Om hanteringen av mjölkkalvar
Inom mjölkproduktionen är det brukligt att kalven tas ifrån kon direkt efter födseln.
Detta görs för att det ska bli mer mjölk till människorna, men också för att det är lättare att få en ko att låta sig mjölkas av en maskin om hon inte vant sig vid att ge di åt en kalv.(1)
Efter att kalven tagits ifrån mamman hålls den ofta ensam på ett mycket litet utrymme. Minsta måttet på en spädkalvsbox är 1,5 kvadratmeter.(2) När kalvarna hålls en och en blir det enklare att få uppsikt över hur mycket de äter samtidigt som smittspridning mellan kalvar förhindras till viss del.(1)
Under sina första 6-8 veckor får kalven mjölk eller mjölkersättning ur hink ett par gånger per dag, istället för att som i det vilda suga i sig mjölk ett flertal gånger om dagen från sin mamma.(3) Ibland används pastöriserad mjölk från kor med juverinflammation som innehåller för mycket bakterier för att skickas till mejeriet.(4) Det förekommer även att kalvarna får mindre mjölk än vad de skulle behöva. De kalvarna går därför ständigt hungriga.(5)
Beteendestörningar
Liksom alla däggdjursungar är kalven anpassad för att suga, och har ett mycket stort sugbehov. Då de inte får utlopp för sitt stora sugbehov är det vanligt att de unga djuren försöker dia på allt de kommer åt, bland annat på varandra.(5) Det leder till att tjurkalvar dricker urin från varandra, och kvigkalvarna kan försöka dia på varandras spenar. Även diförsök riktade mot öron och svansar förekommer, vilket kan leda till att de får hårbollar i magen.(5) Kalvar som får dia, även om de bara får göra det i fyra dagar, har mycket lägre frekvens av onormalt sugbeteende riktat mot inredningen.(7)
Det händer även att vuxna kor dricker mjölk från varandra eller sig själva, vilket naturligtvis är ett stört beteende som beror på att de inte fått dia och avvänjas normalt när de var små. En sådan ko slaktas ofta när sådant upptäcks då hon inte längre fungerar i gruppen enligt djurskötaren.(5)
Kalvar som får vara med sin mamma är friskare
Kalvar som får dia växer bättre och är friskare, och kor som får ge di är också friskare och löper mindre risk att drabbas av bland annat juverinflammation.(1) Förutom behovet att suga i sig mjölk så har kalven också ett behov av själva kontakten med sin mamma. Kvigkalvar som haft kontakt med sin mamma blir själva bättre mödrar, och de blir bättre socialt anpassade och mindre rädda för andra djur.(6)
De första dygnen efter kalvens födelse producerar kon en särskild mjölk, råmjölken, som är livsviktig för kalven. Genom den får kalven i sig antikroppar som skyddar den från sjukdomar. Studier har visat att kalvar som får vara tillsammans med kon tar upp dessa antikroppar bättre, även om de inte får dia utan får råmjölken ur hink.(8) Det leder till att kalvar som vuxit upp med en mamma, men inte fått dia, har bättre immunförsvar och lägre dödlighet än kalvar som hållits isolerade.(8)
Kor och kalvar som lever tillsammans men utan digivning är lika fästa vid varandra som när digivning tillåts.(9) Kalven växer dessutom dubbelt så fort om den får vara tillsammans med kon de första dagarna, oavsett om den diar eller inte, jämfört med kalvar i ensambox.(6) Kalvar i ensambox har också tre gånger så ofta diarré jämfört med de som går med kon, även om de har samma nivå av antikroppar.(10) Själva närvaron av kon är alltså viktig för kalven.
Separationsångest
En studie har visat att det räcker att kon får en chans att lära känna kalven i fem minuter för att hon ska reagera på att den tas ifrån henne, genom att ropa och röra sig oroligt ett helt dygn efteråt.(11) Kor som bara träffat sin kalv i fem minuter kände genast igen sin egen unge tolv timmar senare. De som däremot inte hunnit ha någon kontakt alls med kalven reagerade inte på separationen.(11) Ju längre tid de får vara tillsammans, desto svårare blir det för dem att skiljas åt.
Även en kalv som är åtta månader och inte diar så mycket längre får bland annat höjda nivåer av stresshormoner och en störd dygnsrytm när den skiljs från sin mamma.(12)
Den naturliga tiden för avvänjning hos nötdjur är 6-12 månader.(8) Tjurkalvarna lämnar sin mammas flock kort därefter, medan kvigkalvarna ofta stannar med kon hela livet.(1) Man vet även att korna känner igen sina egna barn och har en särskild relation till dem även när dem är vuxna.(13)
Trots att kalvarna som föds inom mjölkindustrin växer upp på ett sätt som troligtvis är stressande och inte optimalt för dem, producerar de ändå lika mycket eller mer mjölk själva när de blir vuxna om de är honor.(7) Det är det som är det primära i produktionen.
Här kan du läsa mer om djurs medvetande och upplevelseförmåga.
Om du vill veta mer om Djurens Rätts arbete för djuren klicka här.
Källor
- Flower F. & Weary D. (2003) The effects of early separation on the dairy cow and calf. Animal Welfare 12:3, 339-348.
- Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:24, saknummer L104.
- Lärn-Nilsson J (red) (2006). Naturbrukets husdjur, del 2. Natur och kultur.
- Karlsson L, 2008. Du tjänar på att pastörisera mjölken. Husdjur nr 6-7, 2008-07-25.
- Nielsen P. P. (2008) Behaviours related to milk intake in dairy calves. The effect of milk feeding and weaning methods. Doctoral thesis no 2008:11. Acta universitatis Agriculturae Sueciae.
- Krohn C. C., Foldager J. & Mogensen L. (1999) Long-term Effect of Colostrum Feeding Methods on Behaviour in Female Dairy Calves. Acta Agriculturae Scandinavica (Section A) 49:1, 57–64.
- Creel S. R. & Albright J. L. (1988) The effects of neonatal social isolation on the behavior and endocrine function of Holstein calves. Applied Animal Behaviour Science 21:4, 293-306.
- Newberry R. & Swanson J. (2001) Breaking social bonds. I boken Social behaviour in farm animals, ed L J Keeling & H W Gonyou. CABI Publishing.
- Veissier I. & Le Neindre P. (1989) Weaning in calves: Its effects on social organization. Applied Animal Behaviour Science 24:1, 43-54.
- Rajala P. & Castrén H. (1995) Serum immunoglobulin concentrations and health of dairy calves in two management systems from birth to 12 weeks of age. Journal of dairy science 78(12), 2737-2744.
- Hudson S. J. & Mullord M. M. (1977) Investigations of maternal bonding in dairy cattle. Applied Animal Ethology 3:3, 271-276.
- Veissier I., Boissy A., Nowak R., Orgeur P. & Poindron P. (1998). Ontogeny of social awareness in domestic herbivores. Applied Animal Behaviour Science 57, 233-245.
- Veissier I., Lamy D. & Le Neindre P. (1990) Social behaviour in domestic beef cattle when yearling calves are left with the cows for the next calving. Applied Animal Behaviour Science 27, 193-200.