Päls

Det finns fortfarande minkfarmer i Sverige och minkarna lever hela sina liv i gallerburar. De föds upp och dödas på vad som skulle kunna liknas vid minkfabriker. Burarna är uppställda tätt intill varandra på långa rader, normalt inte större ett uppslag i en kvällstidning. 

I det vilda har minkar stora revir på mellan en halv kilometer till sex kvadratkilometer, som alltid sträcker sig längs vatten. De jagar sin mat själva redan från åtta veckors ålder. Livet i bur är långt ifrån det naturliga.

8 av 10 svenskar vill stänga ner minkfarmer och med din hjälp kan vi se till att det händer. Ta ställning du också och bli medlem. 

Bli medlem i Djurens Rätt! 

Läs mer om pälsindustrin nedan 

Om branschen

Kappor, kragar, väskor, mössor och inredningsdetaljer – handeln med päls är en global miljardindustri. Den Europeiska pälsfarmningen står för omkring hälften av all pälsfarmning i världen. Sverige exporterade tidigare pälsskinn till ett värde av ca 200 miljoner kronor per år,(1) men industrin har blivit mindre lönsam på senare tid.

De vanligaste djuren som förekommer är mink, räv, chinchilla och mårdhund. Ungefär 95 procent av all päls är från djur som fötts upp på farmer och resten från djur som jagats i det vilda.(2)

Enligt pälsbranschen såldes det minkpäls för cirka 2,44 miljarder dollar under 2016 som motsvarade 75 miljoner mink-individer. Från Europa har försäljningen minskat drastiskt efter pandemin, men under en enda auktion såldes pälsar från minst fyra miljoner individer under 2022.(3)

De största producenterna av päls är Europa och Kina, men det mesta säljs för bearbetning till olika delar av Asien.(4) Djurens pälsar säljs som råa skinn på auktioner. Ett av de större auktionshusen, i Danmark, är på väg att avvecklas efter pandemin.(5)

Vad är problematiskt med pälsbranschen?

Klimatpåverkan
Ett kilo minkpäls har mer än fem gånger så hög klimatpåverkan som ull, som i sin tur har högst klimatpåverkan bland andra textilierna såsom bomull, akryl och polyester. Utsläpp av kväve från kadaverhantering och djurens avfall, påverkar ekosystemet, vilket orsakar övergödning i skogsmark och vattendrag.(6)

Djurskyddsproblem
De små burarna, med begränsad sysselsättning och utrymme, leder till stora problem. Djuren i pälsindustrin mår så dåligt att de biter på sig själva och får stereotypa beteenden. En stereotypi är ett repetitivt rörelsemönster som oftast uppkommer när ett djur saknar möjlighet att utföra ett beteende det önskar.(4)

Vilda djur i fångenskap
De vanligaste arter som föds upp i fångenskap för päls är i princip fortfarande vilda djur. Pälsdjursuppfödning har inte funnits i mer än 100 år, och djuren har inte blivit domesticerade i betydande grad. De är rädda för människor, och har kvar samma beteendebehov som sina vilda anfäder, eftersom de fortfarande är av samma art.(4) Men samtidigt hade inte en domesticerad katt heller mått bra i den miljön.

Läs mer om pälsdjursuppfödningen i Sverige

Fur Free Alliance

Djurens Rätt är medlemmar i Fur Free Alliance (FFA). Det är en internationell sammanslutning av över 50 djurrätts- och djurskyddsorganisationer världen över. FFA arbetar genom opinionsbildning för att öka medvetenheten hos allmänheten om de grymheter som pälsindustrin utsätter djur för. Inom FFA finns ett särskilt program framtaget för en pälsfri handel, Fur Free Retailer Program. Programmet syftar till att ge konsumenterna information om vilka butikskedjor som inte säljer päls. De företag som vill stå med på listan måste skriva under en överenskommelse där de intygar att de inte säljer eller kommer att sälja pälsplagg eller andra kläder med pälsdetaljer i någon av sina butiker. Butikskedjor som finns i flera länder signerar avtalet i det land där företaget har sitt huvudkontor.

Målet är att göra handeln pälsfri och på sikt avveckla all typ av pälsfarmning. 

Läs mer om arbetet med pälsfria butikskedjor på vår kampanjsida. Där hittar du alla företag i Sverige som garanterat inte säljer päls. Besök gärna även den internationella hemsidan www.furfreeretailer.com.