Förmåga till lidande hos fiskar
Frågan om fiskars förmåga till lidande har väckt mycket debatt under lång tid, men numera råder en utbredd enighet om att fiskar kan känna smärta.
Såväl EU:s expertmyndighet i djurskyddsfrågor(1) och det svenska centrumet för djurvälfärd(2) har under de senaste åren kommit med rapporter som säger att forskningen tyder på att fiskar kan uppleva smärta och annat lidande.
Vad är smärta?
Två olika begrepp används för att beskriva smärta: nociception, som är nervernas och musklernas reaktion när kroppen blir skadad, och smärta, som är den medvetna upplevelsen av smärta. För att det ska anses bevisat att någon kan känna smärta, måste den individen både ha nociceptorer (nervceller som tar emot smärtsignaler), ett centralt nervsystem som behandlar informationen, och reagera med sitt beteende på smärtan.(2)
Bevis för smärta hos fiskar
Det har först relativt nyligen visats att fiskar har nociceptorer(3) och plågsamma experiment har även visat att de upplever smärtan som negativ. När forskare injicerade bigift och ättiksyra i läpparna på regnbågslaxar, visade de tydlig påverkan genom att bland annat skrapa munnen mot botten, vagga fram och tillbaka, låta bli att äta och andas snabbare. De reagerade också apatiskt på nya föremål som sattes ner till dem.(3-5) När fiskarna fick smärtstillande medel, morfin, uppförde de sig däremot som vanligt.(4)
Fiskar kan också precis som andra ryggradsdjur tillverka morfinliknande ämnen, s.k. kroppsegna opiater, och deras funktion är rimligtvis just att lindra smärta.(6) Anledningen till att vissa forskare länge tvivlade på att fiskar kan känna smärta är att fiskarnas hjärnor är annorlunda uppbyggda än andra ryggradsdjurs. Till exempel så har de ingen neocortex, en hjärnstruktur som antas vara viktig för smärtupplevelsen hos bland annat oss primater.(6) Men fiskar har andra delar av hjärnan som fyller samma funktion. Dessutom har forskning visat att upplevelsen av smärta inte äger rum bara i en del av hjärnan utan att det är en mer komplicerad process.(6)
Fiskar minns och undviker smärta
En studie har visat att karpar som fångats på krok men sluppit undan undviker att ta ett bete i upp till tre år därefter.(7) Det visar tydligt att det är en obehaglig upplevelse att få en krok i munnen, och att det sätter djupa spår. Det har även gjorts liknande försök med torskar, där de flesta efter att ha nappat en gång inte tar ett bete på krok ens efter att de fått svälta.(8)
Rädsla
Lidande kan ta sig fler former än smärta; rädsla, ångest och stress är andra exempel. Genom experiment har forskare dragit slutsatsen att fiskar kan vara rädda.(9) De förvarnade fiskar om att något skrämmande skulle hända, och såg hur de valde att simma från platsen efter en stunds betänketid. Just betänketiden tyder på att det inte är fråga om ett reflexartat beteende utan ett medvetet övervägande.(10) Rädsla är, liksom smärta och stress, något som de flesta djur har stor nytta av för att överleva och klara sig i sin naturliga miljö.
Stress
Den fysiologiska stressreaktionen är i stort sett identisk hos alla ryggradsdjur, inklusive fiskar.(11) Precis som andra djur kan fiskar få bestående fysiska skador av kronisk stress.(11, 12)
Stressresponsen har utvecklats som ett sätt för djur att kunna ta sig ur akuta situationer genom att antingen slåss eller fly. I naturen är det mycket ovanligt att ett djur utsätts för långvarig stress, och därför är inte kroppen anpassad för att klara av det.(12) I fångenskap är det däremot vanligt med långvariga och upprepade situationer som är stressande för många djur.
Kronisk stress har bland annat setts hos små fiskar som trakasseras av större fiskar i fiskodlingar.(11) Fiskar som tvingas leva i vatten med låg syrehalt eller höga halter av skadliga ämnen och fiskar som ofta transporteras, hanteras eller trängs ihop visar också tecken på kronisk stress.(12) Trängsel har visats ge en ökad stressrespons hos lax och regnbågslax i odlingar.(13) En fisk som utsätts för långvarig stress äter sämre, växer långsammare, får nedsatt immunförsvar och blir lättare sjuk.(12)
Läs mer
- Läs mer om medvetande hos djur.
- Läs mer om fiskar i livsmedelsindustrin.
- Läs mer om fiskar som hålls i hemmet.
- Läs mer om smärta hos fiskar på fishpain.com (engelska).
Källor
- EFSA (2009) General approach to fish welfare and to the concept of sentience in fish. Scientific Opinion of the Panel on Animal Health and Welfare. The EFSA Journal 954, 1-27.
- Jalmlöv M., Steen M. & Röcklinsberg H. (2011) Kan fiskar känna smärta och/eller uppleva lidande? Rapport från Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), SLU.
- Sneddon L., Braithwaite V. & Gentle M. (2003) Do fishes have nociceptors? Evidence for the evolution of a vertebrate sensory system. Proceedings of the Royal Society of London B 270, 1115-1121.
- Sneddon L. (2003) The evidence for pain in fish: the use of morphine as an analgesic. Applied Animal Behaviour Science 83, 153-162.
- Reilly S., Quinn J., Cossins A. & Sneddon L. (2008) Behavioural analysis of a nociceptive event in fish: Comparisons between three species demonstrate specific responses. Applied Animal Behaviour Science.
- Chandroo K. P., Duncan I. & Moccia R. D. (2004) Can fish suffer?: Perspectives on sentience, pain, fear and stress. Applied Animal Behaviour Science 86, 225-250.
- Beukema J. J. (1970) Angling experiments with carp: decreased catchability through one trial learning. Netherlands journal of Zoology 20, 81-92.
- Fernö A., Huse G., Jakobsen P. J. & Kristiansen T. (2006) The role of fish learning skills in fisheries and aquaculture. I boken Fish cognition and behavior, ed. Brown C, Laland K & Krause J, Fish and aquatic resources series 11, Blackwell publishing.
- Braithwaite V. A. & Boulcott P. (2007) Pain perception, aversion and fear in fish. Diseases of aquatic organisms 75, 131-138.
- Yue S., Moccia R. D. & Duncan I. (2004) Investigation of fear in domestic rainbow trout using an avoidance learning task. Applied Animal Behaviour Science 87, 343-354.
- Huntingford F. A., Adams C., Braithwaithe V. A., Kadri S., Pottinger T. G., Sandoe P. & Turnbull J. F. (2006) Current issues in fish welfare. Journal of fish biology 68, 332-372.
- Pottinger T. (2008) The stress response in fish – mechanisms, effects and measurement. I boken Fish Welfare, ed Branson E J, Blackwell publishing.
- Turnbull J., Bell A., Adams C., Bron J. & Huntingford F. (2005) Stocking density and welfare of caged atlantic salmon: application of a multivariate analysis. Aquaculture 243, 121-132.