Hoppa till huvudinnehåll

Teorier inom etiken

Att tillhöra olika arter har inget med moral att göra utan är endast en biologisk indelning av varelser.

Många filosofer har funderat över hur vi bör behandla djur och vilka handlingar som är moraliskt goda och rätta. Inom etiken finns det flera teorier om detta:

1. Utilitarismen

En utilitarist ser till handlingens följder. En handling kan motiveras om den bättre än andra handlingsalternativ leder till att ett visst mål förverkligas.

2. Sinnelagsetiken

Sinnelagsetiken anser att sinnelaget är det avgörande för handlingens moralitet. En handling är god om den kommer ur det rätta sinnelaget.

3. Pliktetiken

Det avgörande är att handlingen bestäms utifrån en norm, att den sker utifrån ett moraliskt bud. Ett sådant kan vara att det alltid är fel att döda. Inom den normativa etiken – eller rättighetsetiken som den också kallas – är det innehållet i en handling som är det viktiga. En handling som är orätt i sig kan inte rättfärdigas av konsekvenser som är goda.

4. Naturalismen

Menar att den enda verklighet vi har att göra med är naturen och att vår kunskap är begränsad till naturliga föremål och skeenden. Människans moral utgår med andra ord från människans naturliga drifter. (1)

Inom djurrättsrörelsen finns det företrädare för alla teorier. En del argumenterar utifrån utilitarismen, en del utifrån pliktetiken osv. Djurens Rätt anser dessutom att djur har rättigheter och att dessa ska skydda dem från att utsättas för förtryck, tvång eller utnyttjande.

Vad som menas med ordet "rättigheter" är ofta flertydigt. Man brukar dock urskilja tre typer av rättigheter:

  • Negativa rättigheter = betecknar sådant som man anses ha rätt att göra. Dessa innebär frihet från inskränkningar och förtryck. Dessa rättigheter är också dem som man i första hand tänker på när man talar om rättigheter.
  • Positiva rättigheter = betecknar sådant som förpliktigar staten till en viss prestation. T ex rätten till en viss levnadsnivå.
  • Politiska rättigheter = betecknar sådant som garanterar att individer har möjlighet att delta i det politiska beslutsfattandet. (2)

Speciesism

Ett centralt begrepp inom Djurens Rätt är speciesism (artism), som innebär att en individ förtrycks utifrån vilken art den tillhör. Begreppet har myntats av den engelske psykologen Richard Ryder. Enligt Ryder är den mänskliga medkänslan för kännande varelsers lidande universell och omfattar även djur. När människor väl fått information om djurens lidande förvandlas, gradvis, medkänslan med dessa till en insikt om de ickemänskliga djurens rättigheter. I takt med detta avslöjas också speciesismen. Att utgå från vilken art en individ tillhör när man bestämmer sig för hur man ska behandla den är lika felaktigt som att utgå från kön eller etnicitet. (3)

Den svenske filosofen Folke Tersman uttrycker tankarna om speciesism på ett lite annat sätt, som kan ge ytterligare klarhet. Han menar att man inte ska behandla två individer annorlunda annat än då det finns någon moralisk relevant skillnad som motiverar det. Att tillhöra olika arter har inget med moral att göra utan är endast en biologisk indelning av varelser. (4)

En annan svensk filosof, Ingmar Persson, har uttryckt det hela på följande vis:

"vem skulle kunna acceptera att hans intressen inte moraliskt respekteras (i samma utsträckning som en människas), om han tillhör en art med samma själsliga utrustning som normala vuxna människor, men som fortplantar sig genom att lägga ägg eller förflyttar sig på alla fyra". (5)

Djurens Rätt arbetar för ett samhälle som inte förtrycker djur, ett samhälle som ser till alla individers intressen, oavsett art.

Vi har också tips på fördjupande läsning i ämnet etik.

Källor

  1. Marc-Wogau, K. (1967) Filosofiska diskussioner. Liber.
  2. Sällskapet för politisk filosofi (1988) Politisk filosofi – rättigheter. Symosion.
  3. Ryder, R. D. (2001) Det politiska djuret. Nya Doxa.
  4. Tersman, F. (2004) Hur bör du leva – moralfilosofi från då till nutid! Wahlstrand & Wistrand.
  5. Persson, I. (1983) Kan djur ha moralisk ställning? Filosofisk tidskrift 1: 21–33.

Vanliga frågor

Sverige har väl en bra djurskyddslag?

När Sveriges djurskyddslag kom 1988 ansågs den mycket långtgående. Mycket i den är bra, men att lagen är bra på papperet betyder tyvärr inte att verkligheten ser bra ut. Djurskyddslagen är långt ifrån uppfylld. Svenska grisar lever oerhört trångt och i stimulansfattiga miljöer, utan att någonsin få komma ut. Kycklingarna kläcks i maskiner, får aldrig träffa hönan och trängs ihop så många som 25 stycken per kvadratmeter. En stor del av korna står uppbundna större delen av sitt liv, och deras kalvar tas från dem direkt efter födseln. Miljoner hönor är instängda i burar där de inte ens kan sträcka på vingarna.

Allt det här borde inte vara förenligt med djurskyddslagens ord om att alla djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt och slippa utsättas för onödigt lidande. Men ändå händer det hela tiden, och ingen straffas för det.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem