Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Får och lamm

De flesta lamm i Sverige slaktas när de är ett halvår till ett år gamla. Både klippning och vallning innebär mycket stress för både får och lamm.

I juni 2018 fanns det ungefär 587 000 får i Sverige.(1) Får har rätt till utevistelse varje dag under två till fyra sommarmånader, beroende på vilken del av landet de finns.(2) Många går ute längre perioder än så, men i de större besättningarna är det inte ovanligt att får och lamm hålls inne på ganska små utrymmen under vinterhalvåret. I vissa besättningar föds en del av lammen på hösten eller vintern. Lammen slaktas då till våren utan att någonsin ha fått komma ut. För de får som gått ute och inte hanterats så mycket av människor blir dock infångandet, transporten och hanteringen på slakteriet desto mer stressande.

Slakt

År 2018 slaktades 280 190 får, varav nästan 240 000 var unga nog att kallas lamm.(3) Lammen skickas till slakt vid en ålder av omkring ett halvår till ett år. Den vanligaste bedövningsmetoden då får och lamm slaktas i Sverige är elektricitet genom hjärnan, som går via en tång som kläms åt runt huvudet.(4, 5) Därefter förblöder djuret genom att halsen skärs upp. Undersökningar på svenska slakterier har visat att för närmare 20 % av fåren var tiden mellan bedövning och avblodning alltför lång, upp till 69 sekunder.(4) Det här innebär en risk för att djuren vaknar till medvetande innan eller under avblodningen.(4)

Klippning

Fårklippning kan bli en mycket stressande upplevelse för fåren.(6) Alla får som finns idag måste klippas minst en gång om året.(2) Det gäller även de raser som själva fäller sin ull, eftersom fällningen i sig orsakar problem.(7)

Anledningen till att får behöver klippas är för att de har avlats för en extrem pälstillväxt, precis som exempelvis perserkatter och angorakaniner. De ursprungliga fåren har samma typ av päls som vanliga getter.(8) Ibland uttrycks att ullen är en gåva fåren skänker oss,(9) men sanningen är snarare att ullen är något som vi har avlat fram hos fåren och som bidrar till en hel del problem för fåren själva. Ull och hudar från svenska får slängs ofta eftersom den inte kan konkurrera med den speciella och billigare ull som produceras i bland annat Australien. Läs mer om ullproduktion här.

Vallning

Vallning är mycket stressande för de djur som utsätts, inte minst för får som är utpräglade flyktdjur. Hjärtfrekvensen hos ett får som ser en man med hund närma sig går upp med 84 slag i minuten.(10) Det kan jämföras med den välkänt stressande upplevelsen av att skiljas från sin flock, som ger fåren en ökad hjärtfrekvens med 20 slag i minuten.(10)

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om livsmedelsindustrin.

Källor

  1. Sveriges officiella statistik (2019). Lantbrukets djur i juni 2018.
  2. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fårhållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:26, Saknr L107.
  3. Sveriges officiella statistik (2019) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2018:12.
  4. Livsmedelsverket (2010). Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Livsmedelsverkets rapportserie nr 16/2010.
  5. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2012:27, saknummer L20.
  6. Hargreaves, A.L. & Hutson, G.D. (1990). Changes in heart rate, plasma cortisol and haematocrit of sheep during a shearing procedure. Applied Animal Behaviour Science. 26, 1-2, 91-101.
  7. Gård- & djurhälsan (2016). Hygienguide för fårklippare.
  8. International Wool Textile Organisation. History of sheep. Sidan besökt 2019-02-27.
  9. Lammproducenterna. Att tänka på vid klippning. Sidan besökt 2019-02-27.
  10. Fraser, A.F. & Broom, D.M. (1997). Farm animal behaviour and welfare. CABI Publishing.
  11.  

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem