Hoppa till huvudinnehåll

Grisar som familjedjur

Ett okänt antal grisar hålls som familjedjur i Sverige. De grisar som används kallas ”minigrisar” och uppnår som vuxna en vikt på mindre än 80 kg. Vanligt är att minigrisar väger mellan 20–40 kg men det finns variationer både uppåt och neråt. Livslängden är 10–20 år.

I Djurskyddsmyndighetens Föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, dfs 2005:8 Saknr L 80, finns gällande regler. 1

 I de inledande kapitlen finns allmänna bestämmelser som gäller för samtliga djurslag som ingår föreskriften. Det finns bestämmelser om utbildning och kunskap för den som driver handel med djur avsedda för sällskap och hobby. Där finns också bestämmelser att den som säljer dessa djurslag har skyldighet att lämna information om djurets skötsel. Och så finns i föreskriften gemensamma bestämmelser för hållande av alla de djur som föreskriften omfattar. Där finns bestämmelser om avel, förvaringsutrymmen, bomaterial, inredning, klimat, buller, tillsyn, skötsel och foder.

 I kapitel 15 finns särskilda bestämmelser för hållande av minigris. De ska hållas i par eller grupp om inte deras behov av sällskap tillgodoses tillräckligt genom kontakt med människor. Man ska vara noga med sammanförandet med nya djur så att risken för osämja reduceras. Så länge en kulting behöver modersmjölk och modersomvårdnad ska kultingarna hållas tillsamman med modern eller en lämplig ersättare för henne. Kultingarna bör inte avvänjas innan 10 veckors ålder och då ska de vara vana vid tillskottsfoder. Minigrisar får inte vara försedda med nosringar eller annat som hindrar dem att böka. Deras klövar ska regelbundet inspekteras och verkas när behov föreligger.

Det förvaringsutrymme där de vistas ska ge dem möjlighet till olika utrymmen för att äta, ligga och gödsla och de ska ha halkfria golv. Det finns särskilda bestämmelser på ytstorlekar. Minsta tillåtna yta för minigris är 6 kvadratmeter. Minsta yta när flera minigrisar hålls tillsammans är 3 kvadratmeter per gris. Minsta yta för en avelshona med kull är 6 kvadratmeter. Minsta mått på den kortaste sidan är 2 meter och minsta höjd är 1,8 meter.

De ska ha en berikad miljö där de kan utföra naturliga beteenden såsom att böka och de ska ha tillgång till halm, hö, torv eller liknande material av god kvalité. Under sommaren ska de ges möjlighet att dagligen visats utomhus. I utomhusutrymmet ska det finnas torra områden, blöta områden med tillgång till gyttjebad om det är mycket varmt och områden som ger möjlighet till att böka. Om flera minigrisar hålls tillsammans ska alla kunna äta samtidigt utan att de hindras av varandra.

Vanliga frågor

Vad gör jag om jag hittar en bortsprungen eller hemlös katt?

Förutsättningen för att katten ska kunna återförenas med sin människofamilj är att katten är id-märkt och registrerad. För att det inte ska bli oönskade kattungar som kanske sedan drabbas av hemlöshet, är det viktigt att du som kattens vårdnadshavare också har kastrerat katten.

  1. Om katten är mager och hungrig ger du mat och vatten i små portioner. Kontakta en veterinär om du är orolig för kattens hälsa.
  2. Ta reda på om katten är märkt. Katter kan vara märkta antingen med en tatuering i örat, eller med ett microchip. Hos polis eller veterinär kan du få hjälp att läsa av microchipet. Kattens ägare kan sedan förhoppningsvis spåras i kattregistret hos SVERAK eller SKK.
  3. Anmäl katten till polisen som upphittad.
  4. Annonsera efter kattens ägare. Om du är osäker på om katten verkligen gått vilse, eller om ni är flera som ser till den, kan ett sätt att få reda på det vara att sätta på katten ett halsband med en hylsa på, där du lägger en lapp med dina kontaktuppgifter.
  5. Om ingen ägare hittas, fundera på om du själv kan ta hand om katten eller hitta ett hem till katten genom din bekantskapskrets. Katthemmen är vanligen överfulla och drivs av volontärer så all avlastning de kan få, genom att du själv försöker hitta ett hem till katten, är välkommet.
  6. Lämna inte katten till veterinär eller polis om du inte är säker på att katten inte kommer att avlivas.

Källa: Kastreringsbussen

Länk till svaret

Jag behöver ekonomiskt stöd för att vårda ett djur

Djurens Rätt har en fond vid namn Systrarna Panofskys minnesfond. Fonden kan ge stöd till medlemmar i Djurens Rätt som tar hand om övergivna djur. Det kan vara för att rädda enskilda djurindivider eller grupper av djur, där fonden kan ge bidrag till vård och rehabilitering. Läs mer om Systrarna Panofskys minnesfond.

 

Länk till svaret

Vad är Djurens Rätts inställning till foder med animaliskt ursprung?

Detta är en komplex fråga och det finns många olika uppfattningar. Djurens Rätt förordar veganskt foder när det är möjligt, men det gäller att fodret fungerar till djurslaget och passar individen. Animalisk djurmat baseras främst på slaktavfall. Vi har inga siffror som visar på djurmatens ekonomiska betydelse för köttindustrin, men det torde röra sig om ganska marginella andelar.

Vi får många frågor om vegansk mat till katter. Katter är anpassade för att äta smågnagare och andra djur, och då äter de hela kroppen, med ben och päls och alla organ utom gallblåsan. Den kattmat som säljs i butikerna består inte av hela, råa smågnagare, utan foderföretagen försöker efterlikna denna sammansättning med hjälp av andra ingredienser. Katter behöver få i sig den näring som finns i hela, döda kroppar; bland annat taurin, protein, kalcium och fosfor. Men dessa näringsämnen finns också i andra råvaror, och det är det som foderföretagen utnyttjar. En katt kan inte leva på samma mat som till exempel människor eller hundar.

Det finns idag flera märken av veganskt kattfoder på marknaden. Vi känner inte till några studier av dessa. Vi skulle vilja se kemiska analyser eller tester av dessa foder eller tillsatserna i dessa. Vi har heller inte information om det gjorts smältbarhetstester där man ser hur bra eller till hur stor del katterna tillgodogör sig veganskt foder. Om dessa foder kan uppfylla katternas näringsbehov är det självklart positivt.

Vi anser inte att man ska ge den veganska färdigmat som finns idag till katter med njurproblem eller diabetes, dräktiga och digivande honor eller kattungar. De behöver en annan sammansättning, som än så länge inte finns i vegansk variant. Det finns också risker med att ge veganmat till kastrerade hanar, eftersom de lider mer av urinsten och den veganska maten har en sammansättning som ökar risken för att urinstenar bildas.

En värmländsk kattägare anmäldes till länsstyrelsen i augusti 2011 för att han gav sina katter veganmat. När kattungar annonserades ut via Blocket ville ägaren att köparna skulle fortsätta ge dem veganmat. I samråd med Jordbruksverket fattade länsstyrelsen sitt beslut att den utfodringen inte uppfyllde djurskyddslagens krav. I djurskyddslagen står att djur ska utfodras med foder som är anpassat efter dem och länsstyrelsen gjorde tolkningen att den delen i lagen inte efterföljdes beroende på att katter är utpräglade rovdjur. Att katter är rovdjur betyder inte nödvändigtvis att de måste äta kött, och en katt som bara får kött (det vill säga muskler) löper risk för näringsbrist. Men det är naturligtvis förenat med risker att ge djur ett foder som inte kan garantera ett fullvärdigt näringsinnehåll och smältbarhet.

Det marknadsförs otroligt många foder och många av dem har ingen vetenskap som backar upp att de är hälsosamma. Den som vill vara säker på att djuren i ens vård får den näring de behöver bör därför leta efter oberoende tester av foder, och inte lita på att det foder som säljs i affären alltid är fullvärdigt – oavsett om de innehåller animaliska produkter eller ej.

Råd & Röns test av kattmat september 2008

I augusti 2010 gav Testfakta i uppdrag till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) att analysera elva olika fabrikat av torrfoder för vuxna katter

När det gäller hundfoder finns det olika märken av vegetariskt eller veganskt fullfoder till hundar i fackhandeln. Hundar är inte lika renodlade karnivorer (köttätare) som katter och illrar utan är mer omnivora, det vill säga blandkostare. Det är dock lika viktigt att vara säker på att en hund får hela sitt näringsbehov tillgodosett, och att det foder man ger är ett fullfoder.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem