Bin

Honung är binas foderförråd som de kämpat hårt för att framställa innan det tas ifrån dem av människor. Forskning visar att bin är mycket läraktiga och kan känna smärta.

Honung består av nektar som bina samlar ihop under sommarhalvåret, som omvandlas genom bearbetning i magen.⁽¹⁾ Honungen är binas foderförråd, som gör att de klarar vintern och perioder med mindre mat. Beroende på hur regnig sommaren är och hur hård och lång vintern blir, har kupan behov av olika stora mängder honung, och ibland kan det bli ett överskott. Det är inte överskottet som tas av människor, utan det är större delen av förrådet som töms. Istället utfodras bina med vanligt socker eller särskilt bifoder.⁽²⁾

Även vaxet som bina bygger sina bon av tas av människor och används som ytbehandlingsmedel, i godis och till hygien- och kosmetikaprodukter.

Här kan du läsa mer om hur du kan bli en djurvänlig konsument.

Vingklippning

Det är inte ovanligt att biodlaren klipper av en bit av drottningens vinge, för att förhindra att kolonin, med drottningen i spetsen, lämnar kupan.⁽³⁾

Flyttas för pollinering

Både bin och jordhumlor utnyttjas som pollinatörer i lantbruket. Vissa grödor är beroende av insektspollinering för att ge någon skörd, men de vilda bina minskar i antal och kan bli utkonkurrerade av tama bin om inte antalet blommor ökar.⁽⁴⁾ För att öka skörden, av framförallt ekologisk odling, transporteras ibland bin och jordhumlor för att pollinera på andra ställen än sitt ursprungliga hem. Transporterna kan vara stressande och förvirrande för humlorna och bina, som har mycket bra navigeringsförmåga och ofta flyger tillbaka och letar efter kupan där den brukade stå.⁽⁵⁾

Bins upplevelseförmåga

Det har bedrivits ganska mycket forskning på bin, som visat att de har en avancerad kommunikation och är mycket läraktiga. Studier som gjorts har visat att bin reagerar på om de blivit skadade, och att reaktionen blir mindre om de får smärtstillande medel.⁽⁶⁾ Detta är en tydlig indikation på att bin kan känna smärta.

Fördjupning: Förmåga till smärta och lidande hos ryggradslösa djur.

Om du vill veta mer om Djurens Rätts arbete för djuren klicka här.

Källor

Vásquez A. & Olofsson T. (2005) Honungens betydelse för människans hälsa – en översikt. Mikrobiologiska laboratoriet, Lunds universitet.
Sveriges Biodlares Riksförbund. Hur man blandar vinterfoder. Sidan besökt 2022-01-19.
Allt om biodling. Vingklippning. Sidan besökt 2022-01-19.
Jordbruksverket. Bin och humlor. Sidan besökt 2022-01-19.
Jordbruksverket (2007) Öka skörden med honungsbin och jordhumlor. Jordbruksinformation 21–2007.
Núñez J. A. m.fl. (1997) Alarm Pheromone Induces Stress Analgesia via an Opioid System in the Honeybee. Physiology & Behaviour 63: 75–80.

Bin

Ryggradslösa djur

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer.

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.”

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret