Hoppa till huvudinnehåll

Cirkus

Resandet och de omständigheter som transporten innebär kan orsaka stress hos djuren.

De flesta av de problem som drabbar djur i djurparker återfinns även hos cirkusdjur, tillsammans med andra problem specifika för cirkusar. Cirkusens verksamhet bygger på att den befinner sig på resande fot, och på att djuren som finns på cirkusar gör konster för publiken. Båda dessa faktorer kan bidra till problem för djuren. Resandet och de omständigheter som transporten innebär kan orsaka stress hos djuren,(1,2) och deras utevistelse blir begränsad till små, tillfälliga inhägnader.

De konster som djuren förmås att göra är ofta onaturliga för dem, och kan i vissa fall ge skador. Exempel på detta är bakbensstående för elefanter, något som endast undantagsvis utförs i frihet och som kan ge ledskador.(3)

Djur som inte får visas på cirkus

Det finns ingen förteckning över vilka djur som får visas på cirkus, men däremot framgår i djurskyddsförordningen vilka djur som inte får visas på cirkusar(5):

  • apor
  • rovdjur (tamhund och tamkatt är undantagna och får visas)
  • säldjur (sjölejon undantagna)
  • noshörningar
  • flodhästar
  • hjortdjur (renar undantagna)
  • giraffer
  • kängurur
  • rovfåglar
  • strutsfåglar
  • krokodildjur

Regeringens utredare har i sitt betänkande om ny djurskyddslag från 2011 föreslagit att utöka listan över djur som inte får visas på cirkus med elefanter och sjölejon. Det är ännu oklart om lagförslaget kommer bli verklighet.

Läs mer om djurcirkusar i Sverige 2017.

Vad säger lagen?

Cirkusverksamheten regleras genom flera lagar och författningar. De viktigaste är djurskyddslagen(4) och djurskyddsförordningen(5) där det finns grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om djurhållning vid cirkusar trädde i kraft den 13 juni 2007.(6) 

Inför årets första föreställningar i Sverige ska länsstyrelsen alltid göra en inbesiktning och kontrollera cirkusarna. Länsstyrelsen sköter också den operativa djurskyddskontrollen.(10) De djur som turnerar med cirkusar i Sverige uppträder dock ibland utomlands under andra delar av året. Detta bidrar till att svenska myndigheter saknar insyn och kontroll över vilka träningsmetoder som används för att förmå djuren att utföra konsterna under den tiden.

Djurens behov åsidosätts

Djurens Rätt arbetar för att djurcirkusar ska förbjudas, eftersom det inte ligger i djurens intresse att transporteras eller att utföra konster. För vissa djurslag är cirkusmiljön mer problematisk än för andra. Ett exempel är sjölejon, som är undantagna från förbudet att visa säldjur på cirkus. Detta trots att sjölejon har ett grundläggande behov av att simma och att behovet inte kan tillgodoses i bassänger en cirkus kan tillhandahålla.(7,8) När Djurskyddsmyndigheten skrev nya föreskrifter om cirkus togs de bassängmått som funnits i tidigare föreskrifter bort, eftersom de inte ansågs uppfylla sjölejonens behov. Att ange mått som skulle motsvara sjölejonens behov skulle innebära ett indirekt förbud mot att hålla sjölejon på cirkus.(9) 

Djurskyddsmyndigheten föreslog redan år 2006 att sjölejon på cirkus skulle förbjudas(9) och 2011 kom regeringens utredare fram  till att både elefanter och sjölejon bör strykas från listan över djur som får hållas på cirkus. Än har regeringen inte uppdaterat lagstiftningen, men i februari 2016 lämnade Djurens Rätt in över 155 000 namnunderskrifter till dem för ett förbud mot vilda djur på cirkus.

Källor

  1. Brown, J. L. (2000) Reproductive Endocrine Monitoring of Elephants: An Essential Tool for Assisting Captive Management. Zoo Biology 19: 347–367.
  2. Fowler, M. E. (2000) The influence of behaviour on the health and well-being of camels and their handlers. Journal of Camel Practice and Research 7(2): 129–142.
  3. Clubb, R. & Mason, G. (2002) A review of the welfare of zoo elephants inEurope.A report commissioned by the RSPCA.
  4. Djurskyddslagen (1988:534).
  5. Djurskyddsförordningen (1988:539).
  6. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om cirkusdjur (L116, DFS 2007:3).
  7. Hastie, G. D., Rosen, D. A. S. & Trites, A. W. (2006) The influence of depth on a breath-hold diver: Predicting the diving metabolism of Steller sea lions (Eumetopias jubatus). Journal of Experimental Marine Biology and Ecology 336(2): 163–170.
  8. Djurskyddsmyndigheten (2006) Sjölejon måste få simma.Uttalande av Mats Amundin, forskningschef och zoolog på Kolmårdens djurpark.
  9. Djurskyddsmyndighetens föreskriftsmotiv nr 2/2007.
  10. Jordbruksverket. Många myndigheter i samarbete. Sidan besökt 2017-11-08.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem