Hoppa till huvudinnehåll

Tidsuppfattning, minne och planering

Det är en vanlig uppfattning att djur av andra arter är ”fast i nuet” och inte kan vare sig minnas sitt förflutna eller föreställa sig framtiden. Det här har på senare år utmanats av nya forskningsresultat.

Minne och tidsuppfattning

Det kan tyckas självklart att djur kan minnas – det är tydligt att de känner igen platser och personer som de inte sett på länge. Men det som har ifrågasatts är inte igenkännande utan förmågan att återkalla upplevda episoder ur sitt förflutna, så kallat episodiskt minne. Djur av många arter gömmer mat på olika platser och hittar det mesta igen. Minns de verkligen att de gömde maten där, eller tycker de bara att det är bra ställen att leta? Det finns en del som tyder på att de faktiskt minns själva gömmandet och alltså har exceptionellt bra minne.

Amerikanska snårskrikor fick i ett försök två sorters mat att gömma – jordnötter och larver. Om de fick komma tillbaka och leta upp dem först efter fem dagar sökte de framför allt på platser där de gömt jordnötter. Efter så lång tid hade nämligen larverna försvunnit, medan nötterna fanns kvar. Fick de leta efter bara några timmar var det istället larvgömmorna som var mest populära.(1, 2) Det tyder inte bara på minne, utan även en känsla för hur lång tid som passerat. En sådan förmåga är de inte ensamma om – som många som lever med hundar redan märkt, spelar det roll för hunden hur länge du varit borta. Svensk forskning har visat att intensiteten i hälsandet ökar när hunden varit ensam längre.(3) Tecken på episodiskt minne finns även hos bland annat kolibrier, bin, råttor, möss, hönor, rhesusapor, människoapor och åkersorkar.(4, 5)

Planering

Planering kan ses som ett slags ”framtidsminne”. Både minne och planering innebär ju att tänka på något som inte finns framför ögonen, och istället se det för sin inre syn. Tror du att nötväckorna och ekorrarna utanför fönstret vaknar på morgonen med en plan för dagen, kanske utifrån vad de minns att de gjorde igår? Om de är som oss hominider (människor och människoapor) kan det mycket väl vara så. Schimpanser, orangutanger och bonoboer planerar för framtiden genom att gömma föremål som de kommer ha användning för senare.(6-12) Ett känt exempel från hemmaplan kommer från schimpansen Santino på Furuviksparken utanför Gävle, som gömmer stenar på strategiska platser för att senare kunna kasta dem på djurparksbesökare.(8, 13)

Även fåglar tycks kunna föreställa sig vad de kommer vilja i framtiden. Både nötskrikor och snårskrikor väljer att gömma just sådan mat som de vet att de kommer vilja ha senare.(14, 15) Snårskrikorna, som var mätta vid tillfället, fick möjlighet att välja om de ville gömma hundmat eller pinjenötter i ett visst utrymme. Om de tidigare serverats framför allt hundmat där gömde de pinjenötter, och tvärtom. De kunde alltså förutse att de skulle vara mer sugna på nötter nästa gång de kom dit, även om de vid tillfället när de gömde maten hade ätit sig mätta på nötter och just då var mer sugna på hundmat.(15) 

Den lilla fågeln talltita visar också på en förmåga att förutse sina framtida behov. De föredrar larver framför solrosfrön, och om de förväntar sig att få larver inom en snar framtid äter de mindre frön. Det verkar som att de vill undvika att bli mätta – inte så olikt en människa som sparar utrymme till efterrätten.(16)

Källor

  1. Clayton N. S. & Dickinson A. (1998) Episodic-like memory during cache recovery by scrub jays. Nature 395, 272–278.
  2. Salwiczek L. H., Watanabe A. & Clayton N. S. (2010) Ten years of research into avian models of episodic-like memory and its implications for developmental and comparative cognition. Behavioural brain research, 215(2), 221-234.
  3. Rehn T. & Keeling L. J. (2011) The effect of time left alone at home on dog welfare. Applied Animal Behaviour Science, 129(2), 129-135.
  4. Henderson J., Hurly T. A., Bateson M. & Healy S. D. (2006) Timing in Free-Living Rufous Hummingbirds, Selasphorus rufus. Current Biology, 16(5), 512-515.
  5. Jones R. C. (2013) Science, sentience, and animal welfare. Biology & Philosophy, 28(1), 1-30.
  6. Ferkin M. H., Combs A., Pierce A. A. & Franklin S. (2008) Meadow voles, Microtus pennsylvanicus, have the capacity to recall the “what”,“where”, and “when” of a single past event. Animal cognition, 11(1), 147-159.
  7. Mulcahy N. J. & Call J. (2006) Apes save tools for future use. Science, 312 (5776), 1038-1040.
  8. Osvath M. (2009) Spontaneous planning for future stone throwing by a male chimpanzee. Current biology, 19(5), R190-R191.
  9. Osvath M. & Osvath H. (2008) Chimpanzee (Pan troglodytes) and orangutan (Pongo abelii) forethought: self-control and pre-experience in the face of future tool use. Animal cognition, 11(4), 661-674.
  10. Bourjade M., Call J., Pelé M., Maumy M. & Dufour V. (2014) Bonobos and orangutans, but not chimpanzees, flexibly plan for the future in a token-exchange task. Animal cognition, 17(6), 1329-1340.
  11. Osvath M., & Karvonen E. (2012) Spontaneous innovation for future deception in a male chimpanzee. PloS one, 7(5), e36782.
  12. Martin-Ordas G, Haun D, Colmenares F, Call J (2010) Keeping track of time: evidence for episodic-like memory in great apes. Animal Cognition 13:331–340.
  13. Sveriges Radio (2012) Smart schimpans planerade attack på zoo-gäster. 10 maj 2012.
  14. Cheke  L. G. & Clayton N. S. (2012) Eurasian jays (Garrulus glandarius) overcome their current desires to anticipate two distinct future needs and plan for them appropriately. Biology Letters 8:171–175.  
  15. Correia S. P., Dickinson A. & Clayton N. S. (2007) Western scrub-jays anticipate future needs independently of their current motivational state. Current Biology, 17(10), 856-861.
  16. Feeney M. C., Roberts W. A. & Sherry D. F. (2011) Black-capped chickadees (Poecile atricapillus) anticipate future outcomes of foraging choices. Journal of Experimental Psychology: Animal Behavior Processes, 37(1), 30.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem