Hoppa till huvudinnehåll

Dun & fjädrar

Fjädrar och dun kan tas från fåglar på två sätt; dels efter slakt av djuren, dels genom plockning av levande fåglar. Påskfjädrarna vi ser i den svenska handeln kommer ofta från kalkonindustrin i USA.

Vilka djur utnyttjas?

Dun och fjädrar kommer till största del från andfåglar som ankor och gäss. Enligt Djurens Rätts kartläggning gällande påskfjädrar i den svenska handeln kommer påskfjädrarna nästan uteslutande från kalkoner *. Det är inte ovanligt att fjädrarna kommer från köttindustrin i USA som sedan transporteras till Kina för att färgas. Tamankor och gäss används för kommersiell produktion av kött, ägg samt dun och fjädrar (1,2) medan kalkoner föds främst upp för köttproduktion (3). Kina är den största aktören i hållningen av andfåglar men även andra länder som Frankrike, Ukraina, Ungern, Indien, Thailand, Vietnam, Taiwan, USA, Ryssland och Polen är stora inom uppfödning av dessa fåglar (1,2). För kalkoner är det främst USA, Storbritannien, Frankrike och Italien som bedriver uppfödning (3).

I Sverige finns det en kommersiell köttproduktion för tamanka, kalkon och gås. 2013 slaktades drygt 1000 ankor i Sverige (1) och 2014 slaktades drygt 450 000 kalkoner (3) och drygt 16 000 gäss på kommersiella slakterier i Sverige (2) . Det är dock okänt om fjädrarna och dunet används.  

Dunet och fjädrarna från andfåglar används som stoppning för både kläder, kuddar och möbler som soffor. Dun är det mjuka lagret av fjädrar närmast huden på en fågel och finns huvudsakligen på bröstkorgen. De här fjädrarna anses mest värdefulla då de är extra mjuka. De flesta produkter märkta ”dun” är en kombination av dessa underfjädrar och andra fjädrar. Ju mer dun i en produkt, desto värdefullare anses den vara. Ett vanligt duntäcke innehåller dun från ca 75 fåglar (4).

Gåsens fjädrar används även vid tillverkning av till exempel badmintonbollar. I delar av världen plockas gässen levande en eller flera gånger under uppfödningsperioden, det är dock förbjudet att plocka fjädrar från levande fåglar inom hela EU (2). Trots förbudet kunde TV-programmet Kalla Fakta 2009 konstatera att plockning av levande fåglar förekommer både inom och utanför EUs gränser (4).

* De tillfrågade angående påskfjädrar som har svarat är Skapamer.se, Slöjd-detaljer.se, Fyndiq.se,
Kontoret.se, Megashop.se, ICA, Coop, Hemköp, Willys, Plantagen, Lagerhaus, Staples,Bakerross.se, City Gross, Partykungen.se. 

Dun från levande fåglar

Kalla Fakta besökte i februari 2009 en farm i Ungern där arbetarna handplockade dun från gäss. En av anledningarna till att levande fåglar plockas är att dunet från slaktade fåglar inte räcker för att motsvara efterfrågan.(4) Genom att plocka varje fågel flera gånger går det att få ut mer dun per fågel jämfört med att bara använda slaktdunet. Dessutom sparar företagen pengar på att slippa rengöra dunet och det anses hålla högre kvalitet om det kommer från levande fåglar än om dunet plockats efter slakt (5).

Fåglarna som skulle plockas i Kalla Faktas film bands ihop vid fötterna för att de inte skulle sparkas och bitas. Sedan lades de på rygg i plockarens knä. Man plockar från hela fågeln, även hela halsen. Ofta går plockningen på ackord och det innebär ett oerhört stressmoment för fåglarna. "Jag skulle tro att det säkert är ett antal av dem som dör av det här, för det är ett väldigt stressande moment. I en sådan här hantering kan djuren dö av ren skräck." sa Johan Beck-Friis, informationschef vid Sveriges Veterinärförbund, i programmet. (4)

Förutom Kalla Fakta har även djurrättsorganisationer världen över gjort undercover inspelningar i olika farmer som visar att den brutala behandlingen av fåglarna ser snarlik i de olika farmarna.

I Europa blir ungefär en miljon gäss varje år upprepat plockade på sitt dun och sina fjädrar medan de lever. I Östeuropa utförs det av något som kallas plockningsbrigader, arbetare som rör sig från farm till farm för att slita dunet av gäss och ankor.(5) Plockning av levande fåglar sker främst i Ungern och Polen men också i Tyskland, Frankrike och andra länder som föder upp gäss till livsmedelsproduktion. Kontrollerna mot plockning av levande fåglar ska ske av EFSA (European Food Safety Authority) men det är svårt att kartlägga vilka uppfödare som plockar sina fåglar levande eftersom många av plockningsbrigaderna är verksamma på den svarta marknaden och faller därför under radarn. Kontroller som utförs av organ med anknytning till dunindustrin (som IDFL) inte är trovärdig och ofta partisk.(5)

Plockning av levande fåglar strider mot både EU:s direktiv och Europarådets konvention för djur i livsmedelsproduktion (dit gässen räknas eftersom köttet tas tillvara efter slakt). Enligt EU-direktivets tredje artikel är medlemsländerna skyldiga att se till att djurägare vidtar alla rimliga åtgärder för att se till att djuren inte utsätts för något onödigt lidande, smärta eller skada.

Europarådets konvention innehåller väldigt allmänt skrivna rekommendationer, samt mer detaljerade regler framtagna av en expertgrupp. Av dessa regler framgår att varken fjädrar eller dun ska plockas från levande fåglar. Ungern och Polen (som är de länder i Europa där man vet att plockning av levande fåglar förekommer) har skrivit under konventionen.

Dun från döda fåglar är inte lösningen

När det gäller dun och fjädrar från döda fåglar så finns det andra aspekter att ta hänsyn till. Fåglar som utnyttjas för produktion kan utsättas för smärtsamma ingrepp innan de slaktas, tvångsmatning för gåsleverproduktion eller näbbklippning vid kalkonuppfödning är några exempel. Dessutom har fåglarna inte möjlighet att utföra ett naturligt beteende vilket leder till benproblem, fjäderplockning, kannibalism och sjukdomar (6,7,8). Dessa är aspekter som sällan nämns när certifikat för etisk dun tas fram.

Varje år dödas cirka  250 miljoner kalkoner i USA. Så gott som alla tillbringar hela sina liv på djurfabriker. Kalkonerna kläcks i maskiner och får aldrig se sina mammor eller känna värmen från ett bo (7). Kalkonerna skyddas inte av några federala djurskyddsregler. För att hindra kalkonerna från att skada varandra i den trånga och stressande miljön så klipps deras tår och näbbar, utan bedövning (9).  

Produktionen av Foie Gras innebär att ankor och gäss tvångsmatas med så stora mängder mat att deras lever sväller till upp mot tio gånger sin normala storlek . Fåglarna tvångsmatas flera gånger per dag genom att en pump körs ned i halsen och trycker ned upp till ett halvt kilo foder på bara några sekunder. Den förstorade levern kan leda till att fåglarna får svårt att gå och andas. Många djur dör av skador, värmeslag och av att levern slutar att fungera. (8)

Vattenlevande fåglar har svaga ben och leder, eftersom de inte har behov av att kunna bära upp sin vikt på land under längre perioder. Detta kan ge upphov till ben- och fotproblem, speciellt där fåglarna ofta hålls på gallergolv eller hårda golv, det är vanligt i stordriftssystem. Avel med hög produktion, stressande miljö, trängsel och ohygieniska förhållanden, bidrar till att fåglarnas immunförsvar försämras. Det medför att fågelinfluensavirus får utrymme att växa till, spridas och mutera. (6) I drabbade besättningar har fåglarna ofta avlivats med mycket grymma metoder: ankor, gäss och kycklingar begravdes levande, brändes till döds, eller dog av kvävning.

Fjäderplockning och kannibalism är allvarliga djurskyddsproblem som båda har koppling till att fåglarna inte får utlopp sina naturliga beteenden såsom att söka efter föda och putsning - något som är knutet till tillgång på öppet vatten. Ankor har ett starkt behov av tillgång till vatten för att simma och bada i, för att tillfredsställa sina biologiska och beteendemässiga behov. (6)

Istället för dun

Qualofill, Fiberfill, Polarguard och Thinsulate heter några av de syntetmaterial som kan användas istället för dun. Det går också utmärkt att köpa in jackor som använder polyester eller bomull som foder. Syntetmaterial förlorar inte, till skillnad från dun, sin isolerande egenskap när det tvättas och blir blött. Genom syntet undviker man också allergirisken som är stor vid användandet av dun och fjäderprodukter.

Istället för påskfjädrar

Använd din fantasti och pynta riset med färgglada band, hemmagjorda fjädrar av papper eller varför inte pärlplattepynt? Hitta djurvänligt pyssel här!

Källor

Referenser
  1. SVA. 2015-10-20. Tamanka och myskanka. http://www.sva.se/djurhalsa/fjaderfa/artfakta-om-fjaderfa/tamankor-och-myskankor (Hämtat 2017-03-06)  
  2. SVA. 2015-10-20. Tamgäss. http://www.sva.se/djurhalsa/fjaderfa/artfakta-om-fjaderfa/tamgass (Hämtat 2017-03-06)  
  3. SVA.  2014-09-09. Kalkon. http://www.sva.se/djurhalsa/fjaderfa/artfakta-om-fjaderfa/kalkon (Hämtat 2017-03-06)  
  4. Hermanrud, P. "Dun till varje pris", Kalla Fakta, TV4, 2009-02-01.  
  5. Farkas, R. et al. (2001) Traumatic myiasis of geese in Hungary. Veterinary Parasitology 95: 45–52.  
  6. Ankarcrona E.(2009). Sveriges Lantbruks Universitet, Ankuppfödning.  
  7. PeTA. The Turkey Industry. http://www.peta.org/issues/animals-used-for-food/factory-farming/turkeys/turkey-industry/ (Hämtat 2017-03-06)  
  8. McKenna Carol, 2000. Forced Feeding, An inquiry into the welfare of ducks and geese kept for the production of foie gras.  
  9. National Turkey Federation. (2012). Animal Care, best management practices.
dun

Vanliga frågor

Jag vill bli vegetarian/vegan men hur kommer jag igång?

Det finns massor av goda saker att äta istället för kött och animaliska produkter. Här kommer några av våra bästa komma igång-tips!

1. Spana in vår vegoblogg valjvego.se. Här finns en massa recept, produkttips och inspiration. www.valjvego.se

2. Beställ hem ett kostnadsfritt inspirationsmagasin genom att messa VEGO till 72 120 (det kostar som ett vanligt sms) eller beställ ett här!

3. Ladda hem appen Vegokoll. Där kan du scanna eller söka efter produkter och hitta de som inte innehåller djur.

4. Börja prenumerera på Vegobrevet, i brevet får du recept, inspiration och nyheter om vad som händer i vego-Sverige, varje månad. 

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem