Istället för djurförsök

Sådana metoder bygger på:

• cellkulturer
• gener och cellfragment
• lägre stående organismer (som bakterier, jäst, alger, svampar och växter),
• kemiska analysmetoder
• datormodeller, matematiska modeller
• försök på människor som frivilligt deltar i en studie och försök på dockor

Cellodling (mänskliga celler) används då forskare i Lund arbetar med att utveckla cellgiftsbehandling mot cancer. Ett företag i Göteborg har utvecklat en 3D-skrivare som skriver ut mänsklig vävnad och delar av organ, som används för att forska på. Forskare i Linköping arbetar med matematiska modeller, och ett användningsområde är framställning av insulinpumpar för behandling av diabetes. Ett företag i Lund har utvecklat metod för allergitestning som innebär att testerna utförs på odlade celler istället för på djur. Läs mer om de här metoderna som ersätter djurförsök i tidningen Djurens Rätt, nummer
1-2018.

Stiftelsen Forska Utan Djurförsök har sedan 1971 delat ut pengar för utveckling av alternativ till djurförsök. Deras verksamhet finansieras med gåvor. Stilftelsen Forska Utan Djurförsök delar ut cirka 3 miljoner kronor i forskningsanslag varje år.⁽¹⁾

Mer forskning på djurfria metoder behövs

För att alternativa metoder ska kunna ersätta djurförsök i större omfattning än idag krävs det forskning. Då det kostar mycket att utveckla och utvärdera nya metoder krävs det att det satsas särskilt på det. För år 2006 gav Djurskyddsmyndigheten 16,5 miljoner kronor i stöd för utveckling av metoder som ersätter djurförsök och 2 miljoner till projekt för att förbättra försöksdjurens förhållanden. Detta är långt ifrån tillräckligt, men trots det minskade regeringen summan så att enbart 8 miljoner kunde fördelas år 2008.^(2-3) Efter protester mot minskningen beslöt regeringen höja summan så att 13 miljoner kronor kunde fördelas årligen från och med år 2009, vilket Vetenskapsrådet ansvarat för.⁽⁴⁾ Därefter har regeringen beslutat avsätta ytterligare 2 miljoner kronor för valideringsprojekt av alternativa metoder till djurförsök. Från år 2020 är det Vetenskapsrådet som har ansvaret att fördela dessa båda summor. Enligt regeringens regleringsbrev för Vetenskapsrådet för år 2021 ska 15 miljoner kronor användas för att finansiera forskning och utveckling av alternativa metoder till djurförsök, varav högst 2 miljoner ska användas för att bidra till svenska laboratoriers deltagande i valideringsprojekt av alternativa metoder till djurförsök som organiseras av EU:s referenslaboratorium. ⁽⁵⁾

Regeringens 15 miljoner kronor och anslag från Forska Utan Djurförsök är de enda pengar i Sverige som är särskilt avsatta för utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Hela summan på 15 miljoner går dock inte till utveckling av nya metoder eftersom anslaget även fördelas till projekt som syftar till att förfina djurförsök, hitta sätt att minska antalet djur som används och validera nya metoder.

Vid Vetenskapsrådets fördelning av medel för år 2018 räckte anslaget om 13 miljoner kronor till att bevilja bidrag till sex forskningsprojekt, varav tre handlar om att utveckla forskningsmetoder som ersätter djurförsök. Totalt inkom det 48 ansökningar.⁽⁶⁾

Resurser finns - viljan saknas

I Sverige satsas det många miljarder på forskning och utveckling. För år 2022 beräknades statens och övriga offentliga investeringar i forskning och utveckling bli 43,5 miljarder kronor. ⁽⁷⁾ Det finns inte någon uppgift om hur stor andel av dessa miljarder som används till djurförsök.

Det är inte brist på pengar som är anledningen till att regeringen satsar så lite på utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Det är viljan att göra det som saknas.

Läs mer om vad Djurens Rätt gör för att djurförsök ska ersättas med andra metoder här.