Det bästa och mest effektiva sättet att sluta bidra till att djur far illa är att välja bort dem helt från tallriken, och i stället välja vego. De allra flesta kycklingar trängs i djurfabriker i Sverige, medan en knapp procent ingår i ekologisk produktion. De ekologiska kycklingarna får möjlighet till utevistelse, men bara om de lever på sommaren. De är i större utsträckning av mer hälsosamma kycklingraser och har mer utrymme per kyckling, jämfört med i konventionella kycklingfabriker. Ekologiska anläggningar under miljömärkningen KRAV brukar rymma tusentals kycklingar i stället för tiotusentals som under märkningen Gula Pippin. Det är fortfarande stora grupper och trångt.

Om en produkt säljs som ekologisk kyckling är det bra att känna till att det är en miljömärkning och att det inte kan garantera att transport, bedövning och slakt går till på ett bra sätt ur djurens perspektiv. Slakt sker fortfarande innan kycklingen hunnit bli vuxen, innan tio veckors ålder.

Det korta svaret är nej. Förutom att produktion och konsumtion av kycklingkött leder till att fler djurindivider dör jämfört med annan köttproduktion, leder det också till en relativt stor klimatpåverkan vid jämförelse med växtbaserade alternativ. Det är alltid djurvänligare att välja vego, men också klimatvänligare.

• Kycklingproduktion genererar upp till tio gånger mer växthusgasutsläpp än motsvarande växtbaserade proteinrika alternativ.^{1, 2}
• Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation kan utsläppen från kycklingfabriker antas vara högre än de från uppfödning av små idisslare, eftersom kycklingarna är så många och äter sådant människor kan äta.³
• Naturvårdsverket har skrivit i en rapport att det inte finns något klimatvänligt med kycklingproduktion så länge inte miljövänligare, mer närproducerat foder, börjar användas.¹
• 80 % av kycklingindustrins klimatutsläpp kommer från fodertillverkning.⁴ Turbokycklingar äter upp till fyra kilo näringsrikt foder för varje kilo kött som produceras.^{5, 6} Fodret innehåller soja och spannmål som hade kunnat gå direkt till humankonsumtion i stället. Det är effektivare att mätta människor på odlad mat än att låta det gå igenom kycklingar.^{1, 7, 8}
• Soja från Sydamerika, som upp till 20 % av kycklingarnas foder består av,⁵ odlas i många fall i ohållbara monokulturer.⁴ Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet behöver antalet kycklingar i EU minska till hälften – för att få ned den ohållbara importen av fodersoja.^{9, 10}

Källor:

1. Naturvårdsverket (2011) Köttkonsumtionens klimatpåverkan – Drivkrafter och styrmedel. Rapport 6456.
2. Ripple W.J. m.fl. (2014) Ruminants, climate change and climate policy. Nature Climate Change 4(1): 2–5.
3. Gerber P.J. m.fl. (2013) Tackling climate change through livestock – a global assessment of emissions and mitigation opportunities. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.
4. MacLeod M. m.fl. (2013) Greenhouse gas emissions from pig and chicken supply chains – A global life cycle assessment. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.
5. Cederberg C. m.fl. (2009) Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-report no. 793. SIK – The Swedish Institute for Food and Biotechnology.
6. Piestun Y. m.fl. (2013) Thermal manipulations during broiler incubation alter performance of broilers to 70 days of age. Poultry science 92(5): 1155–1163.
7. UNSCN (2017) Sustainable diets for healthy people and a healthy planet. Discussion Paper.
8. Friel S. m.fl. (2009) Public health benefits of strategies to reduce greenhouse-gas emissions: food and agriculture. The Lancet 374: 2016–25.
9. Karlsson J.O. m.fl. (2020) Halting European Union soybean feed imports favours ruminants over pigs and poultry. Nature Food 2: 38–46.
10. Sveriges Lantbruksuniversitet (2021) Mindre gris- och fågelkött för att bli kvitt EU:s stora sojaimport.

Det är inte säkert för kycklingarna som dödas, och alltför ofta inte heller för människor. Både Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten rekommenderar noggrann hygien för all hantering av rått kycklingkött, vilket visar på att det är riskabelt för människor.^{1, 2} Det beror på risker för smitta av bakterier som salmonella och campylobakter, som orsakar hemska magsjukdomar. Det är ovanligt med salmonella i kycklingkött från Sverige eftersom det finns kontrollprogram som ser till att kycklingarna massavlivas om de har bakterierna.³ Konsumenten skyddas, men djuren – som inte själva blir sjuka – får inget skydd.

Campylobakter är vanligt på kycklingkött, och smittan har dubblerats de senaste åren. Det beror bland annat på ökad kycklingkonsumtion och på att bakterierna finns naturligt i kycklingarnas tarmar som ofta hamnar på köttet vid slakt. Det är vanligare att bakterier från avföring hamnar på kycklingkött än på annat kött på grund av hur slaktprocessen ser ut. Mer vatten används vid slakt av kycklingar – vilket bakterierna gillar – och tarmarna tas ur uppåt med risk att röra kroppen som sedan ska bli livsmedel.

Det finns ett stort mörkertal av sjukdomen eftersom den ibland ses som en vanlig magsjuka hos människor och inte alltid rapporteras.²

Källor:

1. Folkhälsomyndigheten. Hemsida: https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/smittsamma-sjukdomar/sjukdomsinformation-om-campylobacterinfektion/
2. Livsmedelsverket. Hemsida: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/bakterier/campylobacter
3. Jordbruksverket. Hemsida: https://jordbruksverket.se/djur/djurskydd-smittskydd-djurhalsa-och-folkhalsa/aktuellt-lage-for-smittsamma-djursjukdomar/salmonella

Förutom att visa upp problemen som TV4 publicerat och polisanmäla anläggningarna, arbetar Djurens Rätt för kycklingarna på flera fronter:

• Minskad konsumtion: Djurens Rätt vill hjälpa dig som vill välja bort kycklingarna från tallriken. Läs mer om hur du kan välja bort kycklingkött på vår inspirationssajt Välj Vego.
• Företagsarbete: Djurens Rätt arbetar för att höja miniminivån i kycklingindustrin genom bland annat European Chicken Commitment (ECC).
• Politiskt arbete: Djurens Rätt arbetar med att få upp frågan på dagordningen för politiker och myndigheter. Djurens Rätt har bland annat gjort en kartläggning över djurvänliga kandidater till riksdagsvalet där du kan se vilka som stödjer ett förbud mot turbokycklingar. Du kan hitta dem här: Djurvänliga kandidater 2026

Du kan hjälpa oss att montera ned kycklingfabrikerna genom att bli medlem!
Bli månadsgivare idag

Uppmana regeringen att anta ett förbud mot snabbväxande kycklingar, skriv under namninsamlingen här under:

Men vi behöver vara många som agerar på systemnivå. Politiker är de främsta makthavarna i frågor som rör djur. Genom att mejla politiker och rösta på de som vill förändra för kycklingarna i valet 2026 kommer förändring att ske.

• Lokalpolitiker i din kommun kan besluta om att minska andelen måltider med kycklingkött, samt att sluta upphandla visst kycklingkött.

• Riksdagspolitiker behöver ta ställning för en bättre djurskyddslag, oavsett partitillhörighet, där t.ex. turbokycklingar inte längre tillåts att födas upp.

Fler saker du kan göra för att göra skillnad redan idag:

• Skriv under namninsamlingen för ett förbud mot turbokycklingar

• Signera öppet brev till kycklingindustrin

Sist men inte minst, stötta Djurens Rätts arbete så att vi kan arbeta mer för att kycklingarna ska få det bättre och för att köttkonsumtionen ska minska. Förutom att visa upp problemen arbetar Djurens Rätt för kycklingarna på flera fronter: företagsarbete, politiskt arbete och konsumentråd. Du kan hjälpa oss att montera ned kycklingfabrikerna genom att ge en gåva eller bli medlem. Som medlem får du gärna sedan engagera dig som volontär på de sätt du kan.

Det rör kycklinganläggningar hos Kronfågel, Guldfågeln, Atria Sverige och Knäreds kyckling. Djurens Rätt ser det som ett fruktansvärt systemfel, och har polisanmält de enskilda anläggningarna.

Du kan hjälpa oss att montera ned djurfabrikerna genom att bli månadsgivare, tack för ditt stöd!

De allra flesta kycklingar trängs i djurfabriker i Sverige på de sätt som TV4 visar, medan en knapp procent ingår i ekologisk produktion. Den ekologiska märkningen kan inte garantera att avel, transport, bedövning och slakt går till på ett bra sätt ur djurens perspektiv. Slakt sker fortfarande innan kycklingen hunnit bli vuxen, innan tio veckors ålder.

Varför är det som händer på dessa gårdar relevant för kycklingen som säljs?

Materialet kommer från flera olika anläggningar som levererar kycklingkött till välkända producenter som Kronfågel, Guldfågeln och Atria. Om du inte gillar det som visades i TV4 kan du göra skillnad genom att välja bort kycklingköttet helt från tallriken.

Välj vego!

Vi vill hjälpa dig att göra djurvänliga val, läs mer i vår Kycklingfria guide om hur du kan välja bort kycklingkött på vår inspirationssajt Välj Vego.

Det är inte enskilda, isolerade företeelser, utan både forskare och Djurens Rätt pekar på att det finns systematiska problem i kycklingfabrikerna. Materialet visar tydligt att stora förändringar behövs. De eventuella brott som skett har polisanmälts av Djurens Rätt, men det övriga lidandet behöver få ett slut genom ett förbud mot turbokycklingar och att brott mot djur ska tas på större allvar av rättsväsendet.

Svensk Fågel har egna kontrollprogram, men det är i många fall ökad kontroll av kycklingar som redan är döda eller kontroll som sedan inte rapporteras till myndigheter. Det går inte att lösa problemen med turbokycklingar med ökad intern kontroll.

Uttalanden från branschorganisationen Svensk Fågel tyder på att de anser att det som visats är "normalt" och att kycklingarna "mår bra". Det bevisar att det behövs en utfasning och ett förbud mot turbokycklingar!

Det är dags att anta ett förbud mot turbokycklingar! Hjälp oss i arbetet genom att skriva under namninsamlingen här under: