Hoppa till huvudinnehåll

Vänskap, empati och sorg

Det finns en del djur som helst lever på egen hand. Men för väldigt många arter är det sociala samspelet med andra helt centralt. Elefanter är kända för sina livslånga vänskapsband och för att de sörjer sina döda. Men även kor, grisar och hästar har livslånga relationer, och sorg och begravningsceremonier tycks finnas hos fler arter.

Det kan vara lätt att tro att djur i stora grupper är anonyma för varandra, kanske för att vi inte kan se skillnad på dem. Så kan det också vara i riktigt stora sammanslutningar, som en jätteflock med kajor, ett stort sillstim eller en hjord med gnuer. Men de stora massorna byggs upp av par, familjer och vänskapsgrupper av djur som känner varandra väl. Många djur har livslånga vänskapsband, och de gör definitivt skillnad på individer. En guppy kan känna igen 40 andra guppyer bara på utseendet (1). De vet vilka gruppmedlemmar som är bra på att samarbeta och vilka som inte är att lita på (2). Ett får kan känna igen minst 50 andra får, och även människor, och minns deras ansikten i uppemot två år (3). Kor känner också igen sina flockmedlemmar på bild, även om fotona är tagna ur olika vinklar (4) och de gör skillnad på bilder på kor och djur av andra arter (5). Kor föredrar sällskapet av andra kor som de känt länge och delar viktiga erfarenheter med  (16).

Samarbete

Samarbete är vanligt i naturen, både inom flockar och mellan djur av olika arter. Många fiskar samarbetar för att skydda flocken från rovfiskar, genom att i par närma sig en misstänkt rovfisk. Det är förstås farligt, speciellt om en av fiskarna blir ensam. Fiskar som spigg och guppy föredrar att samarbeta med en partner som de känner och byggt upp ett förtroende till, och avstår från att samarbeta med någon som tidigare svikit dem (14). Det visar på ett slags moraliskt ställningstagande, vilket även denna studie gör: två råttor tränades till att ge en tredje råtta mat. Den ena råttan kunde bara ge morot, den andra bara banan, vilket var mycket mer uppskattat. När råttan som fick maten sedan fick möjlighet att "betala tillbaka" genom att ge flingor till de andra, var hon mycket mer angelägen att belöna råttan som gett henne banan (15).

Sorg

Kråkfåglar som skrikor, skator och kråkor reagerar starkt när de ser en död artfrände. Ofta samlas de i grupper runt den döda (6). Det har flera gånger observerats hur fåglarna turas om att lägga gräs, pinnar och annat runt kroppen (7, 8). Många djur verkar uppleva sorg när en vän dör eller försvinner. Det finns många rapporter om schimpanser som sörjer sina döda, och i det här klippet visas hur åsnor reagerar på åsynen av en död vän. I en bok med titeln How Animals Grieve, som kom ut 2013, beskrivs hur sorg kan te sig hos arter som gäss, delfiner, katter, kaniner, hundar och hästar (8).

Medkänsla

Djur visar ofta medkänsla genom att trösta varandra. Studier på bland annat hästar, råkor och flera arter av apor har visat att djuren är snabba att trösta en vän som blivit utsatt för aggression eller förlorat ett slagsmål (9).

Empati eller medkänsla har flera beståndsdelar. En grundläggande del är att andras humör och känslor "smittar". Smittsamma gäspningar är ett tydligt exempel hos människor och hundar. Även schimpanser, babianer och gibbonapor blir smittade av gäspningar (10). Orangutangernas motsvarighet till ett leende smittar också – precis som det gör redan från tidig ålder hos människor (9). Hos grisar smittar både positiva och negativa känslor till de andra i gruppen. Är en gris orolig för att hon förväntar sig något negativt, blir även de andra oroliga fast de inte vet vad som ska hända. Det motsvarande händer om en gris förväntar sig något roligt; då blir alla i gruppen uppspelta (11). Djuren behöver inte ens träffas för att känslor ska smitta. En råtta som hör inspelade rädsloläten från en annan råtta blir själv skrämd (10). Råttor, möss, kor och grisar blir också uppskrämda av lukterna från andra stressade djur (10). Det här kan förstås påverka stressnivåerna exempelvis på ett slakteri (9). Hos möss har man sett ett ännu tydligare tecken på empati. Möss som har ont tycks uppleva smärtan starkare och blir mer smärtkänsliga om de är med en annan mus som har mer ont än de själva. Smärtan tycks lindras av en mus som inte har lika ont. Men det fungerar bara om de två känner varandra sedan innan (12).

Ett annat välkänt experiment från 60-talet visade att rhesusapor vägrade trycka på en knapp för att få mat om det innebar att en annan apa samtidigt fick en elstöt – även när de var riktigt hungriga. Råttor och duvor är också ovilliga att ge stötar åt andra, även om de får mat om de gör det (9). Råttors medkänsla har undersökts i ytterligare ett rörande experiment. Råttor fick lära sig att öppna luckan till en liten behållare där en gruppmedlem satt fången. När de väl lärt sig tricket var de alltid snabba att öppna. I valet mellan att öppna en behållare med en råtta i och en med choklad i, valde råttorna i regel att befria kompisen först och sedan dela på chokladen (13).

Det ska sägas att de flesta av de här experimenten är mycket grymma och oetiska. Kanske säger de även något viktigt om människors empati?

Källor

  1. Griffiths S & Ward A, 2006. Learned recognition of conspecifics. I boken Fish cognition and behavior, ed. Brown C, Laland K & Krause J, Fish and aquatic resources series 11, Blackwell publishing.
  2. Dugatkin, L. A., & Alfieri, M. (1991). Tit-for-tat in guppies (Poecilia reticulata): the relative nature of cooperation and defection during predator inspection. Evolutionary Ecology, 5(3), 300-309.
  3. Kendrick, K. M., da Costa, A. P., Leigh, A. E., Hinton, M. R., & Peirce, J. W. (2001). Sheep don't forget a face. Nature, 414(6860), 165-166.
  4. Coulon M, Deputte B L, Heyman Y & Baudoin C (2009) Individual recognition in domestic cattle (Bos taurus): evidence from 2D-images of heads from different breeds. Plos One 4:2, e4441.
  5. Coulon M, Deputte B L, Heyman Y, Delatouche L, Richard C, & Baudoin C (2007) Visual discrimination by heifers (Bos taurus) of their own species. Journal of Comparative Psychology 121:2, 198.
  6. Iglesias, T. L., McElreath, R., & Patricelli, G. L. (2012). Western scrub-jay funerals: cacophonous aggregations in response to dead conspecifics. Animal Behaviour, 84(5), 1103-1111.
  7. Bekoff, M (2012) Grieving Animals: Saying Goodbye to Friends and Family. Psychology Today, 2012-07-01.
  8. King, B. J. (2013). How animals grieve. University of Chicago Press.
  9. Edgar, J. L., Nicol, C. J., Clark, C. C. A., & Paul, E. S. (2012). Measuring empathic responses in animals. Applied Animal Behaviour Science, 138(3), 182-193.
  10. Špinka, M. (2012). Social dimension of emotions and its implication for animal welfare. Applied Animal Behaviour Science, 138(3), 170-181.
  11. Reimert, I., Bolhuis, J. E., Kemp, B., & Rodenburg, T. B. (2013). Indicators of positive and negative emotions and emotional contagion in pigs. Physiology & behavior, 109, 42-50.
  12. Langford, D. J., et al (2006) Social modulation of pain as evidence for empathy in mice. Science 312(5782):1967-70.
  13. Bartal, I. B. A., Decety, J., & Mason, P. (2011). Empathy and pro-social behavior in rats. Science, 334(6061), 1427-1430.
  14. Bshary R, Wickler W, Fricke H, (2002). Fish cognition: A primate’s eye view. Animal Cognition 5, 1-13.
  15. Dolivo, V., & Taborsky, M. (2015). Norway rats reciprocate help according to the quality of help they received. Biology Letters, 11(2), 1-4
  16. Gutmann, A.K., Špinka, M. and Winckler, C. (2015). Long-term familiarity creates preferred social partners in dairy cows. Applied Animal Behaviour Science 169: 1–8.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem