Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Kycklingindustrins klimatpåverkan

Minskad klimatpåverkan och djurvälfärd går ofta hand i hand eftersom växtbaserade alternativ genererar en mindre mängd växthusgasutsläpp. Att äta kycklingar brukar ses som ett miljövänligare alternativ till annat kött, men ännu bättre är det att äta växtbaserat.

Konsumtion av kycklingar leder inte bara till att fler djurindivider dör jämfört med annan köttproduktion, utan också till en relativt stor klimatpåverkan vid jämförelse med växtbaserade alternativ(1). Trots det har kycklingkonsumtionen snabbt ökat både i Sverige och världen(1, 2). Det har troligen berott på det billiga priset och att det går snabbare att tillaga än flera andra köttyper(3). Ungefär 24 % av allt kött i världen kom från kycklingar år 2013(4).

Livsmedelsverket rekommenderar den svenska befolkningen att minska sin köttkonsumtion i helhet även då kycklingproduktion genererar en mindre mängd växthusgasutsläpp än de andra alternativen(5, 6). FAO har till och med kommit fram till att utsläppen från små idisslare kan antas vara lägre än från kycklingar, eftersom kycklingarna är så många och äter sådant människor kan äta(7). Den ökande efterfrågan på kycklingkött är inte bra för klimatet även om kycklingkött marknadsförs som ett klimatvänligare alternativ(4). Kyckling- och äggproduktion har beräknats stå för 8 % av alla växthusgasutsläpp från animalieproduktionen vilket ökar om produktionen ökar(7). Även Världsnaturfonden har gått ut med att samhällets hela köttkonsumtion behöver minska av klimatskäl och att det inte räcker med att enbart minska mängden rött kött(8).

Inget kött är bra för klimatet

Kött är den livsmedelsgrupp med störst negativ klimatpåverkan(2)Tillsammans med mejeriprodukter orsakar produktionen av kött mer än hälften av jordbrukets totala mängd växthusgasutsläpp(2). Den ökade köttkonsumtionen mellan 1990 och 2005 har ökat växthusgasutsläppen med 2,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter(2). Årligen konsumerar varje svensk som äter ”normalkost” livsmedel med utsläpp på ungefär 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år(9). En växtbaserad kost kan till skillnad från det hamna så lågt som 0,3 ton koldioxidekvivalenter per år och person(9).

Kycklingproduktion genererar ungefär 1,6 - 5,4 kg koldioxidekvivalenter växthusgasutsläpp per kilogram benfritt kycklingkött(5, 7, 10, 11). Det är en mindre mängd utsläpp än de flesta andra typerna av kött, men fortfarande upp till 10 gånger mer än för olika växtbaserade proteinrika alternativ(2, 12).

Foderproduktion och uppvärmning av stall

Dagens kycklingar lever intensivt vilket ställer stora krav på vilken sammansättning av foder de får(13, 14). Det innebär att de måste äta ett proteinrikt foder gjort på till exempel soja eller till och med fiskmjöl för att de ska växa så snabbt som möjligt(13). De flesta svenska kycklingar får i dagsläget ett foder som består av spannmål, baljväxter (så som soja från Sydamerika), oljeväxter och ibland även biprodukter från livsmedelsindustrin(1). Svenska kycklingar får eventuellt mer certifierad soja än i andra länder(15).

Kycklingarna behöver äta minst 1,75 kg foder för varje kilo levande vikt(10). Det innebär att ungefär 3-4 kg foder går åt för varje kilo kött som kan produceras från kycklingarna(16). Även om de är effektivare ”foderomvandlare” än grisar eller nötkreatur är det fortfarande mer effektivt att människor äter sojan och spannmålen direkt(13). Eftersom kycklingar äter mer soja i sitt foder än andra djur kan deras klimatbelastning också beräknas som större än grisarnas(6).

Ungefär 40 % av all ätbar mat som odlas globalt går direkt till djur inom animalieproduktionen istället för till människor(17). Om den maten skulle gå till människor istället skulle fler ha råd med tillräckligt med mat eftersom animalieproduktion inte är en effektiv livsmedelsproduktion i mängd av mat eller näring(16). Det är effektivare att mätta människor med odlad mat istället för att låta det gå igenom djur och få ut en mindre mängd näring(2, 13, 18, 19). En förbrukningsminskning av alla sorters kött kan leda till att mätta fler hungriga människor samtidigt som det minskar antalet folkhälsosjukdomar orsakade av övervikt(17, 18)Det finns inte några hälsoskäl för att äta så mycket kött som det görs idag i Sverige, vare sig det är vitt eller rött kött(2).

Tillverkning av foder står för den största delen av kycklingproduktionens utsläpp av växthusgaser, ungefär 80 %(4, 5, 10). Till skillnad från det beror bara 7 % av kycklingproduktionens klimatpåverkan på transporter(4). Soja från Sydamerika, som 15-20 % av kycklingarnas foder består av(10, 11), odlas i många fall i monokulturer (ett växtslag åt gången på stora åkrar) på avskogad och ny mark vilket gör att stora mängder kol frigörs i samband med odlingen(4). Sådan typ av odling som kräver ny mark är väldigt negativt för klimatet och står ensamt för ungefär 21 procentenheter av foderproduktionens klimatpåverkan för kycklingar(7). Andra nackdelar med sådan typ av odling är att det blir större användning av kemikalier i form av till exempel besprutningsmedel(2, 6)

Därför ger Världsnaturfonden det sämsta betyget angående kriteriet "kemiska bekämpningsmedel" för kyckling(8). Naturvårdsverket har skrivit i en rapport att det inte finns något klimatvänligt med kycklingproduktion så länge inte miljövänligare, mer närproducerat foder börjar användas(2).

Den näst största energianvändningen vid kycklingproduktion är uppvärmning av stallen som kycklingarna hålls i(14, 20). Det behöver vara varmt för att kycklingarna ska överleva och växa fort. Om uppvärmning av stallen sker genom eldning av t.ex. spån blir energianvändningen mindre än om fossila bränslen används, men det är fortfarande mycket resurskrävande(14, 20).

Kycklingar bidrar inte till "öppna landskap"

Kycklingar av mer långsamväxande hybrider som lever utomhus har större möjligheter att äta sådant som inte vi vill eller kan äta så som matsvinn eller insekter(13). Det skulle dock kräva mer mark och kycklingarna får leva längre vilket kan vara negativt för klimatet(4, 5). Trots det har Världsnaturfonden gett ekologiska kycklingar bättre klimat-betyg än övrig kycklingproduktion(21)Kycklingarna skulle åtminstone få en mycket bättre välfärd vid sådan typ av djurhållning(21).

Om uppfödningen blir mindre intensiv hamnar kostnaderna på prislappen, istället för som idag då den sker på bekostnad av djurvälfärden, vilket troligen leder till en minskad köttkonsumtion när kostnaden i kronor och ören blir mer realistisk.

Till skillnad från betande djur bidrar inte kycklingar till de svenska miljömålen ”rikt odlingslandskap” och ”rikt växt- och djurliv”(2, 5). Genom en minskning av all animaliekonsumtion kan andra miljöaspekter och etiska aspekter också tas hänsyn till(6).

All animaliekonsumtion behöver minska

Att bara utesluta rött kött och byta ut det mot kycklingkött skulle ha negativ påverkan på klimatet eftersom efterfrågan på intensivt odlad soja och spannmål skulle öka(13). Samtidigt skulle djurvälfärden bli sämre eftersom fler individer skulle behöva födas upp för samma mängd kött vilket kräver industriella förhållanden(2, 13). All animaliekonsumtion behöver minska för att komma tillrätta med de klimatproblem som finns idag(2, 6, 13, 22).

En helt växtbaserad kost är bäst ur klimatsynpunkt(24) och minskar utsläppet av koldioxidekvivalenter med minst 0,8 ton per person och år vilket är upp till fem gånger mer effektivt än bara minskad köttkonsumtion(23). Att återvinna sitt skräp(21) eller att minska matsvinnet är mycket mindre effektivt för klimatet än en övergång till mer växtbaserad kost(24).

Växtbaserad kost kräver mindre mängd odlad mark och har lägre växthusgasutsläpp både räknat per 1 000 kalorier och per kg livsmedel än alla typer av animalier(9). Produktion av kycklingar kräver 3,7 m2 odlad mark per 1 000 kalorier vilket är mycket mer än för växtbaserade alternativ(9). Om alla skulle äta växtbaserat skulle det bara krävas hälften så mycket odlingsmark som finns idag även om befolkningen skulle öka och det skulle odlas för biobränsleproduktion istället för livsmedel på en del mark(9)När mark sparas genom en minskad animaliekonsumtion skulle de vilda djuren kunna få mer plats(24) vilket gynnar det svenska miljömålet rikt växt- och djurliv(2).

Djurvälfärd bör tas hänsyn till

Jordbruksverket gick år 2012 ut med att djurhälsa också behöver tas hänsyn till inom hållbar utveckling och att privata vinstintressen inte får gå över det ansvaret(26). Många studier tar inte hänsyn till djurvälfärden när de räknar ut klimatbelastning och utifrån det rekommenderar vissa köttsorter. Världsnaturfonden har till skillnad från det en text om djurskydd i sin köttguide och anger att till exempel kycklingar skulle kunna skötas på bättre sätt(8). Även om kycklingproduktion kan anses vara klimatvänligare än produktion av annat kött skulle den generella djurvälfärden bli sämre med en ökad kycklingproduktion(24).

En minskad kycklingkonsumtion är det som kan spara flest djurliv, förutom minskad fiskkonsumtion(25). Därmed minskar även de sammantagna djurvälfärdsproblemen om fler skulle äta växtbaserat istället. Den sammanlagda animalieproduktionen och -konsumtionen behöver minska med minst 30 % fram till 2030 för att komma tillrätta med de största klimatproblemen(19).

Vad vi äter har stora konsekvenser för klimatet och djuren. De allra flesta vill konsumera hållbara varor med hänsyn till både djur, människor och miljö(9). Djurens Rätt kan hjälpa konsumenter med tips på växtbaserade alternativ och jobbar mot målet halverad köttkonsumtion i Sverige fram till 2030. Främst för djurens skull – men också för klimatet.

Källor

  1. Wallman M., Berglund M. & Cederberg C. (2013) Miljöpåverkan från animalieprodukter - kött, mjölk och ägg. Rapport Livsmedelsverket 17-2013.
  2. Naturvårdsverket (2011) Köttkonsumtionens klimatpåverkan - Drivkrafter och styrmedel. Rapport 6456.
  3. World Resources Institute (2016) Shifting Diets for a Sustainable Food Future: Creating a Sustainable Food Future. Red. Ranganathan J. m.fl.
  4. MacLeod M. m.fl. (2013) Greenhouse gas emissions from pig and chicken supply chains – A global life cycle assessment. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.
  5. Livsmedelsverket. Kött och miljö. Sidan besökt 2018-03-27.
  6. Röös E. (2014) Mat-klimat-listan: version 1.1. Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet.
  7. Gerber P.J. m.fl. (2013) Tackling climate change through livestock – a global assessment of emissions and mitigation opportunities. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.
  8. Världsnaturfonden WWF. Köttguiden - Svensk Kyckling. Sidan besökt 2018-03-27.
  9. Larsson J. (2015) Hållbara konsumtionsmönster: Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. Naturvårdsverket. Rapport 6653: 62-64.
  10. Cederberg C. m.fl. (2009) Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-report no. 793. SIK - The Swedish Institute for Food and Biotechnology.
  11. Tynelius G. (2008) Klimatpåverkan och förbättringsåtgärder för Lantmännens livsmedel-fallstudie Kronfågels livsmedel.
  12. Ripple W.J. m.fl. (2014) Ruminants, climate change and climate policy. Nature Climate Change 4 (1): 2-5.
  13. Compassion in World Farming (2009) Towards a flourishing food system. Red. P. Stevenson.
  14. Sonesson U., Davis J. & Ziegler F. (2010) Food production and emissions of greenhouse gases: an overview of the climate impact of different product groups. SIK Institutet för livsmedel och bioteknik.
  15. Sojadialogen. Organisationer som stödjer Sojadialogen. Sidan besökt 2019-03-18.
  16. Piestun Y. m.fl. (2013). Thermal manipulations during broiler incubation alter performance of broilers to 70 days of age. Poultry science 92(5): 1155-1163.
  17. Garnett T. (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit? Food Climate Research Network Oxford Martin Programme on the Future of Food Environmental Change Institute, University of Oxford.
  18. UNSCN (2017) Sustainable diets for healthy people and a healthy planet. Discussion Paper.
  19. Friel S. m.fl. (2009) Public health benefits of strategies to reduce greenhouse-gas emissions: food and agriculture. The Lancet 374: 2016-25.
  20. Svensk Fågel (2017) Energikartläggning Kyckling.
  21. Världsnaturfonden WWF. Köttguiden - Ekologisk Kyckling. Sidan besökt 2018-03-27.
  22. Hedenus F., Wirsenius S. & Johansson D.J.A. (2014).The importance of reduced meat and dairy consumption for meeting stringent climate change targets. Climatic Change 124: 79-91.
  23. Wynes S. & Nicholas K.A. (2017) The Climate Change Mitigation Gap: Education and Government Recommendations Miss the Most effective Individual Actions. Environmental Research Letters 12(7): 074024.
  24. Bryngelsson D. m.fl. (2016) How can the EU climate targets be met? A combined analysis of technological and demand-side changes in food and agriculture. Food Policy 59: 152-164.
  25. Middleton M. (2009) The Number of Animals Killed to Produce One Million Calories in Eight Food Categories. Animal Visuals.
  26. Jordbruksverket (2012) Hållbar konsumtion av jordbruksvaror. Hållbar samhällsutveckling – vad innebär det? Rapport 2012:40.
 

Vanliga frågor

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Hur går det med det öppna landskapet om alla blir veganer?

Många av de djur som idag konsumeras bidrar inte alls till att hålla landskapet öppet. Men det finns utöver det ingenting som säger att vare sig öppna gräsmarker eller betande djur måste försvinna bara för att alla blir veganer. Många marker hålls redan idag öppna av till exempel hästar, som inte är tänkta som livsmedel. Det går förstås också bra att ha andra djur som håller undan igenväxningen, utan att för den skull döda dem. Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur har rättigheter. De har, precis som vi, rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. Rätt till för dem bra liv. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor. 

Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald och ett öppet landskap. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov.

En stor anledning till att det öppna landskapet ses som värt att bevara, är att det anses vackert. En annan anledning är att vissa arter av djur och växter bara trivs på gräsmarker.(1) Bete och odling av vinterfoder till djur har skapat en särskild landskapstyp, till stor del bestående av arter som flyttat in från sydligare breddgrader, och sedan några årtusenden har det blivit en del av det som vi betraktar som svensk natur.(2) Större öppna gräsmarker är egentligen ett ”onaturligt” tillstånd här i Sverige, i betydelsen att det är nästan helt orsakat av mänskliga aktiviteter: skogsskövling följt av odling och hållning av domesticerade djur.(2, 3)

Det är värt att reflektera över om och varför igenväxning av öppna landskap är ett problem. En aspekt är att buskar och träd som tar tillbaka lite av all den mark vi människor lagt beslag på binder mer kol än våra odlingar, något som kan bidra till att minska klimathotet.

Om vi vill så är det möjligt att hålla landskapet öppet utan betande djur. Vi kan gemensamt betala för att klippa hagmarkerna med slåttermaskiner, precis som vi idag gemensamt betalar för klippta gräsmattor i städernas parker. Biogas- och gödselproduktion med gräs som grund kan också leda till en landskapsskötsel med stora öppna gräsmarker. Viktigt att betänka är att idag finansieras hållning av betande djur till stor del av olika typer av stöd, och djurproduktion med bete har sedan lång tid tillbaka inte varit ekonomiskt lönsamt i sig självt.(4)

Källor

  1. Naturvårdsverket (2012) Sammanställd information om ekosystemtjänster i Sverige. Rapport.
  2. Ekstam, U., Aronsson, M., Forshed, N. (1988) Ängar. LT förlag/Naturvårdsverket.
  3. Hjort, I. (2003) Ekologi för miljöns skull. Liber
  4. Kumm, K-I (2014) Satsning krävs för att behålla betesmarker. SvD Brännpunkt. http://www.svd.se/satsning-kravs-for-att-behalla-betesmarker_8971628

Läs mer:

Länk till svaret

Vad ska vi gödsla jorden med om all animalieproduktion upphör?

Att all animalieproduktion upphör – och därmed gödselproduktionen – är givetvis ingenting som sker över en natt utan skulle vara en gradvis omställning, där uppfödningen av djur minskar i takt med efterfrågan.

Det går utmärkt att odla vegetabilier utan att använda gödsel från lantbruksdjur. Inget av de näringsämnen som krävs för att få bördig jord har animaliskt ursprung utan kommer från början från vegetabilier.

Att ge foder till djur och sedan använda deras avföring som växtgödning är ett slöseri med energi och gödningsämnen. Djuren tar upp en stor del av näringen i fodret, och tillverkar ingen ny näring - avföringen har därför lägre innehåll av växtnäringsämnena kväve, fosfor och kalium än det som djuren äter. Processandet i mag-tarmsystemet leder till att vissa näringsämnen blir mer lättupptagliga, men den processen kan åstadkommas på andra sätt, utan samma förlust av energi och näring. Sådant som utfodras till djuren kan, tillsammans med matavfall, halm, rester från skogsindustrin med mera, komposteras eller rötas i rötkammare istället. Rötning ger både miljövänlig energi i form av biogas och en rötrest som är utmärkt gödsel. (1, 2) Nästan all näring som fanns i det som lades in i rötkammaren finns kvar efter rötning och biogasproduktion.(3)

Ett annat djurfritt sätt att gödsla är att odla växter som sedan plöjs ner direkt i åkern, så kallad gröngödsling. Det är något mindre effektivt än rötning.(1) Vid både gröngödsling och rötning är det viktigt att använda så kallade kvävefixerande växter, som klöver och baljväxter, för att tillföra kväve till jorden.(4) Vi skulle behöva använda en hel del åkermark för att odla dessa växter enbart för gödning i ett djurfritt lantbruk, men inte mer areal än som idag används för djurfoder. Det skulle också bevara en del av de omtyckta öppna landskapen.

Förutom dessa ekologiska gödselalternativ finns förstås konstgödsel, som idag är mycket vanligt i det konventionella lantbruket. Det är svårt att säga om och i så fall i vilken utsträckning konstgödsel kan användas i ett hållbart jordbruk.

Även ”människogödsel”, det vill säga rester från reningsverken, används för gödning, men i dagsläget anses det inte säkert för åkrar där livsmedel odlas utan används för att göda exempelvis energiskog.(3) Även gödseln från djur kan innehålla smittämnen och rester av mediciner som antibiotika.

Källor:

1. Jordbruksverket (2006) Gårdsbaserad biogasproduktion – en möjlighet för det ekologiska lantbruket. Råd i praktiken. Jordbruksinformation 1–2006.
2. Salomon, E & Wivstad, M (2013) Rötrest från biogasanläggningar – återföring av växtnäring i ekologisk produktion. SLU, EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
3. Bioenergiportalen, hemsida: http://www.bioenergiportalen.se/?p=1462&m=997
4. Annell, M (2004) Kan Sverige försörja hela sin befolkning på ekologiskt odlad vegankost? Examensarbete inom Trädgårdsingenjörsprogrammet 2004:18

Läs mer:

JTI (2006) Rötrest från biogasanläggningar – användning i lantbruket. JTI informerar, nr 115.
 

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem