Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Kaniner och gnagare

Kaniner och gnagare mår dåligt av att sitta i bur.

Kaniner och vissa gnagare är några av Sveriges vanligaste djur som familjemedlemmar(1). Trots det saknas ofta kunskap om hur de sköts om på bästa sätt.

Kaniner och gnagare har tänder som växer hela livet vilket innebär att de behöver tillgång till grenar eller liknande att gnaga på samt i vissa fall grovfoder (hö). Fri tillgång till hö är särskilt viktigt för kaniner, chinchillor och marsvin(2). Både för sysselsättning, deras tänder och för ett fungerande mag- och tarmsystem(3).

Aktiva djur

Kaniner och gnagare är ofta också väldigt aktiva djur och mår dåligt av att bara sitta i en bur. Kaniner rör sig exempelvis i genomsnitt tre kilometer per dag om de får leva fritt(4).

Om de ändå är i en bur stora delar av dygnet behöver den vara såpass stor att de kan motionera och den behöver inredas med tillräckligt med material som ger djuren den sysselsättning de behöver. Det kan vara till exempel bo- och grävmaterial(2). Jordbruksverkets minimimått för burstorlekar räcker inte. Exempelvis behöver kaniner ca 180 cm för att ens göra tre ordentliga skutt(5) vilket alltså inte är möjligt i en godkänd bur.

Sociala djur

De allra flesta kaniner och gnagare är sociala djur vilket innebär att de behöver hållas i par eller grupp med sin egen art, undantaget är guldhamstrar som trivs bäst ensamma(6). En människa eller djur av en annan art kan inte tillgodose hela det sociala behovet(7).

Vilda kaniner lever i grupper på 2-20 vuxna djur, som använder samma håla eller boplats(8). Ofta lever flera sådana mindre kaningrupper i samma område och bildar på det sättet en koloni(9). Kaninerna i en grupp umgås tätt och kommunicerar mycket. Minst tjugo olika sociala beteenden har beskrivits. Till exempel är det vanligt att de vilar tillsammans och putsar varandra(10).

Kaniner och sociala gnagararter som hålls ensamma utvecklar ofta fysiologiska tecken på långtidsstress och visar beteenden som tyder på uttråkning. Som att de sitter hopkrupna på ett ställe en stor del av deras vakna tid(11)

Bytesdjur

Kaniner och gnagare äter huvudsakligen vegetabilisk föda och jagas av andra djur. De flesta kaniner och gnagare håller sig därför alltid i närheten av bohålor under marken i det vilda för att hinna springa ifrån rovdjuret och ner i sin håla(8). Det innebär att de lätt blir rädda av plötsliga ljud och alltid är uppmärksamma på sin omgivning. Det ställer krav på att de ska kunna gömma sig för att känna sig tryggare även i fångenskap.

Älskade djur försäkras och registreras

Att försäkra, märka och registrera sina djur är något Djurens Rätt rekommenderar oavsett djurart. Märkta kaniner kan registreras hos Sveriges Kaninvälfärdsförening. Tyvärr finns det i dagsläget inget register för olika gnagare om de inte är renrasiga och ska vara med på utställningar.

Naturligt beteende

Många kaniner och gnagare tvingas leva i så små burar att de inte får möjlighet att utföra naturliga beteenden. Läs gärna mer om naturligt beteende för kaniner, råttor och möss i vår rapport Naturligt beteende - Verkligheten kolliderar med djurens behov.

Källor

  1. Agria & Novus (2017) Sällskapsdjur i mer än vart tredje hushåll. Sidan besökt 2018-10-19.
  2. Jordbruksverket. Så sköter du dina sällskapskaniner. Sidan besökt 2018-10-18.
  3. Clauss M. (2012) Clinical technique: feeding hay to rabbits and rodents. Journal of exotic pet medicine 21(1): 80-86.
  4. Vastrade F. M. (1987) Spacing behaviour of free-ranging domestic rabbits, Oryctolagus cuniculus L. Journal of Applied Animal Behaviour Science 18, 185-195.
  5. Rabbit Welfare Association & Fund. Why a hutch is not enough. Sidan besökt 2018-10-18.
  6. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:17) om villkor för hållande, uppfödning, försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, senast ändrad genom SJVFS 2015:34, saknr L80.
  7. Baumans V. (2005) Environmental enrichment for laboratory rodents and rabbits: requirements of rodents, rabbits, and research. ILAR journal 46(2): 162-170.
  8. Cowan D.P. & Bell D.J. (1986) Leporid social behaviour and social organisation. Mammal review 16: 169-179.
  9. Vastrade F.M. (1986) The social behaviour of free-ranging domestic rabbits (Oryctolagus cuniculus L.). Journal of Applied Animal Behaviour Science 16: 165-177.
  10. Lehmann M. (1991) Social behaviour in young domestic rabbits under semi-natural conditions. Applied Animal Behaviour Science 32: 269-292.
  11. Lidfors L. & Edström T. (2010) The laboratory rabbit. I: The UFAW Handbook on the Care and Management of Laboratory and Other Research Animals, eight edition. Red. Hubrecht R & Kirkwood J. Wiley-Blackwood.

Vanliga frågor

Vad gör jag om jag hittar en bortsprungen eller hemlös katt?

  1. Om katten är mager och hungrig ger du mat och vatten i små portioner. Kontakta en veterinär om du är orolig för kattens hälsa.
  2. Ta reda på om katten är märkt. Katter kan vara märkta antingen med en tatuering i örat, eller med ett microchip. Hos polis eller veterinär kan du få hjälp att läsa av microchipet. Kattens ägare kan sedan förhoppningsvis spåras i kattregistret hos SVERAK eller SKK.
  3. Anmäl katten till polisen som upphittad.
  4. Om katten inte är ID-märkt och registrerad behöver du annonsera efter kattens ägare. Om du är osäker på om katten verkligen gått vilse, eller om ni är flera som ser till den, kan ett sätt att få reda på det vara att sätta på katten ett halsband med en hylsa på, där du lägger en lapp med dina kontaktuppgifter.
  5. Om ingen ägare hittas, fundera på om du själv kan ta hand om katten eller hitta ett hem till katten genom din bekantskapskrets. Katthemmen är vanligen överfulla och drivs av volontärer så all avlastning de kan få, genom att du själv försöker hitta ett hem till katten, är välkommet. Annars får du försöka hitta plats på ett katthem.
  6. Om katten lämnas till veterinär eller polis finns en risk att den avlivas, särskilt om den är svårhanterad och/eller sjuk. Om katten är frisk bör den inte överlämnas dit om du inte får löfte om att den inte kommer att avlivas.

Förutsättningen för att katter ska kunna återförenas med sin människofamilj är att de id-märks och registreras. För att det inte ska bli oönskade kattungar som kanske sedan drabbas av hemlöshet, är det viktigt att katter också kastreras.

Källa:

Kastreringsbussen. Katt i nöd. Sidan besökt 2018-11-12.

Länk till svaret

Jag behöver ekonomiskt stöd för att vårda ett djur

Djurens Rätt har en fond vid namn Systrarna Panofskys minnesfond. Fonden kan ge stöd till medlemmar i Djurens Rätt som tar hand om övergivna djur. Det kan vara för att rädda enskilda djurindivider eller grupper av djur, där fonden kan ge bidrag till vård och rehabilitering. Läs mer om Systrarna Panofskys minnesfond.

 

Länk till svaret

Vad är Djurens Rätts inställning till foder med animaliskt ursprung?

Detta är en komplex fråga och det finns många olika uppfattningar. Djurens Rätt förordar veganskt foder när det är möjligt, men det gäller att fodret fungerar till djurslaget och passar individen. Animalisk djurmat baseras främst på slaktavfall. Vi har inga siffror som visar på djurmatens ekonomiska betydelse för köttindustrin, men det torde röra sig om ganska marginella andelar.

Vi får många frågor om vegansk mat till katter. Katter är anpassade för att äta smågnagare och andra djur, och då äter de hela kroppen, med ben och päls och alla organ utom gallblåsan. Den kattmat som säljs i butikerna består inte av hela, råa smågnagare, utan foderföretagen försöker efterlikna denna sammansättning med hjälp av andra ingredienser. Katter behöver få i sig den näring som finns i hela, döda kroppar; bland annat taurin, protein, kalcium och fosfor. Men dessa näringsämnen finns också i andra råvaror, och det är det som foderföretagen utnyttjar. En katt kan inte leva på samma mat som till exempel människor eller hundar.

Det finns idag flera märken av veganskt kattfoder på marknaden. Vi känner inte till några studier av dessa. Vi skulle vilja se kemiska analyser eller tester av dessa foder eller tillsatserna i dessa. Vi har heller inte information om det gjorts smältbarhetstester där man ser hur bra eller till hur stor del katterna tillgodogör sig veganskt foder. Om dessa foder kan uppfylla katternas näringsbehov är det självklart positivt.

Vi anser inte att man ska ge den veganska färdigmat som finns idag till katter med njurproblem eller diabetes, dräktiga och digivande honor eller kattungar. De behöver en annan sammansättning, som än så länge inte finns i vegansk variant. Det finns också risker med att ge veganmat till kastrerade hanar, eftersom de lider mer av urinsten och den veganska maten har en sammansättning som ökar risken för att urinstenar bildas.

En värmländsk kattägare anmäldes till länsstyrelsen i augusti 2011 för att han gav sina katter veganmat. När kattungar annonserades ut via Blocket ville ägaren att köparna skulle fortsätta ge dem veganmat. I samråd med Jordbruksverket fattade länsstyrelsen sitt beslut att den utfodringen inte uppfyllde djurskyddslagens krav. I djurskyddslagen står att djur ska utfodras med foder som är anpassat efter dem och länsstyrelsen gjorde tolkningen att den delen i lagen inte efterföljdes beroende på att katter är utpräglade rovdjur. Att katter är rovdjur betyder inte nödvändigtvis att de måste äta kött, och en katt som bara får kött (det vill säga muskler) löper risk för näringsbrist. Men det är naturligtvis förenat med risker att ge djur ett foder som inte kan garantera ett fullvärdigt näringsinnehåll och smältbarhet.

Det marknadsförs otroligt många foder och många av dem har ingen vetenskap som backar upp att de är hälsosamma. Den som vill vara säker på att djuren i ens vård får den näring de behöver bör därför leta efter oberoende tester av foder, och inte lita på att det foder som säljs i affären alltid är fullvärdigt – oavsett om de innehåller animaliska produkter eller ej.

Råd & Röns test av kattmat september 2008

I augusti 2010 gav Testfakta i uppdrag till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) att analysera elva olika fabrikat av torrfoder för vuxna katter

När det gäller hundfoder finns det olika märken av vegetariskt eller veganskt fullfoder till hundar i fackhandeln. Hundar är inte lika renodlade karnivorer (köttätare) som katter och illrar utan är mer omnivora, det vill säga blandkostare. Det är dock lika viktigt att vara säker på att en hund får hela sitt näringsbehov tillgodosett, och att det foder man ger är ett fullfoder.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem