Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Varför arbetar Djurens Rätt för att åstadkomma djurskyddsreformer?

Djurens Rätt kämpar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi gör det genom att arbeta för alla de djur som lider i djurförsök, i livsmedelsindustrins djurfabriker, i burar på pälsfarmer och för djur som på andra sätt utnyttjas av människor. 

Djurens Rätt lägger stor kraft på att inspirera fler människor att välja veganskt. Detta gör vi exempelvis genom vår sida väljvego.se, där det bland annat finns massor av recept, inspiration och tips. Vi har också ett inspirationsmagasin som kan beställas helt kostnadsfritt. För att underlätta för konsumenter och företag har vi också tagit fram en märkning, I’M VEGAN, samt appen Vegokoll. Men inte minst gör vi det genom att arrangera vår alldeles egna mässa, Vegovision. Vegovision har anordnats i Göteborg, Stockholm, Malmö och Umeå. Bara under 2019 besökte mer än 11 000 personer mässorna – helt fantastiskt tycker vi!

Det finns dock mer vi kan göra för djuren. Har vi den praktiska möjligheten att påverka så att djurens liv förbättras, då har vi även den moraliska skyldigheten att göra det. Även om många fler skulle välja en vegansk kost så skulle fortfarande väldigt många djur vara kvar inom livsmedelsindustrin. Låser vi oss i tankesättet att vi endast kan förbättra för djuren genom att påverka människors konsumtion, så missar vi andra möjligheter. Djurens Rätt anser att stora förändringar bland annat kan göras genom att påverka de allra största, mest inflytelserika företagen och få dem att anta policys som bidrar till att minska djurens lidande. Tar de ansvar för djurens välmående så kommer producenterna behöva att anpassa sig efter det. På så vis kan vi få bort det värsta lidandet som djuren utsätts för, samt underlätta arbetet för förbättrad djurskyddslagstiftning. 

Buräggen

Ett exempel på en policy som många företag antagit är att de slutat sälja och/eller använda sig av så kallade burägg. Slutar företag att köpa in ägg från hönor som sitter i burar så minskar efterfrågan på dessa, vilket leder till att producenterna måste följa efter och ändra sin produktion.

Sedan Djurens Rätt började jobba för att få bort buräggen från livsmedelskedjorna år 2008 har de försvunnit från alla de stora butikernas hyllor, då var 40 % av äggen i Sverige burägg medan den siffran idag är nere under 10 %. Buräggen finns främst kvar som dolda ingredienser i olika produkter, då det inte finns någon lagstiftning som säger att det ska stå vilken typ av ägg som används – bara att produkten innehåller ägg. 

I nuläget är det tyvärr inte framkomligt att få hela livsmedelsbranschen att utesluta ägg helt och hållet, åtminstone inte inom den närmaste framtiden. Det är därför viktigt att arbeta med förbättrade djurskyddspolicys under tiden.

Hur påverkas djuren av djurskyddsreformer?

De största företagen, producenterna, politikerna och myndigheterna börjar alltmer att inse att hur djuren har det spelar roll och att deras lidande och deras intressen ska tas i beaktning. En höna vill inte leva sitt liv i en bur, det vill inget djur. Forskning visar exempelvis att en hönas välfärd ökar med mer än dubbelt så mycket på en skala mellan 0 och 10 bara hon slipper sitta i bur.(1) Det är djurens lidande vi behöver minska och de djuren som lever här och nu måste få en bättre välfärd. 

En annan sak som är viktig att ha i åtanke är att när företag förbättrar sitt hållbarhetsarbete med fokus på djurskydd så uppmärksammas fler på hur djurens verklighet faktiskt ser ut.

Hur hänger djurskyddsreformer ihop med efterfrågan?

Undersökningar visar att ju fler som får ta del av djurens situation i djurfabrikerna, desto fler väljer bort animaliska produkter.(2) De länder med högre djurskydd har även en högre andel vegetarianer och veganer, såsom Sverige, medan de länder som har lägre djurskydd har färre. Länder som inte har en djurskyddslagstiftning kommer inte helt plötsligt införa en djurrättslagstiftning efter påtryckningar från organisationer. I realiteten går förändring långsamt, men det viktigaste är att det rör sig i en riktning som gynnar djuren. Lagstiftning kan komma före eller efter att en förändring har skett. Brist på efterfrågan eller efterfrågan på andra är ett viktigt incitament för djurfabrikerna att förändra sin verksamhet. När insidan av djurfabrikerna visas upp, som i vår kampanj 99 miljoner, leder det till att fler människor väljer bort animaliska produkter. Detta leder till att djurskyddspolicys blir viktigare för företagen, vilket skapar förändring av hur djur hålls inom livsmedelsindustrin.

Vad vill vi?

Vi vill att fler blir medvetna om hur djuren lever och att det ska leda till mer medveten och kraftigt minskad animaliekonsumtion. Det leder i sin tur till att djuren som befinner sig inom livsmedelsindustrin får en förbättrad livssituation och att deras lidande minskar. Även om vi driver på för att samhället ska ställa om till en vegansk norm så kommer det inte att ske över en natt. Vi väljer därför också att under tiden göra det vi kan för att djurens lidande ska minska.

Ett förbättrat djurskydd och djurvänligare policys är aldrig negativt för djuren, även om vår vision sträcker sig längre än så. Mer kunskap, ökad medvetenhet och mindre efterfrågan tror vi kommer att leda till att intresset för djurprodukter så småningom minskar, till förmån för mer djur- och miljövänliga livsmedel. Det kan i sin tur leda till ännu större förändringar för djuren. Det kommer också att ta oss närmare vårt mål – att djur ska respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Källor

  1. De Mol R.M. m.fl. (2006) A computer model for welfare assessment of poultry production systems for laying hens. NJAS-Wageningen Journal of Life Sciences 54(2): 157-168.
  2. Cornish A. m.fl. (2016) What we know about the public’s level of concern for farm animal welfare in food production in developed countries. Animals 6(11): 74.

Vanliga frågor

Sverige har väl en bra djurskyddslag?

En ny svensk djurskyddslag, som gäller från 1 april 2019, ersätter den tidigare som är från 1988. Mycket i den är bra, men att lagen är bra på papperet betyder tyvärr inte att verkligheten ser bra ut. Skyddsnivån i lagen är en avvägning mellan människans intressen att använda djur och djurs förmåga att känna smärta och lidande. Svenska grisar lever oerhört trångt och i stimulansfattiga miljöer, utan att någonsin få komma ut. Kycklingarna kläcks i maskiner, får aldrig träffa hönan och trängs ihop så många som 25 stycken per kvadratmeter. En stor del av korna står uppbundna större delen av sitt liv, och deras kalvar tas från dem direkt efter födseln. Nära en miljon hönor är instängda i burar där de inte ens kan sträcka på vingarna. Vilda djur omfattas inte av djurskyddslagen alls.

Allt det här borde inte vara förenligt med djurskyddslagens ord om att alla djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt och slippa utsättas för onödigt lidande. Men ändå händer det hela tiden, och ingen straffas för det. Här kan du läsa mer om Sveriges djurskyddslagstiftning.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem