Kalkoner
Kalkoner har avlats för att växa snabbt, vilket bland annat gjort att de inte längre kan para sig naturligt. Sysslolösheten gör att många av dem börjar hacka på varandra.
År 2019 slaktades 497 410 stycken kalkoner i Sverige.(1) Kalkonuppfödningen liknar kycklinguppfödningen på många sätt. Kalkonkycklingarna kläcks i maskiner och transporteras sedan till uppfödningsanläggningarna.(2) Där sätts de in på golv i stora stallar med tusentals djur.
Hönorna är mindre än tupparna och dödas redan efter tio veckors ålder när de väger cirka 10 kilo. Tupparna får leva lite längre, ungefär 20 veckor, tills de väger cirka 17 kilo.(3) Jämförelsevis väger vilda kalkoner i genomsnitt 7,5 kilo (tuppar) respektive 4 kilo (hönor).(4)
Kalkonernas enorma storleksförändring från sin vilda anfader har inneburit att de inte längre kan utföra flera av sina naturliga beteenden, som att flyga upp på pinnar och att putsa sig. De kan inte heller para sig naturligt utan måste insemineras artificiellt.(4)
Trängsel och skador
Lagstiftningen anger en högsta gräns på 30 kilo levande kalkonvikt per kvadratmeter. För de flesta av kalkonuppfödarna, som är med i Svensk Fågels kontrollprogram, gäller dock andra regler. Då är den högsta tillåtna beläggningsgraden istället 40–45 kilo per kvadratmeter.(5) Det innebär att bönderna får hålla ungefär fyra hönor eller två tuppar per kvadratmeter, om dem uppnått "slaktvikt".
Fotskador är mycket vanligt hos kalkoner i livsmedelsindustrin. I en svensk studie av avelskalkoner, som blir äldre än de djur som ska slaktas, led 20 % av djuren av smärtsamma bölder under fötterna.(6) Detta beror på infektioner som de får av att gå runt i sin egen avföring.
Beteendestörningar
Fjäderplockning och kannibalism förekommer i kalkonuppfödning.(4) En svensk studie från 2003 såg att ca 70 % av alla avelskalkoner hade spår av hackning eller fjäderplockning på ryggen.(6) Det är den onaturliga hållningen av kalkoner som bidrar till att detta beteende utvecklas, som orsakar mycket lidande hos de djur som blir plockade eller hackade.(4) Dessutom var kannibalism den vanligaste dödsorsaken hos kalkonerna i studien.(6)
För att minska problemen med beteendestörningar och göra djuren lugna är det vanligt att man dämpar ljuset i stallarna så det är nästan helt mörkt.(6) Det finns inget lagkrav på att kalkoner ska få naturliga ljus- och mörkerperioder vilket det gör hos de flesta andra djur.(5)
Plågsam slakt
Kalkoner i Sverige slaktas genom att hängas upp i benen vid fullt medvetande, innan deras huvuden doppas ner i ett strömförande vattenbad som gör dem medvetslösa.(7) Därefter får de halsarna uppskurna. Mellan 300 och 500 kalkoner dör också varje år under transport, innan de kommit fram till slakteriet.(7)
Utevistelse är ovanligt
En mindre andel av kalkonerna som slaktas föds upp utanför branschorganisationen Svensk Fågel. Dessa anläggningar är i allmänhet småskaliga och djuren har då ibland tillgång till utevistelse.(8) Mer än 99 % av alla kalkoner i Sverige har ingen utevistelse alls.(9)
För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om livsmedelsindustrin.
Källor
- Sveriges officiella statistik (2020) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2019:12.
- Svensk Fågel. Produktionskedjan.
- Nilsson K. (2012) Kalkonproduktion i fårstall – synergieffekter. Examensarbete vid lantmästarprogrammet. Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU, Alnarp.
- Statens offentliga utredningar (2003) Kännande varelser eller okänsliga varor? SOU 2003:6. Bilaga 9: Biologiska karakteristika hos husdjur – Kalkoner (Meleagris gallopavo) av prof. I. Ekesbo.
- Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.; SJVFS 2019:23, Saknr L 111.
- Berg C. m.fl. (2003) Djurhälso- och djurskyddsaspekter på inhysning av avelskalkoner. SLU, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Specialarbete 20, Skara.
- Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2015-06-11 och 2020-05-17.
- Fredman R. (2005) Ekologisk och småskalig uppfödning av slaktkyckling och kalkon i Sverige. Examensarbete 2005:15. Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala.
- Sveriges officiella statistik (2019) Ekologisk animalieproduktion 2018. (Kalkoner finns inte ens listade)