Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Minkar

I Sverige dödas varje år cirka en miljon minkar inom pälsindustrin. De lever hela sina liv i små gallerburar och de flesta dödas vid ett halvårs ålder.

Minkar i det vilda

De minkar som hålls på pälsdjursfarmer idag (Neovison vison/Mustela vison) lever i det vilda i Kanada och USA. I Sverige fanns det ursprungligen en vild europeisk minkart (Mustela lutreola), men när minkfarmare under krisåren (1940-talet) släppte ut farmade minkar av amerikanskt ursprung trängde dessa bort den europeiska minken(1). De minkar som finns vilda i Sverige idag härstammar enbart från dessa utsläppta minkar av amerikanskt ursprung(1).

I det vilda lever den amerikanska minken solitärt, ensamt, och hävdar egna revir. De umgås bara med andra minkar vid parningen och under ungarnas första tolv veckor, då de stannar hos modern(2). Ett revir är vanligen mellan en halv och sex kilometer långt och det sträcker sig alltid längs vatten samt flertalet lyor(2).

Minkar är rovdjur som lever på gnagare, fiskar, kräftdjur och fåglar. En stor del av jakten sker i vatten eftersom minkar är skickliga på att dyka och simma(3). De är anpassade för ett liv både på land och i vatten och betecknas därför som semiakvatiska, vilket bland annat visas i att de har lite simhud mellan tårna på baktassarna(4)

Minkvalparna börjar jaga själva när de är ca 8 veckor gamla, men stannar ofta flera månader hos sin mamma för att lära sig vara minkar(5)

Livet i fångenskap

Jordbruksverket har under de senaste åren inte fört någon statistik över hur många minkfarmer som finns kvar(6), men kontakt med Länsstyrelserna visar på att det fanns runt 65 stycken minkfarmer 2017(7)

Minkarna lever hela sina liv i gallerburar. Burarna är uppställda tätt intill varandra i långa rader. Över dem finns ett tak, ett så kallat skugghus, men inga väggar. Burarna är normalt endast 30 × 80 cm stora och 45 cm höga(8). På senare tid har det dock blivit krav på att burarna ska vara så kallade "etageburar" där de har en öppning till en mindre bur på taket(8). Dessutom ska det finnas en liten låda som ska fungera som lya(8).

Minkarna får mat en till två gånger per dag. Maten är en gröt av spannmål och biprodukter från kött- och fiskindustrin, som läggs på taket till buren så minkarna får slicka i sig den(1).

I maj föds i snitt fem minkvalpar per hona. De får stanna i sin mammas bur tills de är runt åtta veckor gamla och placeras parvis, oftast en hona och en hane, i egna burar(1).

Under november-december dödas sedan alla minkar utom de som ska användas i avel(1). De dödas vanligen genom att de placeras i en täckt låda som fylls med koldioxid(9). Inandning av koldioxid är plågsamt för alla djur och metoden kan ta lång tid(10). Minkvalpar som är yngre än 14 dagar får avlivas genom slag mot huvudet(9).

De vuxna minkar som ska användas i avel placeras i burar var för sig, eftersom de annars skulle slåss med varandra(1).

Beteendestörningar

Pälsindustrin hävdar ofta att minkarna som hålls på svenska minkfarmer har avlats för att trivas i burmiljön. Detta påstående saknar dock bevis. Forskning visar istället att farmade minkars beteenden och behov till stor del överlappar med den vilda minkens(11).

Några av de djurskyddsproblem som förekommer på pälsdjursfarmer har därför blivit att minkar uppvisar självstympning, uttråkning och stereotypa beteenden, vilket indikerar att de inte mår bra(10). Stereotypa beteenden är repetitiva rörelsemönster som oftast uppkommer när ett djur saknar möjlighet att utföra beteenden den önskar. Den stereotypi som var vanligast i en studie genomförd i Sverige på minkar var vankande av och an längs med burväggen(12).

Andra välfärdsproblem som har dokumenterats på minkfarmer inkluderar pälsbitning(13) och uttråkning(14).

Små förändringar av burarna, som att sätta in leksaker eller hyllor, gör ofta inte så stor skillnad på beteendestörningar när minkarna fortfarande sitter i små burar(12, 15). Däremot uppkommer stereotypier troligen inte alls om minkarna får betydligt större plats och tillgång till simvatten(11). Även i en svensk studie minskade andelen stereotypier när de fick större utrymmen med simvatten(16).

Att en mink inte visar stereotypier är inte samma sak som att minken mår bra(17). Forskning har visat att passiva minkar kan ha högre stresshormonsnivåer än de som uppvisar stereotypa beteenden(17). De lugna djuren på minkfarmerna kan alltså vara de som lider allra mest, eftersom de inte får utlopp för den stress de bygger upp. Trots det har minknäringen aktivt avlat på de lugnaste individerna(18).

Simvatten är viktigt för minkar

Minkar är semiakvatiska, vilket betyder att de rör sig över både land och i vatten samt kan jaga genom att simma och dyka(3, 4)

På minkfarmerna har de ingen tillgång till simvatten, vilket hindrar dem från att utföra ett grundläggande beteende. Forskning har visat att minkars stressnivå höjs lika mycket när de berövas tillgång till simvatten som när de berövas tillgång till mat och de är beredda att arbeta hårt för tillgång till simvatten(19).

Den enda svenska studie som gjorts med vattenbad på svenska minkfarmer visade att stora berikade burar med bland annat vattenbad leder till kraftig minskning av stereotypier(16). En studie från 2016 visade också att minkarna befann sig ungefär 12 % av sin vakna tid i simvatten när de hade tillgång till det vilket visar att det är en viktig sysselsättning för dem(11).

Detta har hänt:

  • 1990: Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap, SVS, slog fast att pälsindustrin inte lever upp till djurskyddslagens krav då det gäller hållning av minkar. De ansåg att minkarna inte gavs möjlighet att bete sig naturligt och att det leder till hög grad av beteendestörningar. De konstaterade även att minkarna inte hade tillgång till större mängder av vatten att vistas i eller sysselsätta sig med(20). År 1996 efterlyser de i en uppföljande rapport initiativ för att komma tillrätta med beteendestörningarna. De konstaterar också att strävan måste vara att minkarna ska kunna utöva sina naturliga beteenden i så stor utsträckning som möjligt(21).
  • 1999: dåvarande regeringen gav Jordbruksverket i uppdrag att se över hållningen av minkar. I sin rapport som publicerades 2002 konstaterade Jordbruksverket att minkarna uppvisade hög grad av beteendestörningar och att det indikerade att djurskyddslagen inte är uppfylld. Jordbruksverkets mening var då att de traditionella bursystemen måste avvecklas(22).
  • 2003: En statlig utredning kom fram till att den nuvarande hållningen av minkar måste förändras om den ska kunna leva upp till djurskyddslagen, som säger att djur som hålls i fångenskap ska ges möjlighet att bete sig naturligt och att de ska hållas på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa. Utredningen ansåg att minkindustrin senast 2010 måste ha visat att de utvecklat sin djurhållning så att beteendestörningarna minskat till en acceptabel nivå. Om så inte skulle ske, ansåg utredningen att hållningen kunde förbjudas helt eller delvis(1).
  • 2005: Den socialdemokratiska regeringen föreslog att skärpta krav skulle ställas på minkindustrin. Förslaget innebar att minkar endast skulle få hållas så att deras behov av att simma, röra sig, klättra, utöva sitt jaktbeteende och ägna sig åt annan sysselsättning samt av att periodvis vara ensamma kunde tillgodoses(23).
  • 2006: Efter valet röstade en borgerlig majoritet i riksdagen ner förslaget från 2005. De ansåg att kraven var för långtgående och att det inte fanns stöd vare sig i forskningen eller i den beprövade erfarenheten för att de skulle motsvara minkarnas behov(24).
  • 2010: länsstyrelserna besökte en stor del av landets minkfarmer. De kunde då konstatera att 85 % av farmerna inte följde lagstiftningen vad gäller inredning i burarna. Omkring en tredjedel av farmerna hade inte heller tillstånd för sin verksamhet(25).
  • 2011: Nya förslag på föreskrifter kom från Jordbruksverket som innebar några förändringar i burarnas utformning och innehåll(8). Något krav på simvatten fanns inte med i föreskrifterna som ska vara uppfyllda av alla minkfarmer i Sverige 2017. Djurens Rätt kritiserade förslaget i remissvaret(26).
  • 2018: Förslag på ny djurskyddslag röstades igenom där kraven på naturligt beteende och förebyggande mot beteendestörningar blir striktare(27). Inget uttryckligt förbud mot hållande av minkar ingår, men Jordbruksverket fick i uppdrag att utreda minknäringen fram till januari 2019(28). Djurens Rätt bistår Jordbruksverket med underlag.

Läs om Djurens Rätts aktuella arbete mot pälsdjursfarmning

Källor

  1. Djurens välfärd och pälsdjursnäringsutredningen, SOU 2003:86.
  2. Birks J.D.S. & Linn I.J. (1982) Studies of home ranges of the feral mink. Symposia of the Zoological Society of London 49: 231-257.
  3. Bagniewska J. M. m.fl. (2015) Persistence in diving American mink. Animal Biotelemetry 3:18.
  4. Williams T. (1982) Locomotion in the North American mink, a semi-aquatic mammal. Journal of Experimental Biology 103: 155–168.
  5. Larivière S. (1999) Mustela vison. Mammalian species 608: 1-9.
  6. Jordbruksverket (2018) Kapitel 6 Husdjur. Jordbruksstatistisk sammanställning 2017.
  7. Djurens Rätt (2018) Brister på över hälften av Sveriges minkfarmer. Sidan besökt 2018-10-24.
  8. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. SJVFS 2013:16, saknr L 103.
  9. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur SJVFS 2012:27, saknr L 22
  10. Europeiska kommissionen. (2001) The Welfare of Animals Kept for Fur Production, Report of the Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare, Adopted on 12–13 December 2001, Health and Consumer Protection Directorat-General, Directorate C – Scientific Opinions.
  11. Schwarzer A. m.fl. (2016) Behavioral studies on the use of open water basins by American mink (Neovison vison). Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research, 13, 19-26.
  12. Axelsson H.M.K. m.fl. (2009) Behaviour in female mink housed in enriched standard cages during winter. Applied Animal Behaviour Science 121: 222–229.
  13. Malmkvist J. m.fl. (2013) Additional foraging elements reduce abnormal behaviour fur-chewing and sterotypic behaviour in farmed mink (Neovison vison). Applied Animal Science 149: 77-86.
  14. Meagher R.K. m.fl. (2013) Sleeping tight or hiding in fright? The welfare implications of different subtypes of inactivity in mink. Applied Animal Behaviour Science 144: 138-146.
  15. Meagher R.K. m.fl. (2014) Benefits of a Ball and Chain: Simple Environmental Enrichments Improve Welfare and Reproductive Success in Farmed American Mink (Neovison vison). PLoS ONE9 11: e110589.
  16. Lindberg H. (2004) Beteenderesponser hos farmuppfödda minkar (Mustela vison) hållna i stora och berikade burar. Studentarbete 28 institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara.
  17. Hansen S.W. & Jeppesen L. L. (2006) Temperament, stereotypies and anticipatory behaviour as measures of welfare in mink. Applied Animal Behaviour Science 99 172–182.
  18. Kruska D. (1996) The effect of domestication on brain size and composition in the mink (Mustela vison). Journal of Zoology 239(4): 645.
  19. Mason G. m.fl. (2001) Frustration of fur-farmed mink. Nature 420: 35–36.
  20. Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap (1990) SVS pälsdjursutredning: för bättre välfärd hos farmad mink och räv.
  21. Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap (1996) Uppföljning av SVS pälsdjursutredning från 1990.
  22. Jordbruksverket (2002) Hållande av mink för pälsproduktion. Rapport. Dnr 34-6941/99.
  23. Promemoria Minknäringen i Sverige. Ds 2005:032. Jordbruksdepartementet (2005) Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödningen. Proposition 2005/06:197.
  24. Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödningen. Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2006/07:MJU3.
  25. Jordbruksverket (2010) Delredovisning av uppdrag: Jordbruksverkets åtgärdsplan avseende pälsdjursnäringen – en lägesbild.
  26. Djurens Rätt (2011) Förslag på nya föreskrifter för pälsdjur från Jordbruksverket. Sidan besökt 2018-10-25.
  27. Sveriges Riksdag. Ny djurskyddslag. Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2017/18:MJU24. Sidan besökt 2018-10-25.
  28. Regeringen. Uppdrag att utvärdera välfärden hos minkar inom pälsdjursproduktionen. N2018/00159/DL.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem