Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Kycklingar

Fler kycklingar än något annat djurslag föds upp och dödas för kött. Den tillväxtinriktade aveln har gjort så att kycklingarna växer så snabbt att de får ont.

I Sverige dödades 98 502 540 kycklingar år 2018(1). Kycklingarna kläcks i maskiner och får aldrig träffa sin mamma eller andra vuxna individer(2). De hålls inomhus i stallar som rymmer tiotusentals individer hela sina korta liv. Den genomsnittliga kycklinggården i Sverige har per uppfödningsomgång över 100 000 kycklingar(3)

Uppfödare som är medlemmar i Svensk Fågel får ha högst 36 kilo kycklingar per kvadratmeter, eller som mest 25 kycklingar per kvadratmeter(4). Det är trängre än vad hönor i bur har det i äggindustrin och inte någon egentlig skillnad mot hur kycklingar inom EU har det(5).

Kycklingarna betalar priset för tillväxten

Många kycklingar får benproblem orsakade bland annat av den tillväxtinriktade aveln. De växer så snabbt att de får ont. Enligt en svensk studie från år 2007 hade runt 88 procent av kycklingarna en försämrad rörelseförmåga(6). Det innebär att majoriteten av kycklingarna hade svårt att gå - och troligen hade ont - på grund av sina tunga kroppar och levnadsförhållanden. Alla kycklingar har inte svårt att röra sig, men de flesta får med åldern någon grad av rörelsestörning om de är av en snabbväxande hybrid(6, 7). Det är fortfarande samma snabbväxande hybrider som föds upp idag som 2007.

Ett annat allvarligt problem inom kycklingindustrin är att avelsdjuren, alltså kycklingarnas föräldrar, får gå hungriga(8). Om de skulle få så mycket mat de ville skulle många fåglar dö och äggproduktionen störas på grund av den snabba tillväxten(9).

Farlig väg till slakteriet

Kycklingarna får leva i ungefär 35 dagar innan de dödas(2)

Årligen dör många kycklingar innan de ens nått "slaktfärdig" ålder. På gården av sjukdomar, stress och benproblem, men också under transport. Omkring 200 000 kycklingar dör under transport i Sverige varje år. Under 2016 dog 220 785 kycklingar i samband med transport till slakterier, under 2017 hade antalet  minskat något till ca 159 000(10).

Kycklingslakt

På slakterierna bedövas kycklingarna antingen med el eller gas. Vid elbedövning hängs kycklingarna upp och ned i fötterna vid fullt medvetande(11). Det är mycket obehagligt och smärtsamt för dem, särskilt för alla de som redan hade ont i benen(12)

Hängandes upp och ner förs fåglarnas huvuden ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt, innan halsen skärs upp och djuren förblöder till döds(13). Omkring hälften av kycklingarna bedövas och dödas istället genom gasning(14)

Ekologiska kycklingar

Sedan år 2014 har antalet slaktade ekologiska kycklingar femdubblats. Ändå utgör de ekologiska kycklingarna knappt 1 procent av alla kycklingar som slaktas i Sverige(15). De ekologiska kycklingarna som lever på sommaren får möjlighet till utevistelse. Inomhus får ekologiska kycklingar mer plats än de andra enligt KRAV, max 20 kilo per kvadratmeter (ca 10 kycklingar per kvadratmeter)(16)

Dessa kycklingar är i nuläget mer långsamväxande hybrider och får dessutom mindre energirikt foder. De får därmed leva ungefär dubbelt så länge som i konventionell uppfödning och anses ha bättre hälsa.  Den enda tillåtna metoden för bedövning vid slakt är fortfarande enbart elbad med upphängning i benen för KRAV-kycklingar(16).

 

Se hur svenska kycklingar har det här. För mer information gå vidare till fördjupningsmaterialet om livsmedelsindustrin.

Källor

  1. Sveriges officiella statistik (2019) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2018:12.
  2. Svensk Fågel. Produktionskedjan. Sidan besökt 2019-02-08.
  3. European Commission (2017) Study on the application of the broilers Directive and development of welfare indicators: Final Report DG SANTE Evaluation Framework Contract Lot 3 (Food Chain).
  4. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:28, saknr. L 111.
  5. Rådets direktiv 2007/43/EG om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar.
  6. Waldenstedt L. (2007) En kartläggning av rörelsestörningar och benhälsostatus hos svenska kycklingar. Slutrapport Jordbruksverket.
  7. Wilhelmsson S. (2016) Comparison of behaviour and health of two broiler hybrids with different growth rates. Studentarbete 637, Master in Animal Science. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.
  8. EFSA (2010) Scientific Opinion on welfare aspects of the management and housing of the grand-parent and parent stocks raised and kept for breeding purposes. European Food Safety Authority, Panel for Animal Health and Animal Welfare.
  9. European Commission (2000) The Welfare of Chickens Kept for Meat Production (Broilers). Report of the Scientific Committee on animal Health and animal Welfare of the EU, SANCO. B.3/AH/R15/2000.
  10. Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2017-06-29 och 2018-02-15.
  11. Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16-2010.
  12. EFSA (2004) Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals. The EFSA Journal 45: 1-29.
  13. Djurskyddsmyndigheten (2006) Djurskydd vid svenska fjäderfäslakterier. Rapport 2006:02.
  14. Jordbruksaktuellt (2017) Enda svenska kycklingslakteriet med gasbedövning. Sidan besökt 2018-03-09.
  15. Sveriges officiella statistik (2019) Ekologisk djurhållning 2018.
  16. KRAV regler 2019-2020.

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset COVID-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem