Vad tycker Djurens Rätt om försök på djur?

Djurförsök innebär att djur utsätts för lidande

Grunden för Djurens Rätts djursyn är att djur har rätt att bete sig naturligt och måste respekteras som unika individer. Djur är kännande varelser med intressen och behov som måste tillgodoses. Djur som utnyttjas i djurförsök har också förmågan att uppleva, att känna lidande och lust. Men djurförsök innebär att djur utsätts för lidande, och Djurens Rätt anser att detta är oacceptabelt.

Vi arbetar för ett avskaffande av djurförsöken, men så länge djurförsök utförs måste djurens förhållanden förbättras. Detta innebär inte att vi är emot vetenskaplig eller medicinsk utveckling. Det finns idag alternativ som har ersatt vissa djurförsök. Tyvärr saknas alternativ för att ersätta alla former av djurförsök. En viktig orsak är att det inte satsas tillräckligt på att ta fram djurfria metoder. Att det saknas alternativ till djurförsök innebär inte att människan har rätt att använda djuren i försök. Djur är inte försöksobjekt!

Djurens Rätts förslag om övergång till djurfri forskning

EU antog år 2010 direktiv 2010/63 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, som ska tillämpas sedan januari 2013. Direktivet är inarbetat i den svenska djurskyddslagstiftningen. Direktivets mål är att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det.

Enligt direktivets artikel 47.1 ska medlemsstaterna bidra till utveckling och validering av alternativa metoder. I Sverige satsar staten 15 miljoner kronor årligen för utveckling och validering av alternativa metoder, varav högst 2 miljoner kronor får användas för valideringsprojekt. År 2018 räckte de 13 miljoner kronor som fördelades till projekt för att utveckla alternativa metoder till att bevilja bidrag till sex forskningsprojekt (varav tre handlar om utveckling av forskningsmetoder för att ersätta djurförsök) av de 48 som ansökte. För de projekt som får anslag är det viktiga pengar, men summan att fördela är otillräcklig. Sverige bör bli ledande i arbetet med att utveckla djurfri forskning, men om det ska vara möjligt måste det satsas mycket mer på det arbetet.

Sveriges 3R-center invigdes i november 2017. 3R-centret arbetar för ökad djurvälfärd och för att färre djur ska användas i försök. 3R-centret har i uppdrag att underlätta och samordna arbetet med att ersätta djurförsök med andra metoder (replace), minska antalet djur i försök (reduce) och förfina i betydelsen minska lidandet och förbättra välfärden för de djur som används (refine), men utvecklar inte själva alternativa metoder. Sveriges 3R-center har finansierats med anslag från regeringen med 15 miljoner kronor per år sedan 2017. Det är viktigt att 3R-centret är finansierat och att det är med medel som avsätts särskilt för denna verksamhet. På sikt behöver det årliga anslaget för att finansiera 3R-centret öka eftersom det är så mycket som kan och behöver göras.

Djurens Rätt föreslår att:
- Sverige ska utarbeta en nationell övergripande handlingsplan för övergång till djurfria forskningsmetoder och handlingsplaner för minskning av djurförsöken inom olika forskningsområden.
- Statens anslag för utveckling och validering av alternativa metoder i ett första steg ska ökas från 15 miljoner kronor till minst 150 miljoner kronor per år.
- Sveriges 3R-center ska finansieras fullt ut och att det ska vara med medel som avsätts särskilt för denna verksamhet. På sikt behöver det årliga anslaget för att finansiera 3R-centret öka.

Djurens Rätts förslag om djurförsöksetiska nämnder

De regionala djurförsöksetiska nämnderna har haft sin nuvarande sammansättning sedan 1989. Sedan dess har djurskyddslagstiftningen ändrats flera gånger. Även EU-direktivet har ändrats, med bland annat tydligare mål och syften.

Nämnderna behöver ha, i förhållande till ansökningar som prövas, oberoende veterinärmedicinsk kompetens, etologisk kompetens och kompetens om 3R (replace - ersätta djurförsök med andra metoder, reduce - minska antalet djur i försök, refine - förfina i betydelsen minska lidandet och förbättra välfärden). Prövningen behöver organiseras på sätt som minskar risken för att egenintresse och kollegialitet inverkar på resultatet av prövningen. Nämnderna har inte verktyg som behövs för prövningen, som checklistor för olika typer av försök. Nämnderna behöver ha möjlighet att kontrollera om förutsättningarna i 7 kap 1 § djurskyddslagen är uppfyllda, alltså om 3R. Nämnderna har inte verktyg för genomförande av den skade/nyttoanalys som ska genomföras innan beslut tas om ansökan om etiskt godkännande av djurförsök. Nämnderna har inte handläggare som bistår i arbetet med prövningen.

Nämndernas ledamöter ska utöver att vid sammanträden besluta om ansökningar om etiskt godkännande av djurförsök också delta i beredningsgrupper för att ordna så att nämnden får ett acceptabelt beslutsunderlag och lämna förslag till nämndens beslut om ansökan. Beredningsarbetet innebär att se till att ansökningar om etiskt godkännande av djurförsök är så kompletta som de behöver vara för att nämnden sedan ska kunna utföra prövning av dessa enligt djurskyddslagstiftningen. Om beredningsarbetet utförs seriöst är det en svår och tidsmässigt omfattande arbetsuppgift.

Den dåvarande borgerliga regeringen beslutade att avgiftsbelägga djurförsöksetisk prövning genom att avgift tas ut per ansökan från och med 2013. De beslutade också att ansökan om etiskt godkännande kan omfatta försök under fem år istället för tre år som gällde innan dess. Många var kritiska mot beslutet att avgiftsbelägga på det sättet, med motiveringen att det skulle leda till att det lämnas in ansökningar som omfattar flera försök eftersom sökanden sparar pengar genom att göra så. Det är också så det har blivit. Antalet ansökningar om etiskt godkännande har minskat kraftigt. Istället är flera av ansökningarna nu omfattande och komplexa och också oklara i viktiga avseenden, vilket försvårar arbetet med att utföra djurförsöksetisk prövning enligt djurskyddslagstiftningen. De flesta ansökningarna omfattar försök som planeras utföras under fem år.

Nämndernas beslut kan överklagas enbart av sökanden/försöksledaren. Därför kan det inte vidtas åtgärder då nämnder beslutar om etiskt godkännande utifrån bristfälligt underlag och/eller då det finns anledning att ifrågasätta om beslut är i enlighet med djurskyddslagstiftningen.

Djurförsök utförs och kommer att utföras lång tid framöver, därför är de djurförsöksetiska nämnder som beslutar om etiskt godkännande av djurförsök viktiga. Men de har inte en sammansättning och förutsättningar i övrigt som är sådana att de på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt kan besluta enligt djurskyddslagstiftningen. Djurens Rätt anser att det snarast behöver göras en förutsättningslös översyn av de regionala djurförsöksetiska nämndernas sammansättning och förutsättningar i övrigt.

Djurens Rätt föreslår att:
- Nämnderna ska ha ledamöter som, i förhållande till ansökningar som prövas, har oberoende veterinärmedicinsk kompetens, etologisk kompetens och kompetens om 3R.
- Prövningen ska organiseras på sätt som minskar risken för att egenintresse och kollegialitet inverkar på resultatet av prövningen.
- Nämnderna ska ha verktyg som behövs för prövningen, som checklistor för olika typer av försök.
- Nämnderna ska ha möjlighet att kontrollera om förutsättningarna i 7 kap 1 § djurskyddslagen är uppfyllda. Enligt paragrafen får djurförsök utföras endast under förutsättning att syftet med försöken inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod där djur inte används, att så få djur som möjligt används och att verksamheten utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.
- Nämnderna ska ha verktyg för genomförande av den skade-/nyttoanalys som ska utföras enligt djurskyddslagen innan de beslutar om ansökan om etiskt godkännande av djurförsök.
- Nämnderna ska ha handläggare som bistår.
- Nämndernas beslut ska vara möjliga att överklaga, inte bara av sökanden.