Hoppa till huvudinnehåll

Fördjupning: Fåglar som familjemedlemmar

Många olika arter av fåglar hålls som sällskapsdjur. De flesta tillhör någon av familjerna papegojfåglar (Psittacidae), astrilder (Estrildidae) eller finkar (Carduelidae). För att få en bättre bild av fåglarnas behov följer här först en kort genomgång av deras liv i det vilda.

Livet i frihet

Papegojfåglar (Psittacidae)

Inkluderar bland annat aror, kakaduor, rosellor, amazoner, parakiter, dvärgpapegojor och undulater.

Papegojfåglar lever i tropiska och subtropiska områden, främst i skogsområden.(1) De flesta arterna observeras ofta i par eller i flockar. Många av papegojfåglarna bildar par för livet och i princip är åtminstone socialt monogama. Flera arter av aror letar aldrig efter en ny partner om den gamla dör eller tillfångatas.(1) Inom flocken håller sig paren ständigt nära varandra, matar varandra, och putsar varandras fjädrar.(1) Den huvudsakliga födan för papegojfåglar är frukter, fröer, knoppar, nektar och pollen, men vissa arter kan också äta insekter.(1)

Papegojfåglar har visat sig vara mycket intelligenta. Studier av grå jako (Psittacus erithacus) tyder på att de har samma intellektuella förmågor som ett barn som är omkring fem år.(2) I studierna har fåglarna först fått lära sig vissa engelska ord, och sedan har forskarna undersökt deras slutledningsförmåga. Fåglarna har fått i uppgift att lösa vissa problem och sedan med hjälp av de engelska ord de lärt sig förmedla sina svar till forskarna.(2)

Undulaten (Melopsittacus undulatus) är en av de vanligaste fåglarna som hålls som sällskapsdjur i Sverige. Vilda undulater har grönt bröst och gul hjässa.(3) Undulater bildar par som lever tillsammans i flockar över stora delar av Australien.(3) Undulater lever som nomader och kan flyga långa sträckor i jakt på vatten och föda.(3)

Astrilder (Estrildidae)

Astrilder tillhör ordningen Tättingar (Passeriformes). Bland dem finns fåglar som zebrafinkar, tigerfinkar och gouldsamadiner.

Astrilder lever naturligt i tropiska skogar, på savanner och stäpper och i halvöknar i södra och mellersta Afrika, södra och sydöstra Asien och i de västra delarna av Oceanien.(4) Astrilder är flocklevande fåglar som bildar par som håller ihop med varandra under lång tid.(4) De har en stark flockkänsla och ett typiskt beteende är att de gärna sitter nära varandra på trädgrenar och putsar varandras fjädrar.(4)

Finkar (Carduelidae)

Tillhör ordningen tättingar (Passeriformes) med bland andra kanariefåglar. Kanariefågeln (Serinus canaria) är en av de vanligaste arterna som hålls som sällskapsdjur i Sverige. Den härstammar från Kanarieöarna, Azorerna och Madeira, där den lever i flock i olika typer av miljöer – från barrskogar till sanddyner.(5)

Livet i fångenskap

Att hålla fåglar som sällskapsdjur är något människan gör enbart för nöjes skull. Forskning har visat att det är vanligt att fåglar som hålls som sällskapsdjur i bur utvecklar onormala beteenden på grund av att det är så stora skillnader mellan burmiljön och hur vilda fåglar lever.(6, 7) Med anledning av dessa problem anser Djurens Rätt att fåglar inte ska hållas i bur som sällskapsdjur.

Vilka regler gäller?

I Jordbruksverkets föreskrifter om hållande av sällskapsdjur står det att fåglar ska hållas i par eller i grupp.(8) Fåglar som är upp till 20 cm långa får hållas på en så liten yta som 0,31 kvadratmeter.(8) Denna bestämmelse gäller till exempel för finkar, undulater och dvärgpapegojor.

Uppfödning och handel

Uppfödningen och handeln med fåglar som importeras till olika länder och säljs i zooaffärer är ofta dåligt reglerad och kontrollerad.(9) Många djuraffärer i Sverige köper troligen in fåglar från hobbyuppfödare. Det är också vanligt att fåglar säljs direkt från hobbyuppfödare till privatpersoner via fågelmarknader eller internet.

Globalt sett sker en omfattande handel med vilda fåglar.(9) Fåglarna fångas in och transporteras på sätt som i många fall orsakar skador eller till och med död.(9) EU har förbjudit import av viltfångade fåglar om inte tillstånd har ansökits om och godkänts.(10) Representanter för Cites-konventionen, som ska skydda arter från utrotning, är dock oroliga för att handeln ändå fortsätter på den svarta marknaden.(11)

Tävlingar och utställningar

Det anordnas ibland tävlingar och utställningar för så kallade burfåglar. Troligen är sådana evenemang stressande för fåglarna då de ofta sker i högljudda miljöer de inte är vana vid.

Stress och onormala beteenden

Obduktioner av fåglar som levt i bur tyder på att väldigt många av dem varit stressade under sina liv.(12) Det finns också studier som visar att så många som 96 procent av alla fåglar i flockar som hålls i större burar uppvisar onormala, stereotypa beteenden.(6) Att ha större ytor att flyga på och möjligheter till sociala relationer med individer av samma art räcker med andra ord inte för att fåglarna ska bete sig normalt.

Det finns många typer av stereotypa beteenden som fåglar i fångenskap uppvisar: fjäderplockning, tomtuggning, tungrullning, gallerbitning, att gå fram och tillbaka, att göra samma rörelser gång på gång och att upprepade gånger röra vid föremål på samma sätt.(7)

De här stereotypa beteendena tolkas som att fåglarna inte har någon stimulerande livsmiljö, för lite utrymme att röra sig på och små möjligheter att utföra sitt instinktiva födosökningsbeteende.(6,7) Dessa beteenden är starka indikationer på att fåglarna inte mår bra av att vistas i bur.

Att putsa fjädrarna är ett beteende som fåglar ofta ägnar sig åt i miljöer där de trivs och beteendet i sig verkar ha en lugnande effekt på fåglarna.(13) Den här lugnande effekten är förmodligen förklaringen till att vissa fåglar överdriver putsningen så att den leder till fjäderplockning när de befinner sig i situationer då de är stressade eller rädda av någon anledning.(13)

Många som håller fåglar i bur vingklipper fåglarna för att göra dem enklare att hantera när de får röra sig "fritt" inomhus eller får vistas utomhus en stund.(14) Att flyga är dock fåglarnas naturliga sätt att röra sig på och att ta bort denna möjlighet kan dels leda till psykiska problem, men även skador efter kraschlandningar när de försöker flyga.(14)

Andra onormala beteenden är skrikande, aggression och apati.(7) Forskning visar dock att djur som inte utför stereotypa beteenden utan istället uppvisar apati och mest sitter stilla ofta mår sämre än djur med stereotypa beteenden.(15) Det beror på att de beteendena kan ses som ett sätt för djuret att åtminstone försöka få utlopp för sina undertryckta behov.(15)

Flera arter uppvisar också ”mate trauma” i fångenskap.(16) Det innebär att den ena individen, oftast hanen, attackerar den andra individens huvud.(16) Om den attackerade individen bor i ett litet utrymme och inte kan fly undan leder detta ofta till att den får så allvarliga skador att den dör.(16) Det här är ett beteende som inte har observerats bland vilda fåglar eftersom de oftast kan fly från varandra.(16)

De fåglar som hålls i fångenskap är ofta bytesdjur i det vilda. Det gör att deras naturliga reaktion på nya miljöer är rädsla eller misstänksamhet, och det är förmodligen en bidragande faktor till att fåglar ofta är stressade i fångenskap.(17) Sådant som vi som människor inte skulle anse vara skrämmande, blir lätt det för en fågel: ett barn som leker, främmande människor, en hand som sträcks mot fågeln, en katt som går förbi utanför fönstret o.s.v.(17)

Sjukdomar

Metallförgiftning av bly och zink är vanligt förekommande hos fåglar som hålls i bur.(18) Fåglarna kan få i sig metallerna via burgallret, leksaker och andra källor i hemmet. Blyförgiftning kan ge symtom som slöhet, svaghet, kräkningar och kramper.(18) Vid zinkförgiftning kan fåglarna istället drabbas av balansproblem, illamående, buksmärtor, slöhet och kramper.(18)

Många fåglar dör också i förtid på grund av att de inte får rätt föda, utan enbart matas med frön och vatten.(19,20) Problem med kvalster kring fötter och näbb är också vanligt.(20)

Vanliga sjukdomar som många gånger observeras hos undulater är tumörer av olika slag. Detta är sannolikt en effekt av hur fåglarna avlas fram.(21)

Hos sydamerikanska arter ser man istället ofta luftvägssjukdomar, dels på grund av den torra luften vi har här jämfört med den fuktiga luften som de naturligt lever i, och dels på grund av näringsbrist.(21)

I det vilda lever de flesta av fåglarna som hålls som sällskapsdjur vid ekvatorn där längden mellan natt och dag inte är så stor.(13) I fångenskap utsätts de däremot ofta för artificiellt ljus som gör dagen längre vilket kan leda till sömnbrist, som också det kan göra att fåglarna dör i förtid.(13)

Djurens Rätt anser att fåglar ska vara fria

Fåglar är vilda djur, och även fåglar i bur har kvar en stark instinkt att utföra de naturliga beteenden som de skulle ha utfört i det vilda.(22) De blir också enbart mogna socialt vilket betyder att de utvecklas till självständiga, vuxna individer på ett helt annat sätt än till exempel hundar.(17) Följden kan bli att de har svårt att acceptera att människor vill kontrollera dem. Med anledning av den forskning som visar hur dåligt fåglar i fångenskap mår, anser Djurens Rätt att det inte bör vara tillåtet att fåglar hålls i bur som sällskapsdjur.

Källor

  1. Woolfenden, G.E. & Gill, E. Psitticaform. Sidan besökt 2017-10-27.
  2. Pepperberg, I. M. (2006) Grey Parrot Cognition and Communication. I: Manual of Parrot Behavior, red A. Luescher. Blackwell Publishing.
  3.  New World Encyclopedia. Budgerigar. Sidan besökt 2017-10-27.
  4. Encyclopedia. Waxbills and Grassfinches: Estrildidae. Sidan besökt 2017-10-27.
  5. Christie, D.A. & de Juana, E. Handbook of the Birds of the World Alive. Island canary. Sidan besökt 2017-10-27.
  6. Meehan, C. L. (2006) Captive Parrot Welfare. I: Manual of Parrot Behavior, red A. Luescher. Blackwell Publishing.
  7. Meehan, C. L.& Mench, J. A. (2006) Captive Parrot Welfare. I: Manual of Parrot Behavior, red A. Luescher. Blackwell Publishing.
  8. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:17) om villkor för hållande, uppfödning, försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, senast ändrad genom SJVFS 2015:34, saknr L80.
  9. Animal Welfare Institute. Bird trade. Sidan besökt 2017-10-27.
  10. Jordbruksverket. Import och export mellan EU och andra länder. Senast besökt 2017-10-27.
  11. Cites. EU ban on wild imports "disappointing". Sidan besökt 2017-10-27.
  12. Graham, D. J. (1998) Pet birds: historical and modern perspectives on the keeper and the kept. Journal of the American Veterinary Medical Association 212: 1216-1219.
  13. Bergman, L. & Reinisch, U. S. (2006) Comfort Behavior and Sleep. I: Manual of Parrot Behavior, red A. Luescher. Blackwell Publishing.
  14. Vingklippning. Sidan besökt 2017-10-27.
  15. Mason, G. (2006). Stereotypic Animal Behaviour. Fundamentals and Applications to Welfare, 2nd edition. CABI.
  16. Romagnano, A. (2006) Mate Trauma. I: Manual of Parrot Behavior, red A. Luescher. Blackwell Publishing.
  17. Luescher, A. U. & Wilson, L. (2006) Housing and Management Considerations for Problem Prevention. I: Manual of Parrot Behavior, red A. Luescher. Blackwell Publishing.
  18. Andersson, G. (2012) Metallförgiftning hos fågel. Svensk veterinärtidning, nr 3.
  19. Personligt meddelande, veterinär Bo Runsten, 2007.
  20. Personligt meddelande, Djursjukhuset i Jönköping, 2002.
  21. Personligt meddelande, veterinär Gunnel Anderson, 2012.
  22. Davis, C. (1998) Appreciating avian intelligence: the importance of a proper domestic environment. Journal of the American Veterinary Medical Association 212: 1220-1222.

Vanliga frågor

Vad gör jag om jag hittar en bortsprungen eller hemlös katt?

Förutsättningen för att katten ska kunna återförenas med sin människofamilj är att katten är id-märkt och registrerad. För att det inte ska bli oönskade kattungar som kanske sedan drabbas av hemlöshet, är det viktigt att du som kattens vårdnadshavare också har kastrerat katten.

  1. Om katten är mager och hungrig ger du mat och vatten i små portioner. Kontakta en veterinär om du är orolig för kattens hälsa.
  2. Ta reda på om katten är märkt. Katter kan vara märkta antingen med en tatuering i örat, eller med ett microchip. Hos polis eller veterinär kan du få hjälp att läsa av microchipet. Kattens ägare kan sedan förhoppningsvis spåras i kattregistret hos SVERAK eller SKK.
  3. Anmäl katten till polisen som upphittad.
  4. Annonsera efter kattens ägare. Om du är osäker på om katten verkligen gått vilse, eller om ni är flera som ser till den, kan ett sätt att få reda på det vara att sätta på katten ett halsband med en hylsa på, där du lägger en lapp med dina kontaktuppgifter.
  5. Om ingen ägare hittas, fundera på om du själv kan ta hand om katten eller hitta ett hem till katten genom din bekantskapskrets. Katthemmen är vanligen överfulla och drivs av volontärer så all avlastning de kan få, genom att du själv försöker hitta ett hem till katten, är välkommet.
  6. Lämna inte katten till veterinär eller polis om du inte är säker på att katten inte kommer att avlivas.

Källa: Kastreringsbussen

Länk till svaret

Jag behöver ekonomiskt stöd för att vårda ett djur

Djurens Rätt har en fond vid namn Systrarna Panofskys minnesfond. Fonden kan ge stöd till medlemmar i Djurens Rätt som tar hand om övergivna djur. Det kan vara för att rädda enskilda djurindivider eller grupper av djur, där fonden kan ge bidrag till vård och rehabilitering. Läs mer om Systrarna Panofskys minnesfond.

 

Länk till svaret

Vad är Djurens Rätts inställning till foder med animaliskt ursprung?

Detta är en komplex fråga och det finns många olika uppfattningar. Djurens Rätt förordar veganskt foder när det är möjligt, men det gäller att fodret fungerar till djurslaget och passar individen. Animalisk djurmat baseras främst på slaktavfall. Vi har inga siffror som visar på djurmatens ekonomiska betydelse för köttindustrin, men det torde röra sig om ganska marginella andelar.

Vi får många frågor om vegansk mat till katter. Katter är anpassade för att äta smågnagare och andra djur, och då äter de hela kroppen, med ben och päls och alla organ utom gallblåsan. Den kattmat som säljs i butikerna består inte av hela, råa smågnagare, utan foderföretagen försöker efterlikna denna sammansättning med hjälp av andra ingredienser. Katter behöver få i sig den näring som finns i hela, döda kroppar; bland annat taurin, protein, kalcium och fosfor. Men dessa näringsämnen finns också i andra råvaror, och det är det som foderföretagen utnyttjar. En katt kan inte leva på samma mat som till exempel människor eller hundar.

Det finns idag flera märken av veganskt kattfoder på marknaden. Vi känner inte till några studier av dessa. Vi skulle vilja se kemiska analyser eller tester av dessa foder eller tillsatserna i dessa. Vi har heller inte information om det gjorts smältbarhetstester där man ser hur bra eller till hur stor del katterna tillgodogör sig veganskt foder. Om dessa foder kan uppfylla katternas näringsbehov är det självklart positivt.

Vi anser inte att man ska ge den veganska färdigmat som finns idag till katter med njurproblem eller diabetes, dräktiga och digivande honor eller kattungar. De behöver en annan sammansättning, som än så länge inte finns i vegansk variant. Det finns också risker med att ge veganmat till kastrerade hanar, eftersom de lider mer av urinsten och den veganska maten har en sammansättning som ökar risken för att urinstenar bildas.

En värmländsk kattägare anmäldes till länsstyrelsen i augusti 2011 för att han gav sina katter veganmat. När kattungar annonserades ut via Blocket ville ägaren att köparna skulle fortsätta ge dem veganmat. I samråd med Jordbruksverket fattade länsstyrelsen sitt beslut att den utfodringen inte uppfyllde djurskyddslagens krav. I djurskyddslagen står att djur ska utfodras med foder som är anpassat efter dem och länsstyrelsen gjorde tolkningen att den delen i lagen inte efterföljdes beroende på att katter är utpräglade rovdjur. Att katter är rovdjur betyder inte nödvändigtvis att de måste äta kött, och en katt som bara får kött (det vill säga muskler) löper risk för näringsbrist. Men det är naturligtvis förenat med risker att ge djur ett foder som inte kan garantera ett fullvärdigt näringsinnehåll och smältbarhet.

Det marknadsförs otroligt många foder och många av dem har ingen vetenskap som backar upp att de är hälsosamma. Den som vill vara säker på att djuren i ens vård får den näring de behöver bör därför leta efter oberoende tester av foder, och inte lita på att det foder som säljs i affären alltid är fullvärdigt – oavsett om de innehåller animaliska produkter eller ej.

Råd & Röns test av kattmat september 2008

I augusti 2010 gav Testfakta i uppdrag till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) att analysera elva olika fabrikat av torrfoder för vuxna katter

När det gäller hundfoder finns det olika märken av vegetariskt eller veganskt fullfoder till hundar i fackhandeln. Hundar är inte lika renodlade karnivorer (köttätare) som katter och illrar utan är mer omnivora, det vill säga blandkostare. Det är dock lika viktigt att vara säker på att en hund får hela sitt näringsbehov tillgodosett, och att det foder man ger är ett fullfoder.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem