Kaniner
Uppfödning av kaniner för kött är en stor industri i delar av Europa. Men uppfödning av kaniner för kött och päls eller ull förekommer även i Sverige.
Det är oklart hur många kaniner som slaktas i Sverige. Officiell statistik saknas, och branschen lämnar olika uppgifter: från 50 000 om året upp till 400 000 individer.(1, 2) Sveriges Kaninproducenters Förening är branschorganisation för de som föder upp kaniner till kött och organiserar runt 140 uppfödare år 2017 med i genomsnitt 40-50 avelshonor.(3) År 2012 hade de fem anslutna slakterier som alla slaktade runt 10 000 kaniner per år.(1) Uppfödningen är i regel småskalig och sker på hobbybasis, och slakten sker oftast hemma.
En del av de kaniner som slaktas är "restprodukter" från kaninavel som sker främst i utställningssyfte. Individer som inte väljs ut att användas i avel slaktas ibland för kött medan de är unga. Vanliga raser i köttproduktion är New Zealand white, blå wiener, fransk vädur, californian och belgisk jätte.(1) Sveriges Kaninavelsföreningars Riksförbund företräder de som framför allt är intresserade av rasavel, men många bedriver också slakt, ull- eller pälsproduktion. År 2012 hade ungefär 150 av deras 1400 aktiva medlemmar även köttproduktion.(1) Utöver dessa finns Föreningen Gotlandskaninen som avlar och slaktar rasen gotlandskanin.
Kött, päls och ull
De flesta kaniner slaktas vid 3-4 månaders ålder. Avelsdjuren lever i genomsnitt 4 år och deras kroppar används efter slakt till djurfoder eller charkprodukter.(4) Vid slakten händer det att skinnet tas om hand, men det är av låg kvalitet då huden är tunn hos unga kaniner. Om skinnet ska ge något betalt på pälsmarknaden krävs det att djuren är 7-8 månader gamla och tillhör någon av de speciella pälsraserna, som t.ex. rexkaninen.(4)
De kaniner som utnyttjas för ull tillhör också en särskild ras, angora. Deras päls består endast av underull och växer oavbrutet.(5) De klipps var tredje månad med sax i Sverige till skillnad från hur det görs i många andra länder där produktionen är större.(5) Kaniner som utnyttjas för päls eller ull hålls helt ensamma, för att minimera risken för skador på pälsen.(5) Det fanns 2012 uppskattningsvis mellan 50 och 75 uppfödare av angorakaniner i Sverige.(1)
Läs mer om ull, päls och skinn.
Ensamt och stimulansfattigt
De flesta vuxna kaniner hålls helt ensamma. Det går emot djurskyddslagstiftningen som säger att kaniner bör hållas i par eller grupp, men får fortgå eftersom det kan vara svårt att få vuxna kaniner att trivas ihop på små ytor.(6) De stora ytor som vuxna kaniner behöver för ett fungerande flockliv anses inte praktiskt möjliga i en storskalig och kommersiell produktion.
Därför hålls de flesta kaniner i burar eller små boxar. Burarna omöjliggör troligen flera viktiga naturliga beteenden, som att gräva, skutta och beta. Kaninerna lever ett stillasittande liv i miljöer utan stimulans.
Kaninuppfödning i andra länder
I flera europeiska länder är uppfödning av kaniner för kött en stor verksamhet. Kaninerna hålls ofta väldigt trångt i gallerburar, utan tillgång till vare sig strömedel eller stråfoder.(7) Denna uppfödningsform har fått kraftig kritik från djurvälfärdspanelen hos EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA.(7)
I Norge finns det bara lite uppfödning av kaniner för kött, och det är förbjudet att föda upp kaniner för päls.(8) Detta eftersom de norska myndigheterna menar att kaniner inte kan få utlopp för sitt naturliga beteende i små burar.(8)
För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om livsmedelsindustrin eller läs om djurvänlig konsumtion.
Läs om kaniner och skriv under medborgarinitiativet End the Cage Age, för ett slut på burhållning av kaniner och andra djur i Europas livsmedelsindustri.
Källor
- Jordbruksverket (2012) Konsekvensutredning till nya föreskrifter om kaniner, diarienummer 31-5376/12.
- Thulin, C-G. (2012). Rapport från seminariet "Kaniner, kaniner kaniner!" på KSLA. Citat från Gösta Jonsson, ordförande Sveriges Kaninproducenters Förening, Stockholm, 2012-03-22.
- Land Lantbruk. Allt fler kaninproducenter. Sidan besökt 2017-11-15.
- Jonsson, G., ordförande Sveriges Kaninproducenters Förening. Föredrag på seminariet "Kaniner, kaniner kaniner!" på KSLA, Stockholm, 2012-03-22.
- Åke Johansson, ordförande Sveriges Kaninavelsföreningars Riksförbund. Personligt meddelande 2012-03-15.
- Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:17) om villkor för hållande, uppfödning, försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, senast ändrad genom SJVFS 2015:34, saknr L80.
- The EFSA Journal (2005). The Impact of the current housing and husbandry systems on the health and welfare of farmed domestic rabbits. 267, 1-31.
- Dyrevernalliansen. Personligt meddelande 2012-03-21.