Cirkus
Resandet och de omständigheter som transporten innebär kan orsaka stress hos djuren.
Cirkusens verksamhet bygger på att den befinner sig på resande fot, och på att djuren som finns på cirkusar gör konster för publiken. Båda dessa faktorer kan bidra till problem för djuren. Resandet och de omständigheter som transporten innebär kan orsaka stress hos djuren,(1, 2) och deras utevistelse blir begränsad till små, tillfälliga inhägnader.
De konster som djuren förmås att göra är ofta onaturliga för dem, och kan i vissa fall ge skador. Exempel på detta är bakbensstående för elefanter, något som endast undantagsvis utförs i frihet och som kan ge ledskador.(3)
Djurens Rätts arbete
Djurens Rätt arbetar för att djurcirkusar ska förbjudas, eftersom det inte ligger i djurens intresse att transporteras eller att utföra konster. År 2016 lämnade Djurens Rätt in över 155 000 namnunderskrifter till regeringen för ett förbud mot vilda djur på cirkus – något som många andra länder redan har infört. Under 2021 deltog Djurens Rätt i den internationella kampanjen Stop circus suffering och bidrog till att mer än 1 miljon namnunderskrifter samlades in om förbud mot cirkus med vilda djur.
Djur som inte får visas på cirkus
Det finns ingen förteckning över vilka djur som får visas på cirkus, men däremot framgår i djurskyddsförordningen vilka djur som inte får visas på cirkusar:(4)
- apor
- rovdjur (tamhund och tamkatt är undantagna och får visas)
- säldjur
- elefanter (från 1 januari 2019)
- noshörningar
- flodhästar
- hjortdjur (renar är undantagna och får visas)
- giraffer
- kängurur
- rovfåglar
- sjölejon (från 1 januari 2019)
- strutsfåglar
- krokodildjur
Hur kontrolleras det?
Inför årets första föreställningar i Sverige ska länsstyrelserna alltid göra en inbesiktning och kontrollera cirkusarna. Länsstyrelsen sköter också djurskyddskontroller om brister anmäls från allmänheten.(5)
De djur som turnerar med cirkusar i Sverige uppträder dock ibland utomlands under andra delar av året. Detta bidrar till att svenska myndigheter saknar insyn och kontroll över vilka träningsmetoder som används för att förmå djuren att utföra konsterna under den tiden.
Källor
- Brown, J. L. (2000) Reproductive Endocrine Monitoring of Elephants: An Essential Tool for Assisting Captive Management. Zoo Biology 19: 347–367.
- Fowler M. E. (2000) The influence of behaviour on the health and well-being of camels and their handlers. Journal of Camel Practice and Research 7(2): 129–142.
- Clubb R. & Mason G. (2002) A review of the welfare of zoo elephants inEurope.A report commissioned by the RSPCA.
- Djurskyddsförordning (2019:66).
- Jordbruksverket. Cirkusdjur. Sidan besökt 2022-10-11.
