Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Hönor och tuppar

Hönor i bur.

Över 700 000 hönor i den svenska äggindustrin hålls i burar. De kan inte sträcka på vingarna ordentligt.

I den industriella äggproduktionen i Sverige hålls ca 8,9 miljoner hönor.(1) Genom avel och ljusprogram har hönorna påverkats att värpa nästan ett ägg om dagen, året runt. Det sliter mycket på deras kroppar. Tupparna får inte leva ens en dag.

Trånga burar

Av hönorna i Sverige lever ungefär 8 procent, motsvarande över 700 000 hönor, i burar.(1) De burar som är tillåtna i Sverige ska innehålla inredning som ska fungera som ströyta, rede och sittpinnar. Burarna kallas därför ibland för  inredda eller berikade burar. Det får vara högst 16 hönor i en sådan bur och ytan per höna är minst 600 kvadratcentimeter.(2) Det är mindre yta än ett A4-ark.

Det begränsade utrymmet gör att fåglarna inte kan flyga, och det är för trångt för att de ska kunna sträcka på benen och vingarna. Hönor behöver betydligt större utrymme än burarna medger för att utföra många viktiga beteenden, som att putsa sig.(3, 4) 

Inredningen i burarna fyller inte heller sin funktion. Forskning har visat att många hönor aldrig besöker ströbaden.(5) Det kan bero på att hönan knappt får plats att göra sitt sandbadebeteende i ströbadet och att de annars brukar sandbada i grupp. I Sverige är det även tillåtet att endast ge tillgång till ströbadet fem timmar per dygn(2), under en tid som kanske inte alltid passar hönorna.

Det "rede" som erbjuds är ett sluttande gallergolv utan bäddmaterial. Sittpinnarna är nära golvet och uppfattas antagligen inte av hönorna som den upphöjda sovplats de behöver.(6)

Grupper på tusentals hönor

Av de hönor som inte hålls i bur hålls de flesta "frigående inomhus" i grupper på tusentals hönor.(1) Medan höns i naturligt sammansatta flockar är sällan fler än 20–30 individer.(7) De stora gruppstorlekarna i äggindustrin innebär att hönorna utsätts för en social situation som de inte är anpassade för. Ett allvarligt problem i stora grupper är onormala beteenden som till exempel fjäderplockning och kannibalism. Beteenden som även förekommer i burarna på grund av sysslolöshet.(8)

Det blir ofta även en väldigt hög ammoniakhalt och dålig luftkvalitet i de stora hallarna. Det har gjort att högre nivåer av ammoniak tillåts enligt lagstiftning i vissa frigående system, eftersom det är svårt att ha lägre nivåer.(2)

Korta liv och plågsam död

Hälften av alla kycklingar som kläcks inom äggindustrin är tuppar. Eftersom de inte lägger ägg, eller är tillräckligt snabbväxande för köttproduktion, dödas de direkt efter att de kläckts. Ungefär 15 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag i Sverige genom gasning eller malning/maceration.(9) Forskning pågår för att kunna könsbestämma äggen redan innan de kläcks för att slippa avlivningen.

Hönorna dödas när de är cirka 1 ½ år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen. 

Över hälften av hönorna transporteras till ett slakteri för att dödas.(9, 10) Årligen dör upp emot 10 000 hönor i samband med sådana transporter på grund av t.ex. skador eller bristfällig ventilation.(11) 

På slakteriet bedövas hönorna med gas eller el.(9) Vid elbedövning hängs hönorna upp i benen vid fullt medvetande och får sedan huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp.

De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl på gården. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet.(12, 13)

En del av de utsorterade hönorna gasas ihjäl i ett mobilt slakteri, "Chickpulp", som sedan maler ner de döda hönsen till minkfoder.(9)

Ekologisk äggproduktion

Ca 16 % av hönorna i Sverige finns inom den ekologiska äggindustrin.(14) De bor på liknande sätt som "frigående inomhus", men har tillgång till utevistelse under de varmare årstiderna. Hönorna hålls i stallar i grupper på upp till 3000 individer och det får vara högst sex hönor per kvadratmeter istället för nio.(15) 

Det är samma högproducerande raser, samma slaktmetoder och samma kläckerier där tuppkycklingarna dödas som används även inom ekologisk äggproduktion och "frigående utomhus". 

Global äggproduktion

Hönor står för över 90 procent av den globala äggproduktionen och totalt hålls omkring 7 miljarder hönor i fångenskap för att producera ägg.(16) Länder med störst äggproduktion är Kina (med hela 39 procent av världsproduktionen), USA och Indien.(17) I dessa länder hålls de flesta av hönorna i oinredda burar.(16)

Hönor får inte hållas i oinredda burar sedan 2012 inom EU.(18) Alla ägg inom EU ska vara märkta med en kod som visar vilket land ägget kommer ifrån, vilken lantbrukare som producerat ägget och vilken produktionsmetod som använts. Först i koden finns en siffra som visar vilken produktionsmetod som använts:(19)

0. Ekologiska ägg
1. Ägg från hönor med tillgång till utevistelse
2. Ägg från frigående hönor inomhus
3. Ägg från hönor i bur

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterial om djuren i livsmedelsindustrin.

Källor

  1. Svenska Ägg (2020) Verksamhetsberättelse 2019. 
  2. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2019:23, saknummer L 111.
  3. Albentosa M.J. & Cooper J.J. (2004) Effects of cage height and stocking density on the frequency of comfort behaviours performed by laying hens housed in furnished cages. Animal Welfare 13: 419–424.
  4. Riddle E.R. m.fl. (2018) Space use by 4 strains of laying hens to perch, wing flap, dust bathe, stand and lie down. PLoS ONE 13(1): e0190532.
  5. Wall H. (2003) Laying Hens in Furnished Cages Use of Facilities, Exterior Egg Quality and Bird Health. Doktorsavhandling, SLU Uppsala.
  6. EFSA (2015) Scientific Opinion on welfare aspects of the use of perches for laying hens. EFSA Panel on Animal Health and Animal Welfare (AHAW).
  7. Neuschütz K. & Odén K. (2005) Höns – raser, skötsel, uppfödning. Natur & Kultur.
  8. Lay D. C. m.fl. (2011) Hen welfare in different housing systems. Poultry Science 90(1): 278–294.
  9. Jordbruksverket (2016) Matsvinn inom ägg- och matfågelproduktion.
  10. SCB (2020) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2019:12.
  11. Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2017-06-29 och 2020-05-17.
  12. EFSA (2004) Scientific Report of the Scientific Panel for Animal Health and Welfare on a request from the Commission related to welfare aspects of animal stunning and killing methods.
  13. Nimmermark S. m.fl. (2010) Koldioxidavlivning av värphöns i inhysningsstallar. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.
  14. Sveriges officiella statistik (2019) Ekologisk djurhållning 2018.
  15. KRAV regler 2019-2020.
  16. Statista. Leading egg producing countries worldwide 2018.
  17. Compassion in World Farming (2013) Statistics: Laying hens
  18. Rådets direktiv 1999/74/EG om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns.
  19. Rådets förordning (EG) nr 1028/2006 om handelsnormer för ägg.

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem