätande smärta i halsen och lungorna innan medvetslöshet inträder. För nötdjur, får och hästar går själva bedövningen snabbare, men uppstallningen i de bullriga och trånga lokalerna är desto värre. Speciellt jobbigt blir det förstås för de djur som gått ute på stora marker innan, och kanske aldrig varit mellan fyra väggar. Själva dödandet sker för alla djurslag genom att halsen skärs upp och de förblöder till döds.

Gemensamt för all djurindustri är att djuren kontrolleras och begränsas, pressas till att växa fort eller att få mängder med ungar eller ägg, som tas ifrån dem. Det är långt ifrån ett naturligt liv. Den hårda aveln har lett till att många djurarter skulle ha svårt att klara sig i det vilda, och i vissa fall kan de varken para sig själva eller ens leva till vuxen ålder. Allt detta gäller i allmänhet för både ekologisk och konventionell produktion.

Här är en länk till avsnitten om livsmedelsindustrin på vår hemsida. Här kan du läsa om förhållandena under uppfödning och slakt samt lite om alternativa produktionsformer för respektive djurslag.

Är du nyfiken på vegetarisk mat kan du beställa vårt gratis inspirationsmagasin Välj Vego genom att sms:a VEGO till 72 120 eller fylla i formuläret här: http://www.djurensratt.se/valj-vego

Länk till svaret

Vad ska jag göra om någon vanvårdar eller misshandlar ett djur?

Det första som man i alla fall kan försöka med är att faktiskt prata med personen ifråga om det inte känns alltför obehagligt. Säg att du uppmärksammat att hunden inte verkar må bra, osv.

Beroende på vilken reaktion man får går man vidare på lite olika sätt.

Går det inte den här vägen, ring till länsstyrelsen och be att få prata med en djurskyddsinspektör. Be att hen gör ett oanmält besök hos din granne, det är deras uppgift. Be också att få se inspektionsprotokollet efter besöket.

Om det är fråga om uppenbart djurplågeri, anmäl även ärendet till polisen. Man kan vara anonym. Djurskyddsinspektörer är ofta överbelastade och polisen prioriterar sällan djurskyddsfall, men ge inte upp! Ibland kan man behöva ligga på lite extra själv för att verkligen se att det händer något.

Länk till svaret

Djuruppfödningen är väl mycket värre utomlands?

Den svenska djurindustrin är, liksom djurindustri i andra länder, full av problem för djuren. Djuren drivs till att producera stora mängder mjölk och ägg eller växa i snabb takt. Uppväxtmiljöerna tillgodoser inte djurens behov av att utföra sitt naturliga beteende. I samband med transporter skadas och självdör varje år över 150 000 individer. Vid slakteriet väntar en för djuren ny och skrämmande omgivning och personal som jobbar under hård tidspress.

Den här hanteringen borde inget djur behöva utsättas för. Att det i vissa fall är värre någon annanstans gör det inte okej att stödja något inom landet som också är dåligt.

Läs gärna mer om djurens situation i den svenska livsmedelsindustrin här.

Länk till svaret

Vad tycker Djurens Rätt om halalslakt?

Djurens Rätt anser att djur är individer med rätt att leva sina liv för sin egen skull och är därför emot all slakt av djur i livsmedelsindustrin. Begreppet halalslakt används ofta när det som egentligen avses är slakt utan bedövning, trots att det inte är samma sak. Halalslakt kan ske med bedövning, och mycket slakt utan bedövning är inte halalslakt utan kött från konventionell slakt som säljs utan särskild märkning.

Slakt utan bedövning är plågsamt

Djurens Rätt anser att det av djurskyddsskäl inte ska vara tillåtet att döda djur utan föregående bedövning. Avblodning utan föregående bedövning är mycket plågsamt.

Hur ser det ut i Sverige idag, är halalslakt tillåtet?

Halalslakt är tillåtet, men inte slakt utan bedövning. Enligt svenska djurskyddsbestämmelser måste djur bedövas innan avblodning. Halalslakt i Sverige och på många andra platser skiljer sig alltså inte djurskyddsmässigt från hur andra djur i Sverige slaktas.

Varför stoppas inte importen av kött från djur som slaktats utan föregående bedövning?

Det är inte möjligt för enskilda medlemsländer att förbjuda import av varor som är tillåtna att producera i andra medlemsländer. Detta skulle strida mot reglerna om fri rörlighet av varor inom EU:s interna marknad. Så länge det är tillåtet att slakta djur utan bedövning i EU:s medlemsländer är det inte möjligt för Sverige att införa ett förbud mot importen. EU-parlamentets miljöutskott och den svenska regeringen vill se ett krav på obligatorisk märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning.

Vad gör Djurens Rätt?

Vårt mål är ett samhälle fritt från djurförtryck, där alla djur har rätt att finnas till för sin egen skull. Vi är därför emot all slakt. Men vi arbetar också för förbättringar för de djur som lever här och nu. Det innebär att vi arbetar både nationellt och internationellt för att reglerna kring slakt ska bli så bra som möjligt för djuren. Några exempel på frågor som Djurens Rätt driver:

  • Mot att djur skadas och självdör i samband med transporter till slakterierna.
  • Mot levande upphängning av fåglar på slakterier och den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar och fiskar som är praxis i Sverige.
  • För en obligatorisk märkning av kött där det anges om bedövning använts vid slakt.
  • För ett förbud mot slakt utan bedövning i EU.

Läs mer om slakt utan bedövning här

För mer information om islam och djurrätt, lyssna gärna på podradioavsnittet Islam som grund för djurrätt, en föreläsning med  Muhammad Muslim Eneborg anordnad och inspelad av Djurens Rätt Stockholm.

Länk till svaret

Vad tycker Djurens Rätt om In vitro-kött

Vi skulle hellre se en utveckling där man satsade resurser på att utveckla vegoprodukter, även om in vitro-kött naturligtvis är bättre än "vanligt" kött. I dagsläget ser vi tre problem:

  1. Ursprungscellerna måste tas någonstans ifrån, dvs från djur. Man behöver starta upp nya odlingar från ursprungsceller ganska ofta, eftersom odlingarna åldras på olika sätt med tiden, och vilket bland annat innebär att cancerceller tar över kulturerna. De som förespråkar in vitro-kött säger att man kan ta celler från djuren smärtfritt och att det behövs få djur, men det finns naturligtvis inga garantier för att det kommer att bli så i framtiden. I egenskap av en organisation för djurens rättigheter kan vi konstatera att det inte ligger i deras intresse att användas på detta sätt.
  2. In vitro-kött kommer att klassas som "Novel foods" under EU-lagstiftning, vilket innebär att djurförsök kommer att krävas för att testa säkerheten för människor.
  3. In vitro-kött ser ut att komma bli oerhört resurskrävande, och vår bedömning är att man skulle komma mycket längre gällande produktutveckling av alternativ om dessa resurser istället satsades på produkter med vegetabilisk bas och utveckling av de vegetariska råvaror som redan finns idag t ex sojakött.
Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem