Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Transport och slakt av hästar

Att lastas på och stängas in i en djurtransport är en jobbig upplevelse för många hästar.

Hästar är anpassade för att leva på stora öppna ytor, och de flesta hästar har en medfödd skräck för att stängas in på små ytor utan sikt.(1) Transporter kan medföra höga ljud, vibrationer, avgaslukt och balansproblem för hästen. Om slutmålet för transporten är ett slakteri innebär det fortsatt stress i form av blandning med främmande hästar i en främmande miljö, blodlukt, höga ljudnivåer, hårdhänt hantering och fixering innan slakt.

Olika transportregler beroende på syfte

Det finns olika regler när det gäller transporter av hästar beroende på vad transporten har för syfte. Medan djur som ska till slakt får transporteras högst åtta timmar enligt svensk lagstiftning, får hästar i andra fall transporteras upp till 24 timmar i sträck.(2) De ska ges vatten och, "om nödvändigt", foder minst var åttonde timme.(2)

För dessa hästar är regelverket betydligt svagare än för hästar som ska slaktas, både i Sverige och hela EU. Det beror troligen på att man utgår ifrån att dessa hästar kommer behandlas väl, då de i regel ska användas i tävling eller avel. Men så behöver inte alls vara fallet.

Hästar kan vila och till och med sova korta stunder medan de står. Men på ett skakigt transportfordon har de ingen möjlighet att få den vilan.(3)

Enligt EU:s expertråd i djurvälfärdsfrågor ska hästar få en paus minst var åttonde timme i minst sex timmar, då de får foder, vatten och möjlighet att vila. Denna viloperiod ska helst inträffa på natten. Rådet anser även att hästar ska ha ständig tillgång till hö under transport.(3) Inget av detta är krav i vare sig svensk eller europeisk lagstiftning.

Kontroll av transporter

I praktiken är det svårt att veta hur reglerna efterlevs, eftersom kontrollen av transporter är mycket bristfällig både i Sverige och övriga Europa.(4)

År 2008 gjordes en omfattande studie av hästar på långväga slakttransporter inom EU.(5) Studien visade att hälften av hästarna som transporterats var skadade, och 38 procent var i så dåligt skick att de inte borde ha transporterats överhuvudtaget. Det var även vanligt att hästarna saknade både mat och vatten.(5) Många av hästarna hade redan transporterats 3–4 dagar innan de nådde EU:s gräns.(5)

Olaglig hästslakt i Sverige

En häst får enligt svensk lag dödas på ett av följande sätt: med injektion av en överdos narkosmedel eller genom att först bedövas genom att skjutas med bultpistol eller kulvapen i huvudet, för att sedan avblodas genom att halspulsådern skärs av.(6) Vid slakt för konsumtion är det den senare metoden som används. Alla djur som är avsedda som mat för människor måste dessutom besiktigas av veterinär i samband med slakt.(6)

Den svenska slakten av hästar för konsumtion har minskat.(7) År 2016 slaktades 2 670 individer vid större slakterier.(7)

Sveriges största hästslakteri har under de senaste åren uppvisat flera missförhållanden.(8) Till exempel har antalet kontrollerat slaktade djur varit färre än antalet utlevererade slaktkroppar och tidigare har hästar slaktats med falska pass.(8) Det här innebär att flera hästar har slaktats än vad statistiken säger och att det kan ha gjorts på otillåtna sätt utan veterinärbesiktning.

Hästar skickas utomlands för att slaktas

I Sverige äts lite hästkött jämfört med kött från andra djurslag, samtidigt som landet har många hästar. Det leder till ett överskott på hästar som kan tjänas pengar på genom att de säljs för kött. I Sverige är det mindre lönsamt att slakta hästar för kött än i andra länder. En häst kan till exempel säljas för kött för 350 %  mer om den säljs till länder som Italien och Belgien än om det görs i Sverige.(9)

Mycket tyder därför på att många hästar skickas utomlands för slakt. Jordbruksverket har inte fått in en enda färdjournal för utlandstransport av slakthästar sedan 2007, men det betyder troligen inte att inga hästar skickats utomlands för slakt ändå.(10)

Källor

  1. Waran N. et al. (2002). The effects of transportation on the welfare of horses. I: The Welfare of Horses, red. Waran N. Kluwer Academic Press, Amsterdam: 125–150.
  2. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur; SJVFS 2010:2, saknummer L5.
  3. Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare (2002). The welfare of animals during transport (details for horses, pigs, sheep and cattle).
  4. European commission, Food and Veterinary Office 34119 (2007). Report of a mission carried out in Italy from 26 to 30 November 2007 in order to evaluate the implementation of animal welfare requirements for equidae intended for slaughter, both during transport and at slaughter.
  5. Marlin D. et al. (2008). An investigation of the health and welfare of horses transported long distances for slaughter in the European Union. Proceedings of the Fourth International Conference, Dublin, Ireland, pp. 5 Ed: Murphy J. et al.
  6. Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2012:27, saknummer L22.
  7. Sveriges officiella statistik. Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2017:09
  8. Land lantbruk (2015). Slakteri anmält för hästfusk. Sidan besökt 2019-02-28.
  9. ATL, Lantbrukets Affärstidning (2009). Dåligt betalt för hästkött. Sidan besökt 2019-02-28.
  10. Göran Åkerström, handläggare på Jordbruksverket. Personligt meddelande 2009-06-05.

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset COVID-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem